Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Familjen Weibulls arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31108
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/x5W4fwrmu4kpetLLSl8im2
ExtraID31108
Omfång
8 Volymer  (-)
0,7 Hyllmeter  (-)
Datering
1849–1941(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 178/2008., Förteckningen kompletterad av arkivarie Annika Tergius 2008.
Arkivförteckning (koncept), Förteckning upprättad på Malmö museer.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Innehåll

Allmän anmärkningArkivet lämnat som gåva av Malmö museer till Landsarkivet i Lund våren 2008. Lev. 2008/30.
Inledning (äldre form)Familjen Weibulls arkiv omfattar i dagsläget handlingar från 1800-talet och framåt. Det lämnade till Landsarkivet i Lund såsom gåva från Malmö museer våren 2008. Det är dock okänt när arkivet förvärvades till museet. En förteckning över arkivet har upprättats vid Malmö museer och denna har legat till grund för ordnings- och förteckningsarbetet vid Landsarkivet i Lund. En stor del av handlingarna efter Martin respektive Lauritz Weibull utgörs av manuskript, excerpter, avskrifter, PM och utkast av olika slag, de flesta dessvärre helt odaterade.

Familjen Weibull lär härstamma från byn Weiböl på Sydjylland och kom till Skåne i början av 1600-talet med ridefogden i Göinge härad, Lauritz Hansen Weibull. Släkten är idag delad i tre grenar; Hultserödsgrenen, Lövestadsgrenen och Kongagrenen vilka dock alla räknar bröderna Per och Lars Weibull som sina äldsta anfäder. Per (Persson) Weibull var född omkring 1664 och begrovs i Bosjöklosters församling 1714 där han var verksam som klockare. Han var gift två gånger och hans äldsta son i första giftet (med Elna Larsdotter), Petter Lorentz (1698-1757) blev den som förde släkten vidare. Petter Lorentz gifte sig med Johanna Maria Hansdotter Lenander(1722-1784) och fick med henne åtta barn varav näst äldste sonen, Eric Mattias (1738-1805) blev stamfader för Hultserödsgrenen och den yngste sonen Lorens Petter (1751-1814) för Lövestadsgrenen.
Per Weibulls yngre bror Lars (Persson) Weibull var född omkring 1674 och avled 1754 efter en yrkesbana som bl. a. rådman i Kristianstad. Han fick inte mindre än elva barn med sin hustru Anna Albrechtsdotter Åman. Sonen Eric Mathias (1713-1764) gifte sig med Catharina Sophia Ronsson (1727-1794) och deras äldsta son Lars Albrecht blev så småningom stamfar för Kongagrenen av släkten.

Lorens Petter (1751-1814) gifte sig med Susanna Christina Åkerholm (1759-1822) och var bl. a. skrivare och inspektor på Vollsjö gård. Mellan åren 1791-1796 arrenderade de Lövestads kungsgård, därav namnet på släktgrenen. Paret fick barnen Petter Magnus (1780-1847), Sven Christian (1782-1834), Maria Susanna (1784-1846), Helena Sophia (1787-1821) samt Nils Jakob (1789-1860). Samtliga nu levande medlemmar av Lövestadsgrenen härstammar från denne Nils Jakob. Han arbetade bl. a. som postmästare i Landskrona och gifte sig första gången med Sophie Julie Lundegren (1803-1828) och andra med Maria Helena Såthe (1807-1893). I det första äktenskapet föddes döttrarna Charlotta (1826-1900) och Mathilda (1827-1840) och i det andra barnen Beata (1831-1892), Helena (1832-1874), Walfrid (1833-1903), Martin (1835-1902), Elise (f. 1837), Herman (1839-1842), Mathias (1840-1906) och Richard (f. 1852).

Äldste sonen Walfrid (1833-1903) var den som övertog den av fadern startade Weibullsholms gård och startade familjeföretaget W. Weibull 1870. Företaget ägnade sig främst åt odling av fröer och växtförädling. Det övertogs av hans söner 1903 och bytte namn till Weibullsholms Växtföräldningsanstalt 1908. 1986 övergick det i Volvos ägo för att 1993 slås samman med ett annat företag till Svalöf Weibull AB.
Walfrid Weibull var gift med Augusta Elisabeth Frost (f. 1842) och de hade tillsammans åtta barn varav sönerna Walter (1874-1911), Harry (1875-1946) och William (1883-1962) alla var verksamma inom familjeföretaget.

