Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skabersjö godsarkiv


SKABERSJÖ GODS


TIDIGARE ÄGARE

Skabersjö gods ligger i Skabersjö socken i Bara härad. Det nämns första gången 1349 i samband med ägaren Anders Nielsen Passow. Under 1400-talet delades gården på flera ägare och kom 1448 i Jep Henriksen Ulfstand till Torups ägo och kom därmed att förbli inom ätten Ulfstand fram till 1609. I samband med Holger Jensens Ulfstands död samma år, kom Skabersjö i familjen Thotts ägo, där det sedan förblivit med ett kort undantag 1676-1680 då slottet drogs in till Svenska Kronan.
Tage Thott till Näs (senare Trollenäs) och Eriksholm (senare Trolleholm) var den som övertog Skabersjö från familjen Ulfstand. Han kallades den skånske kungen och var en av Danmarks rikaste och mäktigaste män. Utöver Näs, Eriksholm och Skabersjö ägde han även Barsebäck, Bjersjöholm, Stora Herrestad och Värpinge (senare Trolleberg). Han hann under sina levnadsdagar gifta sig fyra gånger, 1:a med Hedvig Rantzau, 2:a med Kerstin Urup, 3:e med Carin Gyldenstierne och 4:e med Jytte Gyldenstierne. Tillsammans med sin första hustru hade han sonen Otto och med sin tredje sonen Ove.
Under Tage Thotts tid på Skabersjö, genomgick slottet en del förändringar bl. a. till följd av en brand 1623. Det blev så småningom sonen Ove Tagesen Thott g.m. Margareta Rantzau (Rantzow) som övertog Skabersjö och som i sin tur lämnade över till sin son Frederik Ovesen Thott 1666. I samband med reduktionen, drogs godset in till Svenska Kronan 1676 och förlänades som friherrskap under namnet Kronedal. Redan 1680 lyckades emellertid godset köpas tillbaka av Frederik Ovesen Thott och hans hustru Hedvig Sofie Sehested. 1722 övertog deras son Otto Thott och hans hustru Christina Kaas godset och efterföljdes så småningom av sonen Tage Thott med hustrun Sofia Barnekow. Under deras tid ändrades slottets yttre väsentligt. Den medeltida karaktären försvann, en våning byggdes på och parken anlades i fransk stil. Tage Thott var en av de första att, visserligen partiellt, genomföra enskifte på en gård (blivande Sofielund). 1799 blev Skabersjö fideikommiss med grevevärdighet för den manlige innehavaren.
Efter Tage Thotts död 1807, tillträdde sonen greve Otto Thott som den förste fideikommissarien, han var gift med Brita Christina Barnekow och deras son Tage Kjell Thott övertog efter fadern. Han var militär, gift med Ulrika Maria Barnekow och gjorde betydande insatser för skogsbruket på godset. Han efterträddes 1866 av kammarherre Otto Thott gift med Ebba Elisabeth Augusta Sparre af Sövdeborg vilka efterföljdes av sonen Tage Thott 1891. Tage Thott gjorde sig känd som skriftställare inom skogs- och jaktvården, vilket även märktes på godsets skötsel.
Han efterträddes 1921 av sin bror överstekammarjunkare Otto Thott. Efter dennes död övertogs godset av hans son Stig och hans hustru i andra giftet, Greta. Greta Thott kom efter Stig Thotts död 1944 att flytta till Bökebergslätt och trolova sig med poeten Hjalmar Gullberg.
Skabersjö innehas idag av greve Peder Thott. Godset omfattar ca 3.800 hektar skog och mark.

