Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Barnbyn Skå


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1930
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/3lGdMLXjZ4wyR8XoLP1e85
Omfång
18,4 Hyllmeter 
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)Barnbyn Skå

Barnbyn Skå startade 1947, i barnavårdsnämndens regi, som en institution för omhändertagande av pojkar och flickor i åldern 7-15 år. I början låg tonvikten på pojkar med ”tidiga karaktärs-störningar” eller ”psykopatiska” barn. Man arbetade med insikten att hemmiljön och det sociala arvet starkt påverkar individen. Institutionen skilde sig starkt från de för den tiden vanligare auktoritärt uppbyggda barnhemmen. I början av verksamheten låg betoningen på barnets behov att leva ut inre konfliktmaterial, längre fram har man arbetat mer och mer med gruppsykologiska arbetsmetoder och med att se till ”hela familjen som patient”. Behandlingen på Skå bygger på stugidén; tidigare bodde barnen i grupper om sju i stugor med husfar och husmor som vikarierande föräldrar, numer kommer ursprungsfamiljen till Skå och bor i stuga med uppdelning mellan personalfamiljer och gästfamiljer.

Ledare för verksamheten, både behandlingsarbetet och forskningen, har från starten 1947 och fram till mitten av 70-talet varit Gustav Jonsson, ”Skå-Gustav”. Barnbyn Skå har genom omfattande forskning och annan dokumentation varit banbrytande och tongivande vad gäller vårdideologiska frågor. Inom nordisk barnpsykiatri har institutionen spelat en ledande roll vid utvecklingen och introduktionen av nya psykoterapeutiska metoder.

Arkivmaterialet sträcker sig mellan 1947-1980. I arkivet finns dokumentation från sju projekt utförda i Skås regi fram till 1981.

Projekt 1: ”222 Stockholmspojkar”
Här undersöks ”Medelsvenssons pojke”. Hypotesen var att det emotionella klimat som omger ett barn under de första levnadsåren spelar en avgörande roll för barnets personlighetsutveckling. Man har utforskat: barnets vård under de första levnadsåren, föräldrarnas attityder till barnet, föräldrarnas personligheter och deras inbördes relationer. Barnpsykiater, barnpsykologer och socialarbetare med mentalhygienisk utbildning har arbetat med projektet. De metoder som användes var:
1. Barnpsykiatrins kliniska metod med läkarundersökning av barnet och samtal med alla tre parterna; far, mor och barn
2. Psykologiska test såsom Terman-Mills intelligenstest, Rorschachtest-test (projektivt test som ger kunskap om personlighetens djupskikt genom tolkning av bläckplumpsformationer), Machovertest (projektivt test som visar dels medvetna strävanden och normer, dels omedvetna önskningar och impulser genom tolkning av hur personen ritat en människa) och ett satskompletteringstest som vid projektets genomförande var nytt (projektivt test som fungerar som yt-test genom att ge direkta besked om pojkens medvetna känslor och attityder till bestämda objekt i hans värld)
3. Det sociala fältarbetet: besök i barnens hem och samtal med en eller båda föräldrarna.
Fältarbetet ägde rum 1954-1956 och resulterade i boken ”222 Stockholmspojkar. En socialpsykiatrisk undersökning av pojkar i skolådern”. Av Gustav Jonsson och Anna Lisa Kälvesten, A&W 1964.

Projekt 2: ”Skå 100”
En studie av 100 pojkar inskrivna på barnbyn 1955-1959 och deras familjer. Skåpojkarna undersöks på samma sätt och med samma test som de 222 Stockholmspojkarna, se ovan. Denna undersökning bildar underlag för Gustav Jonssons doktorsavhandling ”Delinquent Boys, their Parents and Grandparents”, 1967 Acta Psych. Scand. Suppl 195, samt ”det sociala arvet”, Tiden/Folksam 1969. Gustav Jonsson gör här en jämförelse mellan ”Skåpojken” och ”normalpojken”.
Projekt 3: ”217 Stockholmsfamiljer”
I detta projekt har man använt intervjumaterial från 222-projektet för att analysera pojkarnas familjebakgrund. Undersökningen bygger på intervjuer med föräldrarna till 222-gruppen utförda 1955-1956, och har resulterat i boken ”217 Stockholmsfamiljer. Psykodynamisk bearbetning av ett intervjumaterial”, Anna-Lisa Kälvesten och Graziella Meldahl, Sörmlands Grafiska AB 1972.