Näst äldste sonen Martin Weibull (1835-1902) föddes i Landskrona den 24 december 1835. Han gick i skolan i Landskrona och sedan på läroverket i Helsingborg. Efter studentexamen i Lund 1853, studerade han historia vid universitetet i Lund. Han avlade fil. kand examen 1861 och fil. mag. examen 1862. Samma år promoverades han till fil. dr. på avhandlingen "Om Skåne vid mediet av 17:e århundradet". Han började därpå sin lärarbana vid universitetet som docent 1862, rörlig adjunkt 1866, fast adjunkt 1871, e. o. professor 1877 och ordinarie professor 1888. Vid sidan om sin akademiska gärning var han ordförande i Akademiska föreningen 1888-1900, inspektor vid Helsingkrona nation 1890-1902. Han var även politiskt verksam och var bl. a. ledamot av Lunds stadsfullmäktige 1884-1902 och Malmöhus läns Landsting 1885-1900.
Martin Weibull har författat flera skrifter bl. a. "Lunds universitets historia" (1868-1876), "Gustaf II Adolf "(1882) och "Lunds och Lundagårds minnen" (1884). I uppsatsen "Mémoires de Chanut" (Svensk historisk tidskrift, 1887-1888) introducerade hand den moderna källkritiska analysen i svensk historieforskning. Han utgav även "Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning" (1868-1873), "Samlingar utgivna för de skånska landskapens historiska och arkeologiska förening" (1874-1880), "Skånska samlingar" (1891-1895) samt "Historisk tidskrift för Skåneland" (med start 1901).
Martin Weibull var gift med Sofia Bernera Winberg (f. 1842) och de fick barnen Lauritz (1873-1960), Luisa (1874-1955), Julius (1876-1951), Alexander (f. 1878), Martina (1880-1969), Carl Gustaf (1881-1962) och Curt (1886-1991). (Se mer om dessa nedan)

Den yngre brodern Mathias Weibull (f. 1840-1906) blev lantbrukare och drev som sådan Sofieholms gård i Fosie församling i Malmö. Han råkade dock i ekonomiska svårigheter och tvingades 1894 att lämna Sofieholm till en grupp borgenärer i vilken bl. a. bröderna Walfrid, Martin och Richard ingick, mot att hans skulder betalades. Han blev senare verkställande direktör för AB Särimner som ägnade sig åt grisavel. Han bodde då först i Stockholm och senare på Riddersviks gård utanför staden. Sedan Särimners aktiekapital förbrukats tvingades han lämna även denna verksamhet. De sista åren av sitt liv försörjde han sig som publicist och avled ogift i Malmö 1906.
Enligt brorsonen Lauritz Weibull (se nedan) var Mathias Weibull den förste att använda den rödgula skånska flaggan.

Yngste brodern i syskonskaran, Richard Weibull (1852-1917) var även han lantbrukare. Under flera år var han förvaltare på Widtsköfle gods i nordöstra Skåne och blev även expert på mossor och mosskulturer.
Richard Weibull var gift med Gerda Sofia Augusta Holmberg (1863-1961) och hade sönerna Nils (1885-1975) och Waloddi (1887-1979). Den förstnämnde blev professor vid Alnarps Lantbruksinstitut och uppfann bl. a. den s.k. Weibullsilon. Den senare blev känd som professor i hållfasthetslära i Stockholm och utarbetare av den sk Weibullfördelningen. Han deltog även i den svenska djuphavsexpeditionen "Albatross" 1946-1947 där han med hjälp av ekolod bl. a. studerade havsdjurens läten.