Verksamheten
Under början av 1800-talet fanns flera kvarnar och brännerier under Skabersjö, vilket framgår bl. a. av rättegångsprotokoll och räkenskaper. Räkenskaper finns från 1862 och framåt. I 1862 års huvudbok finns bl.a. konton för kalkbränning, kalkstensförsäljning, skogsförsäljning, holländeri, tegel, Svenstorps kvarn och fiske.
Under senare hälften av 1800-talet, kanske tidigare, fanns ett eller flera tegelbruk knutna till Skabersjö gods. 1906 bildades Skabersjö-Klagshamns kalksandtegelfabrik AB där man hade en omfattande tillverkning av tegelrör, murtegel, taktegel m.m. Till aktiebolaget hörde även Arrie grustag där man bl a. tillverkade murbruk.
1945 ändrades namnet från Skabersjö Godsförvaltningen till Skabersjö Industrier AB vilket även kom att omfatta skogsdriften och elverket.
I början av 1900-talet grundades Skabersjö Elektricitetsverk som levererade el till både stora och små kunder bl. a. Torups gods, energiföreningen i Svedala, Klågerup, V. Kärrstorp och blivande Sydkraft.
Skogsbruket har sedan början av 1800-talet spelat en stor roll på Skabersjö. Man hade sågverk bl. a. i Holmeja, skogar tillhörande godset var bl.a. Rydskratt, Kabbelljung, Hästhagen, Fortuna, Risarp, Roslätt, Ryggesten och Törringelund. Närheten till skogarna gav även goda jaktmöjligheter och Skabersjö var under slutet av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet känt för sina kungliga och kejserliga jakter. Även fisket var av betydelse då stora delar av sjön Yddingen ingick i godsets ägor.
Skogskulturen omfattade även en torvtagning i mossarna vid Törringelund, Skammarp, Svarta Vad m.fl. och under en period drev man även ett färgeri.

Arkivet
Skabersjö gods arkiv inkom till Landsarkivet i Lund 1997. Det omfattar till större delen driftshandlingar av olika slag från ca 1827 till slutet av 1960-talet. Verifikationerna går dock tillbaka ända till 1779. I arkivet finns även kyrkohandlingar från slutet av 1700-talet samt kommunala handlingar. Den ursprungliga proveniensen har till stor del rubbats varför den varit svår att rekonstruera vid ordningsarbetet. Detta gäller framför allt de handlingar som rör de olika driftsenheterna såsom skogen, mossarna, elverket och industrin. Det har emellertid tydligt framgått att man har haft flera mindre huvudkontor som sedan rapporterat till ett centralt kontor, det som kallas Centralkassan eller Almmänna förvaltningen. Till grund för ordningsarbetet har därför legat en uppdelning på versamhetsområden d.v.s. alla handlingar och räkenskaper rörande skogen har lagts för sig och alla för lantbruket för sig. Hur den interna uppdelningen inom varje enhet har sett ut, har utifrån det skick arkivet befann sig i vid tidpunkten för förteckningsarbetet, inte kunnat rekonstrueras.

Under 2011 har ett större tillägg inrodnats i den tidigare leveransen. Dessa handlingar utgjorde till större delen de äldre delar av arkivet som nämns i de bilagda äldre förteckningarna i E 1:1. Merparten av dessa handlingar har förts till serierna A 1 A, A 1 B, A 2, A 3 och G 1 varför dessa har omarbetats helt och hållet. I tillägget ingick även en del privata handlingar vilka har förts till serier under J.
I såväl A-serierna som Ö serierna finns handlingar rörande andra egendomar än de vilka ingått i Skabersjö fidekommiss. Så finns det t ex handlingar rörande de danska egendomarna Eskilstrup, Gaunö, Lindervold och Strandgaarden liksom det finns om de svenska egendomarna Fogelvik, Assartorp och Toppeladugård, Tosterup och Lindholmen.
Arkivet är ordnat och förtecknat av arkivarie Annika Tergius 2000 samt kompletterat och reviderat av arkivarie Annika Tergius 2011.

 Serier (95 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
#Kartor och ritningar som ej redovisas i annan serie 
AHANDLINGAR ANGÅENDE ÅTKOMST, ÄGANDERÄTT OCH TVISTER
Läsesal
 
A 1 AHandlingar angående köp och överlåtelserSerien i arkivbox.
Flertalet av köpehandlingarna i denna serie har nära koppling till arvskiftetshandlingarna i serie A 2 men har av arkivbildaren bevarats separerade från dessa.
Pergamentsbreven förvaras i landsarkivets pergaments- och pappersbrevsamling.		 
A 1 BLånehandlingar med flera ekonomiska handlingar 
A 2Handlingar rörande arvskiftenSerien i arkivbox. 
A 3Rättegångshandlingar m fl juridiska handlingarSerien i arkivboxar. För en del av handlingarna i A 3 :2 från 1796-1855, finns ett register. Bland handlingarna ordnade efter registret saknas nummer 26 och 40. Kärande i första hand är alltid någon medlem i familjen Thott om inget annat anges. För handlingar i fattigvårdsärenden, se även serie D 2, kommunala handlingar. 
BHANDLINGAR RÖRANDE GODSETS EKONOMI
Läsesal
 
