Arkiv

Kronofogdemyndighetens i Kristianstads distrikt arkiv 1980-1988

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11861

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zPp7GDVVwYVB7Ofaj0QG74

ExtraID

11861

Omfång

51,3 Hyllmeter

Datering

1980

–

1988

(Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Kronofogdemyndigheten i Kristianstads distrikt (19 (1980 – 1988)

Kategori: Statlig myndighet. Kronofogdemyndigheter 1965-1988

Innehåll

Inledning (äldre form)

Arkivbeskrivning

Kronofogdemyndigheten (KFM) i Kristianstads distrikt ombildades till ny
arkivbildare från 1980-01-01. Den nya myndigheten fanns under tiden 1980-01-01–1988-06-30.
Fr.o.m. 1988-07-01 ombildades myndigheten genom sammanslagning av
resterande kronofogdedistrikt till en länsmyndighet - Kronofogdemyndigheten i Kristianstads län.

Kronofogdemyndighetens organisation

Kronofogdedistriktet omfattar Bromölla, Kristianstads, Simrishamns resp.
Tomelilla kommuner.

KFMs verksamhet bedrivs på två fältsektioner vid kontorsenheten.

Fältsektionerna består vardera av en kontorsenhet och två fältsektioner.
Kontorsenheten är indelad i fyra sektioner: Expedition, Sektion A, E och L.

Inom expeditionen förs avdelningens allmänna diarium samt fullgörs uppgifter som avser personalrapportering, bevis- och intygsgivning, förskotts- och stämpelkassa samt gemensamma kanslifunktioner.

Inom sektion A sker den kontorsmässiga handläggningen av A-mål innefattande bl.a. kassa, bokföring, restitutionsfordringar, avkortningar, avskrivningar, omräkningsbesked, redovisningsrapporter, utgående utlandshandräckningar, bötesförvandlingar och statistik.

Inom sektion E sker den kontorsmässiga handläggningen av E-mål innefattande bl.a. registrering, dagboks- och kassaboksföring, granskning, utmätning av restitutionsfordringar m.m. (t. ex. ö-skatt), redovisning samt exekutiv försäljning i A- och E-mål.

Inom sektion L handläggs mål om införsel eller utmätning i lön utom införsel i E-mål samt mål om arbetsgivares kvittningsrätt.

Inom fältsektionerna bedrivs den fältmässiga verksamheten i A- och E-mål (integrerad verksamhet, d.v.s. att alla exekutiva tjänstemän handlägger både A- och E-mål) samt utförs rätts- och andra utredningar, delgivningar m.m.

Kronofogdemyndighetens ledning m.m.

KFMs distriktsledning består av kronodirektören, chef för enhet/avdelning samt kontorsenhetschef vid fältavdelningen.

Kronodirektören leder KFMs totala verksamhet och biträds i denna uppgift av distriktsledningen. Kronodirektörens uppgifter omfattar planerings-, samordnings-, organisations-, personal-, utbildnings- och informationsfrågor samt behandling av remisser och andra för KFM gemensamma frågor.

Målområdesansvar och –styrning utövas av varje tjänsteman inom sitt målområde.

Kronofogdemyndighetens uppgifter

Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981:774), utsökningsförordningen (1981:981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:627) m.fl. lagar och förordningar.

De mål som handlades kan indelas i två grupper.
Först allmänna mål (A-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär, t.ex. förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde KFM också uppträda som sökande gentemot gäldenären.

Sedan enskilda mål (E-mål), där någon annan (privatperson, företag eller stiftelse) är sökande; det kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror, obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd m.m.

Verkställighetsformer var utsökning och utmätning samt införsel. En speciell typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna). Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital eller lösöre.

Införsel är ett slags prioriterad löneexekution, som i E- mål användes vid infordrandet av underhållsbidrag och i A- mål beträffande böter. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).

De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål (UD), vid vilka protokoll upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön; i återtagningsmål (ÅD) samt i införselmål avseende underhållsbidrag (ID). I alla mål fördes dessutom dagbok över alla vidtagna åtgärder, intill dess att ärendet blev fullbetalt, återkallat av sökanden eller avskrivet.

En del mindre uppgifter förekom också vid KFM, exempelvis försäljning av utmätta fastigheter (fr.o.m. 1982-01-01) och förverkat gods, handläggning av den statliga lönegarantin vid konkurser, samt registrering av växelprotester och lösöreköp.