Av Martin Weibulls barn, kom sönerna Lauritz, Carl-Gustaf och Curt alla att följa i sin faders fotspår. Sonen Julius blev militär och Alexander lantbrukare och innehade bl. a. farbroderns egendom Sofielund i Fosie sn. Dottern Luisa blev lärarinna vid Lunds fullständiga läroverk för flickor och dottern Martina studerade vid universitetet och arbetade sedan på Drätselkammaren i Lund.

Lauritz Weibull (1873-1960) gick i skola och läroverk i Lund och avlade studentexamen där 1892. Därefter studerade han historia vid universitetet och avlade en fil. kand. examen 1894 och en fil. lic. 1899 på ämnet "De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Frankrike 1629-31". Han var docent i historia 1899-1903 och blev fil. dr. 1900. Under samma period var han även verksam vid Riksarkivet och när Landsarkivet i Lund grundades 1903 blev han den förste att vara landsarkivarie där. Denna titel behöll han fram till 1919 då han blev professor i historia vid Lunds universitet, vilket han förblev fram till 1938. Han blev hedersdoktor vid Köpenhamns universitet 1929 och även teologie hedersdoktor vid Lunds universitet.
Lauritz var liksom fadern även engagerad i studentlivet. Mellan 1927-1936 var han ordförande i Akademiska Föreningen, proinspektor och sedermera inspektor vid Helsingkrona nation 1924-1938. Därtill var han ålderman i S:t Knuts Gille i Lund 1935-1957.
Lauritz övertog utgivandet av "Historisk Tidskrift för Skåneland" efter fadern och var ansvarig utgivare 1903-1923. Han var även grundare av tidskriften "Scandia" 1928. Han gav ut flera källkritiska skrifter samt ägnade mycket tid åt urkundsutgivning.
Lauritz Weibull var gift första gången med Märta af Petersens (f. 1882-1962) och andra gången med Lisa Landegren, f. Hahr (1883-1970).

Den yngre brodern Carl Gustaf Weibull (1881-1962) blev fil. kand. i Lund 1901 och filosofie hedersdoktor där 1944. Han började som amanuens vid Landsarkivet i Lund i samband med dess tillkomst 1903 och var därefter landsarkivarie vid Landsarkivet i Göteborg 1911-1919. 1919 efterträdde han sin äldre broder Lauritz som landsarkivarie i Lund då denne blev professor i historia. Han förblev landsarkivarie där fram till 1946. Carl Gustaf Weibull gav bl. a. ut "Släkten Weibull" (1911), "Skånska jordbrukets historia intill 1800-talets bröjan" (1923) samt källpublikationen "Freden i Roskilde" (1908). Han var gift med Ragnhild Elisabeth Kämpe (1894-1963).

Yngste brodern Curt (1886-1991) blev fil. dr. vid universitetet i Lund 1915 på avhandlingen "Saxo. Kritiska undersökningar i Danmarks historia från Sven Estridsens död till Knut VI". Han blev docent i historia samma år och var därefter professor vid Göterborgs högskola 1927-1953 samt rektor för den samma 1936-1946. Liksom sina bröder och sin far var hans historiska forskning till stor del inriktad på källkritiska undersökningar i Sveriges och Danmarks historia. Av hans skrifter kan nämnas "Sveriges och Danmarks äldsta historia" (1922), "Drottning Christina" (1931) och "Bismarcks fall" (1934). Curt Weibull var gift med Mary Fahlbeck (1897-1968). En av deras söner, Jörgen Weibull (1924-1998) blev även han historiker.

Arkivförteckningen delvis omarbetad och komplettrad av arkivarie Annika Tergius 2008.

Källor:
Familjen Weibulls arkiv

Svensk Uppslagsbok, 2:a uppl.
Weibull, Carl Gustaf 1911: Släkten Weibull. Lund.
Vem är Vem, 1966, 2:a uppl.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se: Martin Weibulls papper (SE/LLA/30077)
Se: Lauritz Weibulls samling (SE/LLA/30569)
Se: Lauritz Weibulls gåva (SE/LLA/30700-04:16)
Se: Martin Weibulls samling (SE/LLA/30470)

Kontroll

Skapad2008-05-13 16:59:27
Senast ändrad2013-08-28 11:43:11