B 1JORDEBÖCKER, RUSTTJÄNSTLÄNGDER OCH UPPBÖRDSTABELLER
Läsesal
 
B 1 AJordeböcker och jordeboksutdrag 
B 1 BSkattehandlingar av skilda slag 
B 2HUVUDRÄKENSKAPER
Läsesal
 
B 2 AHuvud- och kapitalböckerSerien inbunden om inget annat anges.
Serien innehåller huvud- respektive kapitalböcker för Godsförvaltningen 1827-1956 med vissa luckor. Böcker för åren 1922-1933 saknas helt.
Räkenskapsår:
1862-1868 1/4-31/3.
1891-1933 1/5-31/4
1933-1947 1/7-30/6
1947-1956 1/10-31/9
1887-1894 fördes separata räkenskaper för Bönnarps och Svenstorps gårdar se B5A resp. B5B, Gårdsräkenskaper. För andra gårdar har räkenskaper förts parallellt med den centrala bokföringen.
Fr.o.m. 1892 delas huvudböckerna upp i två volymer, varav del 2 alltid utgör reskontra.
Fr.o.m. 1932 delas huvudböckerna upp på olika kamerala enheter se vidare i "Regler för kassabokföringen vid Skabersjö godsförvaltning" E1:1 Arkivförteckningar. Enhet 1 utgörs av Skabersjö Godsförvaltning fram till 1945 då den övergår till att kallas Sakbersjö Industrier. Detta är den centrala enhet till vilken de övriga kamerala enheterna rapporterar. Enhet 2 utgörs av Skabersjö gård (lantbruket). Enhet 3 utgörs av Roslätts gård. Enhet 4 utgörs av Skogen fram till 1937 och därefter av Bökebergs gård. Enhet 5 utgörs av Skogen fr.o.m. 1937. Enhet 6 utgörs av Skabersjö Elverk. Enhet 7 utgörs av Grustaget. Enhet 8 utgörs av Byggnader. Enhet 9 utgörs av Trädgården. Enhet 10 utgörs av Svenstorps gård. Enhet 11 utgörs av Jakt och Fiske. Enhet 12 utgörs av Sågverket. Enhet 13 utgörs av Bönnarps gård fram till 1945, därefter av Fastighetsförvaltningen. Enhet 14 utgörs av Lastbilar. Fr.om. 1945, förs alla enheter återigen i samma volym.
Exempel på huvudbokskonton 1862:
Arbetsavlöning, avbetalning på förra årets innestående fordringar, avskrivningar, arrende, brännvin, byggnader, donationer, diverse, fisk, fattigunderhåll, gräskreatur, herr grevens enskilda konto, hushållet, inventarier, kalksten, krono- och kyrkotionde, landgille, onera, kvarnen, spannmål, skog, kyrka, Svenstorp, torv, tegel, tjänstefolk, utsäde och ved.
Exempel på huvudbokskonton 1932:
Kassa, reskontra, förvaltningen, diverse omkostnader, hushållet, elverket, trädgården, kalksandstegelfabriken, Arrie grustag, jakten, hyror och arrende, byggnader, automobiler, telefon, Augusta Thott, intresse, förlaget, donationer, pensioner, brandstoder, onera, väglagning, fiske, reskontra för löner, accepter, nybyggnader, fastigheter, avskrivna fordringar, Skabersjö gård, Roslätt, skogen, stat och löner, fideikommisskapitalet, kapitalkonto, vinst- och förlust.		 
B 2 BReskontra- och avräkningsböckerSerien inbunden.
Serien omfattar reskontra- och avräkningsböcker för 1874-1923. Lucka 1879-1891. För åren 1892-1907 se serie B 2 A, Huvudböcker. Fr.o.m. 1911 finns separata register till böckerna.		 
B 2 CExtraktböcker för huvudräkenskaperSerien omfattar extrakt av huvud- och reskontraböcker. 
B 2 DRäkenskapssammandrag 
B 2 EABokslutsunderlag 
B 2 EBÅrsböckerSerien inbunden. 
B 2 FRåbalanserArkivboxar. 
B 2 GHuvudbokskladdar 
B 3GRUNDRÄKENSKAPER
Läsesal
 