Projekt 4: ”50-talets Stockholmspojkar”
En uppföljning av de 222 Stockholmspojkarna och de 100 Skåpojkarna. Syftet var att kartlägga de forna pojkarnas sociala anpassning genom statistisk analys av registerdata. Resulterade i ”Hur går det för 50-talets Stockholmspojkar? En uppföljning av 222 vanliga skolpojkar och 100 Skåpojkar” av Maja Anderson i samarbete med Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvesten, Rosenlundstryckeriet AB, Stockholm 1976.

Projekt 5: ”Skåflickor”
Gustav Jonsson följer upp Skåflickorna från tiden i barnbyn till vuxen ålder. I ”Flickor på glid – en studie i kvinnoförtryck” 1977 tas flickornas vuxna liv upp främst med tanke på yttre aspekter; hälsa, yrkesliv, bostad osv. I ”Flickor på glid – en studie i kvinnoförakt” 1980 ser man flickorna i ett mer personligt perspektiv; sexualitet, nerver, sprit, knark osv.

Projekt 6: ”40 familjer med Skåbarn”
Här har fosterfamiljer till Skåbarn intervjuats och man har sett till fosterföräldrarna och deras upplevelser. Har resulterat i boken ”40 fosterfamiljer med Skåbarn” av Anna-Lisa Kälvesten under medverkan av Lena Bonnier, Marianne Cederblad och Stina Thulin, A&W 1973.

Projekt 7: ”47 fosterbarn”
En registeruppföljning av de 47 fosterbarnen i familjerna i projekt 6. Tittar på fosterbarnens yttre anpassning som vuxna och relaterar den till deras bakgrund. Resulterade i en CD1-uppsats vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet höstterminen 1979 ”47 fosterbar från Skå – en uppföljningsstudie” av Kristin Gustafsson och Kerstin Hardlund.

Arkivmaterialet sträcker sig mellan 1947-1980. De handlingar som finns kvar hos Barnbyn Skå har inte medtagits i denna förteckning. Protokoll rörande Skå och planeringsarbete innan starten finns i Stockholms barnavårdsnämnds arkiv fr. o m 1945 (barnavårdsnämnden fram till 1974, sedan sociala centralnämnden). Räkenskaper rörande Skå har inrapporterats till barnavårdsnämnden och sociala centralnämnden och finns alltså förvarade i dessa arkiv. Själva byggnationen kan följas i byggnadskommitténs protokoll 1945-1946. Magnetband med uppgifter rörande projekt 1 (avidentifierat) finns hos SSD, Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst, Göteborgs universitet. Ej avidentifierat magnetband rörande projekt 1 finns på Riksarkivet. Handlingar rörande barnbyns skola finns före 1968 i Barnhems- och Sjukhusskolornas arkiv och därefter i S:t Örjans specialenhets arkiv. Här finns betyg, korrespondens, inskrivnings- och ”Du som kommer ny till barnbyn”. Barnbyn Skå fungerar fortfarande som vårdhem för familjer med problem. Adressen är: Barnbyn Slå, 179 75 Skå. Arkivet har leverats in till Stockholms socialförvaltnings arkiv och i samband med stadsdelsnämndsreformen 1997 lämnats in till Stockholms stadsarkiv. Arkivet förvaras i arkivkartong. Arkivet är belagt med 70 års sekretess.

Stockholm i Stadsarkivet den 23 september 1997

Maria Thysell
Barnbyn Skå


Tillägg 1


Arkivet leverades till Stadsarkivet när huvuddelarna av materialet i socialförvaltningens centralarkiv våren 1997 överfördes till den nya depån i Frihamnen i samband med stadsdelsnämndsreformen. Leveransen omfattade flera arkiv som alla fick det gemensamma accessionsnumret 35/1997.

Arkivet förtecknades digitalt hösten 1997 av Maria Thysell. På grund av dataadministrativa problem försvann den digitala filen redan samma år. Förteckningen återskapades digitalt sommaren 2001 av en sommararbetare i Frihamnen varefter undertecknad nu gjort rättelser och smärre ändringar.

I depåexemplaret av arkivförteckningen återfinns pappersoriginalet av den ursprungliga förteckningen.



Tillägg 2


I mars 2010 inkom en tilläggsleverans från Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen (acc.nr 2010: 023). I samband med förtecknade av arkivet för den 2005 nedlagda Barnbyn Skå påträffades handlingar som rätteligen hörde till det arkiv som redan finns på Stadsarkivet. Materialet rör sig om 1 volym med 8 akter (nu F 1:62) och 2 volymer hålkort med okänt sammanhang (nu F 10:1-2). Dessa tre volymer har nu inordnats och förtecknats i arkivet av undertecknad. Innehållsförteckningen har därvid omarbetats.



Stockholm i Stadsarkivet 8 februari 2002 & 31 mars 2010.

/Lars Asklund/
1.e arkivarie

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2020-06-05 14:14:05