Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Blekinge läns allmänna försäkringskassas arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30624-10:015
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/QOBwZaluaas1ueDJorXSI2
Omfång
30 Volymer 
Datering
1959–1974(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund
Arkivbildare/upphov
Blekinge läns allmänna försäkringskassa (1962)
Kategori: Statlig myndighet. Ekonomiska föreningar (Sjukkassor)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30624-10:015

Förteckning









Förteckning

över

Blekinge läns allmänna försäkringskassas arkiv





































Förteckningen upprättad 1999
av Suzanne Forsberg.
Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning över Blekinge läns allmänna försäkringskassas arkiv

Blekinge läns allmänna försäkringskassa bildades 1962 efter en lagändring som förde samman
försäkringar under ett statligt försäkringssystem. Med detta upphörde Blekinge läns allmänna
centralsjukkassas verksamhet och denna gick upp i försäkringskassan.

Allmän historik rörande sjukkassor och begravningskassor i Blekinge

Sjukkasserörelsen vilar på grunder från medeltiden.
Hantverksskråna tog förr i tiden hand om sina medlemmar vid begravning och sjukdom.
Under tidigmodern tid började mer specialiserade grupper utkristalliseras för sjuk-,
begravnings- och änkehjälp. Dessa kunde se mycket olika ut och verkade främst
på större orter. De tog namn som anspelade på medlidande och sorg exempelvis
de "tjugosju medlidande bröderne" i Malmö.

Med arbetar- och nykterhetsrörelserna vid andra hälften av 1800-talet exploderade antalet sjuk- och begravningsföreningar. Vid sekelskiftet 1900 kunde människor vara försäkrade i flera olika kassor.
Många kassor var väldigt små och gick lätt i konkurs. För att beviljas inträde i en kassa var man
tvungen att vara ung och frisk. Vid flytt mellan socknar kunde prästen intyga att man var en
skötsam person. Endast en förening i Sverige, Svenska livförsäkringsföreningen,
ålderdomsförbundet (SLÅ), tog in nya medlemmar som var över 55 år gamla.

Den första lagstiftningen som reglerade sjukkassor och sjuk- och begravningskassor (gällde ej rena begravningskassor) tillkom 1891. Den gick ut på att sjukkassorna kunde bli registrerade och på så sätt
få ett blygsamt statligt bidrag samt bli juridisk person. Staten krävde i gengäld en viss insyn.
Lagen fick ingen större genomslagskraft.

Med SFS 1910:77 kom den första uppstramande lagen. En människa fick bara vara med i en
registrerad sjuk- och begravningskassa. Men det fick fortfarande finnas hur många kassor
som helst på en ort.
Karlskrona hade 1931 femton olika sjukkassor.

De kassor som registrerade sig kunde få statligt bidrag men blev tvungna att ge regelbundna
rapporter till staten. Åren 1910 - 1912 sköttes den statliga insynen genom Kommerskollegiet,
år 1913 tillkom uppdraget Socialstyrelsen.

Från 1910 fram till 1961 arbetade grupper i samhället för ett allmännare och bättre sjukförsäkrings-
system. Sjuk- och begravningsrörelsen kom att bli en av landets största folkrörelse med en täckning
på mellan 10% - 20% av befolkningen. Den största gruppen hämtades från arbetarhåll och lantbrukare.

År 1931 kom förordningen om erkända sjukkassor (SFS 1931:280). Med denna blev det förbjudet att ha två sjukkassor på samma ort. Sjukkassorna och begravningskassorna särades på och båda delarna fick var sin centralkassa som hade ett övergripande ansvar för lokalkassorna. (Se arkivbeskrivningen för Blekinge län erkända centralsjukkasssas arkiv och Sydöstra Sveriges centrala begravningskassas arkiv.) De olika lokalsjukkassorna fick inte ha mindre än hundra medlemmar, detta för att minska risken för konkurs.

Det tog några år för sjukkasserörelsen att reagera på förordningen. De äldre erkända sjukkassorna inledde sin verksamhet 1933, men det stora flertalet tillkom 1934. År 1937 överfördes ansvaret för statlig insyn av sjukkassor till Kungliga pensionsstyrelsen för att 1953 överföras på Riksförsäkringsanstalten.

Lag om allmän sjukkassa kom redan 1947 (SFS 1:1947), men på grund av kostnader och organisations-
förändringar dröjde det tills 1955 innan den trädde i kraft. För Blekinges del innebar detta i stort att allt som
hetat erkänd sjukkassa bytte namn till allmän, bara på några få orter ledde omorganiseringen till samman- slagningar mellan kassor. Många av sammanslagningarna hade skett redan 1949 och 1950 i väntan på den allmänna sjukkassan.

Systemet med separata lokalkassor togs bort 1962. Istället sköttes allt centralt med olika lokalkontor,
året därpå trädde lagen om allmän försäkring i kraft och verksamheten kom att kallas allmänna för-
säkringskassor. För Blekinges del låg centralkontoret i Karlskrona medan lokalkontor återfanns i
de olika städerna samt i Jämjöslätt, Nävragöl och Asarum. Kontoren på småorterna försvann
efter ett tag och år 1999 fanns bara kontoren i Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby och
Sölvesborg kvar.


Blekinge läns sjukkassors arkiv

Blekinge har ett rikt sjukkassematerial samlat på Landsarkivet i Lund.
I hyllmeter upptar det 20 meter och innehåller 110 arkivbildare.
Det innehåller material från nästan alla erkända sjukkassor samt
några enstaka sjukkassor som går ner på 1800-talet.

De vanligaste arkivhandlingarna är protokoll, rapporter till staten, med statistik,
medlemsmatriklar och räkenskaper. Vissa arkiv som Nättraby sockens erkända
sjukkassa och den äldre Rödebykassan har ett större material med
kvitton och korrespondens.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Blekinge läns allmänna försäkringskassas arkiv (SE/LLA/80166)

Kontroll

Skapad1999-01-21 00:00:00
Senast ändrad2013-11-15 13:04:00