B 3 AKassaböckerSerien inbunden.
Serien följer räkenskapsåret motsvarande huvudbokens fram till 1910, därefter kalenderåret. Uppställningen är kronologisk om inget annat anges.		 
B 3 BADagböckerSerien inbunden.
1908-1932 finns alla enheter i samma bok därefter delas verksamheten upp i olika kamerala enheter (se även B 2 A Huvudböcker) som alla noteras i Centralkassan motsvarande huvudbokens Skabersjö Godsförvaltning respektive Skabersjö Industrier.		 
B 3 BBDagrapporterSerien inbunden om inget annat anges. 
B 3 CMånadsrapporter 
B 3 DKASSASPECIALER
Läsesal
 
B 3 DASpannmålsböckerSerien inbunden och lagd i arkivbox.
Räkenskapsår 1894-1909 1/5-1/5, 1910-1922 1/1-31/12.		 
B 3 DBMagasins- och lagerböckerSerien inbunden om inget annat anges.
Lucka för åren 1896-1910.
Räkenskapsår 1820-1822 1/10-1/10, 1874-1890 1/4-1/4, 1890-1914 1/5-1/5, 1922 1/4-1/4, 1928-1932 1/7-1/7.
För åren 1928-1932 finns specialer för Skabersjö gård, skogen och Roslätts gård, se vidare nedan.
Ex. på konton; rotfrukter, höbärgning, logeuppmätning, försäljning, utsäde-, hushållet-, vagns- och ridkonto, hästar, korna, ungkreaturen, gödsvin, lifsvin, höns, änder, div. utgifter.		 
B 3 DCSpecialböcker för stat och donationSerien inbunden och lagd i arkivbox. Räkenskapsår 1/4-1/4. Lucka 1904-1917. 
B 3 DDSpecialböcker för hushållet 
B 3 DESpecialräkenskaperSerien i arkivbox. 
B 3 EKassakladdarSerien inbunden om inget annat anges. 
B 4AVLÖNINGAR
Läsesal
 
B 4 AStat-, löne- och likvidationsböckerSerien inbunden. 
B 4 BStat-, löne- och donationslistor 
B 5GÅRDSRÄKENSKAPER
Läsesal
 
B 5 ARäkenskaper för Svenstorps gårdSerien i arkivbox om inget annat anges. Serien omfattar räkenskaper för Svenstorp som inte ingår i Skabersjö gods räkenskaper för samma tid.
Dagböcker för Svenstorps gård se B 3 BA:92-93.		 
B 5 BRäkenskaper för Bönnarps gårdSerien i arkivbox om inget annat anges.
Serien omfattar räkenskaper från Bönnarps gård vilka inte ingår i Skabersjö gods räkenskaper för samma tid.
Dagböcker för Bönnarps gård se B 3 BA:98.		 
B 5 CRäkenskaper för Roslätts gårdSerien inbunden och lagd i arkivbox om inget annat anges.
Serien omfattar räkenskaper för Roslätts gård vilka även förekommer i Skabersjö godsförvaltnings bokföring om inget annat anges.
Specialer för Roslätts gård 1928-1932 se B 3 DB:8-11.
Dagböcker för Roslätts gård 1932-1953 se B 3 BA:63-66.		 
B 6Räkenskaper för Sockenmagasinet 
B 7KontraböckerSerien inbunden och lagd i arkivbox.
Serien omfattar främst kontraböcker med privatpersoner och Skabersjö station.		 
B 8VerifikationerSerien inbunden om inget annat anges.
Se även F 1:1-7 Rutinkorrespondens med verifikationer.		 
B 20Räkenskaper av skilda slagSerien i arkivbox om inget annat anges. 
CHANDLINGAR ANGÅENDE BESIKTNING OCH ARRENDE
Läsesal
 