Kronofogdeinstruktion gavs i SFS 1965:687 med ändringar (senast 1979:906). Denna upphörde att gälla fr.o.m. 1982-01-01, då istället SFS 1981:1184 trädde i kraft. Länsstyrelsen fungerade som Överexekutor t.o.m. 1981, varefter det ansvaret övertogs av respektive KFM.
1982-01-01 tillkom enheten för exekutiv försäljning av fast egendom.

Chefsmyndighet för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV), som övertog andra delar av länsstyrelsernas myndighetsansvar.

Fältavdelningarna och fältsektionerna/-enheterna betecknades med koder i datasystemet för borgenärs- och gäldenärsärenden, REX. Dessa koder förekommer även i arkivförteckningen.

Tillsynsmyndigheten i konkurs

Tillsynsmyndigheten (TSM) i konkurs - Kristianstad upprättades 1980-01-01 och var administrativt knuten till Kronofogdemyndigheten och underställd kronodirektören, men räknades som en egen myndighet och därmed som en egen arkivbildare.
För ytterligare information om myndighetens organisation och verksamhet hänvisas till arkivbeskrivningen tillhörig TSM i konkurs – Kristianstad 1980-01-01–1988-06-30.

Arkivet

Kronofogdemyndighetens i Kristianstads distrikt arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar hos utmätningsman varom stadgas i SFS 1964:846. Dagbok fördes över samtliga e-mål: serierna C 2, C 3 samt C 4 A. För de bägge förstnämndas del finns också handlingarna till dagboken, serierna E 2 respektive E 3, bevarade som mikrofilm. I de fall utmätning (utom i lön), avhysning eller återtagning faktiskt skedde upprättades också ett särskilt protokoll, serierna A 1 och A 2. Protokoll upprättades också vid utmätning i allmänt mål, serierna A 3 A och A 3 B (utmätning i överskjutande skatt).

Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Riksarkivets föreskrifter serie B 1986:7), som utgör bilaga 1 [ej påträffad efter leverans till Landsarkivet] och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna, FAX (Föreskrifter, anvisningar m.m. för exekutionsväsendet) 1980 och 1982, ändrad sista gången 1987, som utgör bilaga 2 [ej påträffad efter leverans till Landsarkivet]. Vissa avvikelser från förtecknings- och arkivbildningsplanerna förekommer i arkivförteckningen; orsakerna till detta är bl.a. att myndighetens arkivläggning inte i alla avseenden har skett enligt föreskrifterna.

I vissa serier ingår handlingar från tiden före 1980. Det gäller serierna A 6 (Protokoll vid tillsyn, kontroll och revision) samt Kassajournaler under seriesigna G 3 A (allmänt mål) och G 3 B (enskilt mål).

Det finns en anledning till att dessa handlingar har kommit att tillhöra detta arkiv och inte arkivet tillhörigt Kronofogdemyndigheten i Kristianstads distrikt 1965–1979. I serie A 6 har protokollen påbörjats 1978. Under G 3 A och G 3 B har serierna påbörjats under föregående men förts över till denna organisation. Samtliga serier avslutades vid omorganisationen vid halvårsskiftet 1988.

Gallring har skett i arkivet med stöd av Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna 1941:2, SFS 1953:716 samt RAs gallringsbeslut nr 1971:290, 1980:751, 1980:752, 1981:785, 1983:864, 1984:931, 1985:27, 1986:5 och 1986:38. Av innehållsförteckningen framgår vilka arkivseriers handlingar som har gallrats och enligt vilka förordningar och författningar detta har skett.

Sökvägar till arkivet utgörs, förutom av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet med sökregister (avdelningarna C 1 A Allmänt diarium resp. C 1 B Sökregister till allmänt diarium, C 2 Dagböcker i utsökningsmål, C 3 Dagböcker i återtagningsmål, C 4 A Dagböcker i mål om införsel, samt serierna D 13 BB, D 13 BD och D 13 BF. De senare är uttag på mikrofiche från exekutionsväsendets datasystem för borgenärs- och gäldenärsärenden REX.
Vidare kan själva arkivförteckningen kallas för en sökväg. För att underlätta återsökning av diarieförda handlingar är diarie-/dossierplaner samt föreskrifter om diarieföring bifogade förteckningen som bilaga 3 [ej påträffad efter leverans till Landsarkivet].

Volymerna i arkivet är märkta ”Kronofogdemyndigheten i Kristianstads distrikt 1980-1988.06”. Arkivet har varit förvarat på Kronofogdemyndigheten i Malmö. Det omförtecknades i januari 2013 inför leverans till Landsarkivet i Lund (LLA).

Sekretessbestämmelser

Enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 34 kap. 1 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och
indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta
verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Kristianstads stad

Tillgänglighet

Sekretess