Arkiv

Bibliotekssstyrelsen

Grunddata

Referenskod

SE/W107/93

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/giZVYoRPRKgyBnESuFEtb2

ExtraID

Arkivinstitution

Ludvika kommunarkiv

Arkivbildare/upphov

Ludvika stad (1919-01-01 – 1970-12-31)

Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Arkivhistorik

Allmän historik
Biblioteksstyrelsen/bibliotek

Folkbiblioteken i Sverige har vuxit fram genom två parallella folkbildningssträvanden. Det ena är de kommunala bildningssträvandena där den direkta föregångarens till folkbiblioteken är sockenbiblioteken. Det andra var folkrörelsernas bildningsarbeten som ofta resulterade små bibliotek. Detta dubbla system levde delvis kvar ännu efter andra världskriget. Efterkrigstiden kännetecknas av en snabb resursutveckling, kommunalisering av studiecirkelbiblioteken och vidgade uppgifter för folkbiblioteken. Vid mitten av 1960-talet drivs de allra flesta folkbiblioteken med kommuner som huvudmän.

Införandet av sockenbibliotek skulle enligt folkskolestadgan (1842:19) uppmuntras av prästerna. Denna stadga fanns även kvar i 1882 och 1897 års stadgar, dock var det nu skolrådet som skulle stå för uppmuntran. Folkbiblioteken sorterade annars under kommunalstämman, det vill säga under den borgerliga kommunen på landet. Från 1906 (SFS 1905:29) lades församlings- och skolbiblioteken under kyrkostämman, det vill säga den kyrkliga kommunen. I regel flyttades emellertid biblioteken över från den kyrkliga kommunen till den borgerliga samtidigt som folkskolan flyttades över till dessa.

Möjlighet att få statsbidrag för att driva bibliotek infördes tidigt. År 1905 (SFS 1905:29) beviljades statsbidrag om 75 kronor till folkbibliotek. Bidraget skulle delas ut såväl till kommunala som föreningsdrivna bibliotek. Vid sidan om folkbiblioteken kunde även skolbibliotek få bidrag. Om ett föreningsbibliotek som fått statsbidrag upphörde skulle det införlivas med lämpligt kommunalt bibliotek. År 1912 (SFS 1912:229) gavs möjlighet att söka statsbidrag för bibliotek om högst 400 kronor. I denna förordning inkluderades även studiecirkelbiblioteken bland dem som hade rätt att söka statsbidrag. År 1930 (SFS 1930:15 ersatt av 1955:540) infördes krav på att för att minst en styrelsemedlem skulle utses av den borgerliga kommunen för att ett föreningsdrivet bibliotek skulle kunna åtnjuta statsbidrag. Endast ett bibliotek i varje kommun kunde få del av bidraget.

Först genom 1996 års bibliotekslag (SFS 1996:1596) blev folkbibliotek obligatoriska i varje kommun. I samma lag klargörs också att kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteken, landstingen för länsbiblioteken och staten för högskolebiblioteken där inte högskolan drivs med ett landsting som huvudman.

I anslutning till biblioteken har bildats en mängd olika arkivbildare. Exempelvis biblioteksstyrelser, folkbiblioteksstyrelser, skolbiblioteksstyrelser, biblioteksnämnder med flera.

Lästips: Nyman Gunborg, Bibliotek i Eskilstuna intill 1938 (Eskilstuna, 1975)

2003-03-11
Nils Mossberg

Ludvika bokstuga
Initiativet att få till stånd ett lånebibliotek i Ludvika togs någon gång på hösten 1902 av dr Karl Erik Forslund, som tillsammans med några andra personer dryftade frågan och gjorde propaganda för saken. Dec 8 februari 1903 hölls första sammanträdet för bildandet av föreningen Ludvika bokstuga. Sammaträdet öppnades av dr Forslund, som redogjorde för syftet med föreningen. Syftet var att den skulle åstadkomma ett lånebibliotek, lässtuga och eventuellt arrangera föreläsningar som skulle bli en början till folkbildningsarbetet i Ludvika.

Ordförande för mötet var kopparslagare K F Hybinette. Efter en stunds debatt beslöt mötet att anta förslaget. Ett förslag till sadgar upplästes och antogs utan ändringar. Som styrelse valdes: Ordf. dr E Carlgren, C A R Lundqvist, dr K E Forslund, ing T Husberg och ing G Öhman. Nu återstod "endast" lokalfrågan samt bokanskaffningen och att få igång föreläsningar osv.

En del böcker skänktes av olika personer och andra blev inköpta. Lokal uppläts i sockenstugan och utlåning skulle ske varje söndagseftermiddag. Den första utlånsdagen var söndagen den 9 augusti 1903 och den första boklånaren var P J Andersson. I juni 1905 flyttades biblioteket till ny lokal i Folkets hus. Den första föreläsningen hölls i Folkets hus av dr K E Forslund om "boken". Det första kommunala anslaget som föreningen fick var 200 kr. Den förste bibliotekarien var K E Forslund.

Föreningen Ludvika bokstuga upplöstes den 10 februari 1921 då Ludvikas stadsfullmäktige övertog förvaltningen av biblioteket.

Allmän anmärkning

Förteckningsnummer: 7-1982

Placering: E.41.5.3-4

Kontroll

Skapad	2020-01-28 10:20:41
Senast ändrad	2020-01-28 10:20:41

Serier (16 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
A1	Protokoll med bilagor	1903 – 1970	Serien i kartonger.
B1	Verksamhetsberättelser	1942 – 1966	Serien i kartong.
D1	Förvärvsjournaler	1903 – 1951	Serien i kartonger.
D2	Utlåningsjournaler	1903 – 1949	Serien i kartonger.
D3	Medlemsjouranler	1903 – 1909	Serien i kartong.
D4	Inventarieböcker	1929 – 1958	Serien i kartong.
D5	Accessionsjournal	1943 – 1947
E1	Korrespondens	1916 – 1973	Serien i kartong. Årsredogörelser och statsbidragsredogörelser ingår.
F1	Utredningar, Biblioteksverksamhet	1954 – 1971	Serien i kartong.
F2	Byggnadshandlingar, Bibliotekslokal i Folkets Hus	1950 – 1957	Serien i kartong.
F3	Bokkataloger	1898 – 1958	Serien i kartong.
G1	Kassaböcker	1904 – 1975	Serien inbunden om ej annat anges.
G2	Verifikationer	1937 – 1942	Serien i kartonger.
G3	Bokslutshandlingar, Ludvika Bokstuga	1920 – 1937	Ingår i Biblioteksstyrelsens arkiv, se serie G1 volym 1.
H1	Statistikjournaler	1921 – 1963	Serien i kartonger.
Ö1	Tidningsurklipp	1959 – 1971	Serien i kartonger.