C 1Arrendekontrakt med synehandlingarSerien i arkivbox.
Serien omfattar arrendekontrakt från 1835-1937, huvuddelen för perioden 1869-1922. Från 1869 och framåt hade man ett indelningssystem enligt följande; Litt. A Diverse arrendekontrakt, Litt. B Skabersjös åboar,
Litt. C Tjustorps åboar,
Litt. D Sönnarps åboar,
Litt. E Ryds åboar,
Litt. F Västrabys åboar,
Litt. G Oxies åboar,
Litt. H Skammarps åboar,
Litt. I Törringes åboar,
Litt. K Skabersjö torpare,
Litt. L Sönnarps torpare,
Litt. M Diverse torpare,
Litt. N Ljunghus,
Litt. O Törringes torpare,
Litt. P Oxies torpare,
Litt. Q Holmejas torpare,
Litt. R Yddinge,
Litt. S Bökebergsslätts torpare, Litt. Å Roslätt.
Denna indelning ligger till grund för ordningsarbetet och äldre samt yngre kontrakt har så långt möjligt inlemmats under motsvarande fastighetsbeteckning. Tidigare har även funnits någon form av numrering av kontrakten inom varje enhet vilken inte har beaktats. Torp inom Holmeja och Yddinge kan även återfinnas under Bökebergsslätt.
Runt 1910 företogs flera sammanslagningar av hemman med följden att flera fastigheter bytte nummer. Se vidare G 1:1 Lantmäterihandlingar. Så långt möjligt har de nya fastighetsbeteckningarna lagts på sina motsvarande äldre hemmantal. Kontrakt som faller utanför denna indelning är främst kontrakt för de större gårdarna och kontrakt för vilka det är oklart vilken tidigare fastighetsbeteckning de haft. Även kontrakt för jakträttigheter och jordlotter ingår i denna serie.		 
C 2SynehandlingarSerien i arkivbox. Serien omfattar synehandlingar från 1785-1881 samt år 1929, vilka av arkivbildaren bevarats åtskilda från övriga arrendehandlingar. I undantagsfall kan synehandlingar från ovanämnda period finnas i arrendekontrakten se serie C 1. 
C 3Hyreskontrakt 
DHANDLINGAR ANGÅENDE KYRKLIGA ANGELÄGENHETER, SKOLOR OCH FATTIGVÅRD
Läsesal
 
D 1 ARäkenskaper och handlingar för Svedala kyrkaSerien i arkivbox.
Omfattar kyrkoräkenskaper med verifikationer. Verifikationer finns fr.o.m. 1793, för åren 1824 och 1825 finns endast verifikationer.		 
D 1 BRäkenskaper och handlingar för Skabersjö kyrka 
D 1 CRäkenskaper och handlingar rörande fattigvården i Skabersjö socken  
D 2Handlingar och räkenskaper för Skabersjö kommunSerien i arkivboxar.

Serien omfattar kommunala räkenskaper med tillhörande handlingar för Skabersjö kommun. Exempel på räkenskapskonton; kassa, uttaxerade utskylder, skolorna, avlöningar, inventarier, understöd, diverse omkostnader samt olika personkonton.		 
ELIGGARE OCH FÖRTECKNINGAR
Läsesal
 
E 1Arkiv- och biblioteksförteckningar 
E 2DAGSVERKSJOURNALER
Läsesal
 
E 2 AADagsverksjournaler för SkabersjöSerien inbunden och lagd i arkivbox om inget annat anges. Serien omfattar dagsverksjournaler för hela godset. Räkenskapsår 1881-1910 1/5-30/4, 1911-1921 1/1-1/1. 
E 2 ABDagsverkslistor av olika slag 
E 2 BDagsverksjournaler för gårdarna m.fl.Serien inbunden och lagd i arkivbox.
Dagsverksjournaler för underlydande gårdar samt Dränghushållet.		 
E 3Arrendelistor m.fl. förteckningar rörande arrende 
E 4InventarieförteckningarSerien omfattar även inventeringslistor. 
E 5Almanackor och postböcker 
E 6Förteckningar rörande byggnaderSerien omfattar även förteckningar över brandförsäkrade byggnader. 
E 7Förteckningar över utsäde och utfodring 
E 8Förteckningar av skilda slag 
FKORRESPONDENS
Läsesal
 
F 1Rutinkorrepondens med verifikationerSerien i arkivbox.
Serien innehåller rutinkorrespondens såsom anbud, orderbekräftelser, kvitton och verifikationer med kunder och leverantörer. Häri även kallelser och informationsutskick från organisationer såsom Svenska Byggmästareföreningen, Sveriges Arbetsgivares Förbund, Södra Sveriges Ångpanneförening, Malmöortens Tegelförening m.fl.
Verifikationer se även serie B8.
Serien uppdelad på kalenderår utom 1902-1906.		 
GLANTMÄTERIHANDLINGAR OCH KARTBESKRIVNINGAR
Läsesal
 
G 1Lantmäterihandlingar och kartbeskrivningarSerien i arkivbox. 
HÄMNESORDNADE HANDLINGAR
Läsesal
 
H 1Handlingar och räkenskaper rörande tegel- och grusindustrinSerien i arkivbox om inget annat anges.
Verksamheten blev aktiebolag 1906, för mer detaljer se arkivbeskrivningen.
Dagböcker för grusindustrin 1938-1956 se B 3 BA:82-85.		 
H 2Handlingar och räkenskaper rörande Skabersjö ElektricitetsverkSkabersjö elektricitetsverk levererade ström till flera större abonnenter, både privata och i form av energiföreningar.
Dagböcker för Elekritcitetsverket se B 3 BA:77-81.		 
H 3Handlingar och räkenskaper rörande skogen, sågen, torvmossarna och färgerietSerien i arkivbox om inget annat anges.
Räkenskapsår 1900-1907 1/5-1/5 därefter 1/1-31/12.		 
H 4Handlingar och räkenskaper rörande djurSerien i arkivbox om inget annat anges.
Serien omfattar räkenskaper och handlingar rörande djur såsom provmjölkningsjournaler, stamrullor och språngrullor.
Kobesättning fanns på följande gårdar; Törringe, Christinelund, Torkelstorp, Torup, Skabersjö, Tranberga, Bönnarp, Borgmästaregården och Ljunggården.		 
H 5Handlingar och räkenskaper rörande jakt och fiske 
H 6Handlingar och räkenskaper för trädgården 
H 7 AHandlingar rörande fideikommisskapitalet 
H 7 BHandlingar rörande förvaltningarnaSerien i arkivbox.
Serien innehåller handlingar från de kamerala enheterna Centralkassan, Fastighetsförvaltningen, Skabersjö Industrier AB, Lastbilar.
I handlingarna för Fastighetsförvaltningen ingår även hyreskontrakt, se även C 3:1 Hyreskontrakt.		 
H 8 AKontrakt, överenskommelser och avtal rörande verksamheten 
H 8 BHandlingar rörande föreningar och intresseorganisationer
 
H 9 AHandlingar rörande soldater och rotering 
H 9 BHandlingar rörande hemvärnetSerien i arkivbox. 
H 10Handlingar rörande brandförsäkringarSerien i arkivbox. 
H 11Kostnadsförslag 
H 12Handlingar rörande anställda 
H 13Handlingar och räkenskaper rörande brännerietSerien inbunden och lagd i arkivbox. 
H 20Övriga ämnesordnande handlingarSerien inbunden. 
J 1Handlingar rörande olika medlemmar av familjen Thott 
J 2 AOtto E. G. Thotts privata handlingarSerien i arkivbox. 
J 2 BOtto E. G. Thotts privata räkenskaper 
J 3 Tage A. Thotts privata handlingar 
J 4Stig Thotts privata räkenskaper 
ÖÖVRIGA HANDLINGAR
Läsesal
 
Ö 1Räkenskaper och handlingar med främmande proveniensSerien i arkivbox.
Serien omfattar ströräkenskaper och handlingar från Tosterup och Lindholmens gods. Tosterup innehades 1640-1656 av Tage Ottesen Thott g. 1:a Jytte Gyldenstierna g. 2:a Dorotea Rosencrantz. Tosterup övertogs 1656 av dottern Jytte Thott g.m. Jörgen Krabbe och övertogs 1688 av Jyttes svåger Just Hög och såldes senare samma år till Rutger von Ascheberg.
Lindholmen köptes 1785 av Tage Thott g. 1:a Ulrika Christina Barnekow och 2:a med Lovisa Bennett. 1826 tog sonen i 1:a giftet, Kjell Christoffer Thott, över och året därpå styckades godset och såldes till släkten Kockum.		 
Ö 2Inbjudningar, insamlingar m. m. 
Ö 3Trycksaker 
Ö 4Manuskript