Sök i arkiven
Genvägar MENY

KROPPEFJÄLLS SANATORIUM (Dals-Rostock)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (HÄLSO- OCH SJUKVÅRD)
Alternativa namn
ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTING. KROPPEFJÄLLS SANATORIUM (DALS-ROSTOCK)
HistorikKroppefjälls sanatorium
Kungliga Maj:t tillsatte den 20 oktober en kommitté, med uppgift att utreda åtgärder för tuberkulosens bekämpande i landet.
Den 1 juli 1907 lade kommittén fram sitt betänkande, som genom Kungliga Medicinalstyrelsen den 13 juli 1907, gick ut på remiss.
Älvsborgs läns landstings sjukvårdsutskott, dit remissens yttrande hade hänskjutits, föreslogs att godkänna förslaget, men med den ändringen att statsbidraget skulle bestämmas till 60 % av drift- och underhållskostnaderna.
Utskottets betänkande bifölls på landstingsmötet den 18 september 1907.
Till 1908 års landsting hade inkommit en framställning från Konungens befallningshavande om att landstinget skulle tillsätta en kommitté, med uppgift att till 1909 års landsting lägga fram ett förslag angående farsot- och tuberkulossjukvårdens ordnande inom länet. Det var förste provinsialläkaren som hos Konungens befallningshavande, begärt detta.
När det gäller tuberkulosvården, anförde förste provinsialläkaren i sin framställning, att eftersom landstinget redan året innan tagit del av utredningsförslaget, som Kungliga Maj:t tillsatta kommitté angående tuberkulossjukvårdens ordnande i riket, behövdes ingen speciell utredning krävas. Riksdagen hade dessutom beslutat om att lämna bidrag till uppförande av tuberkulossjukhus, som landstinget inte kunde lämnas obeaktad.
I samma framställning anförde föreste provinsialläkaren, att det var svårt för de små kommunerna att lösa sjukvården för de tuberkulosdrabbade, utan landstingets medverkan.
På dessa grunder begärde förste provinsialläkaren att 1908 års landsting skulle tillsätta en kommitté, som till 1909 års landsting skulle lägga fram förslag till ordnande av såväl farsots- som tuberkulossjukvården inom länet.
Landstingets sjukvårdsutskott, dit detta ärende inkommit för behandling menade, att man inte kunde uppskjuta ärendet, p g a. tuberkulosens omfattning i länet, utan man godkände förste provinsialläkarens framställning.
Utskottet föreslog att en kommitté på sju ledamöter och tre suppleanter skulle tillsättas med samråd av förste provinsialläkaren.
Utskottets betänkande bifölls av landstingsmötet den 22 september 1908.
Kommitténs förslag, daterad den 6 september 1909, gick ut på angående tuberkulossjukvården, att landstinget skulle överta hela tuberkulossjukvården i länet;
Att Älvsborgs läns förening mot tuberkulos skulle få ett anslag på 45 000 kronor för uppförande av en tuberkulosanstalt vid Södra Bäckebol, Gunnarsnäs socken (Kroppefjäll), med villkoret att landstinget skulle ta över när anstalten stod färdig: samt att landstinget skulle bevilja ett anslag på 5 000 kronor för drift- och underhållskostnader vid ovannämnda anstalt.
Förslaget godkändes av sammansatta finans- och sjukvårdsutskottet, som också bifölls av landstinget den 22 september 1909.
Året därpå, 1910, skrev Älvsborgs läns förening mot tuberkulos till landstinget, med begäran om disposition av det statsbidrag som gavs till sanatorierna.
I skrivelsen redogjorde man även vad bristen i byggnadsanslagen bestod av. Det rörde sig om 30 000 kronor för tomtinköp, vägar, dränering, telefon, vattenledningar och annan utrustning. Detta gällde för 32 sängplatser.
Föreningen hade dock en önskan om att uppföra tre nya paviljonger med sex sängar i varje, för en kostnad av 28 000 kronor, varav en betalades av Trollhättans kommun.
De 18 nya platserna skulle kosta landstinget endast 10 000 kronor, då statsbidraget var medräknat. Av de behövliga 58 000 kronorna skulle erhållas från staten 50 000 kronor, och från Trollhättans kommun 8 000 kronor.
För att föreningen skulle få det statsanslag på 50 000 kronor, fordrades att landstinget överlät åt föreningen att lyfta detta anslag, som enligt avtal skulle tillfalla landstinget för de uppförda byggnaderna. Föreningen begärde även till 1910 års landsting ett driftbidrag på 15 000 kronor för verksamhetsåret 1911. Den 12 april 1911, öppnades Kroppefjälls sanatorium.
1910 beslöt landstinget att föreningen skulle få statsbidraget, och att ett anslag på 12 227 kronor skulle ges till Kroppefjäll.
En framställning från Konungens befallningshavande om att en styrelse för Kroppefjälls sanatorium skulle tillsättas, godkändes också. Styrelsen kom att bestå av tre ledamöter och två suppleanter.
Den 21 september 1911 tillsatte landstinget en kommitté på sju ledamöter och två suppleanter med uppdrag att till 1912 års landsting inkomma med kostnadsförslag och skissritningar till samtliga tuberkulossjukhus, och fullständig utrening, såväl angående platsen för södra länsdelen avsedda sjukhus, som sängplatsernas fördelning mellan de olika sjukhusen.
Vad beträffar Kroppefjäll hade kommittén föreslagits, att under år 1913 utöka antalet sängplatser med 30, från 51 till 81, till en kostnad av 80 000 kronor. Här tillkom markinköp 3 900 kronor. Statsbidrag på 30 000 kronor kunde fås, därför behövde landsinget uttaxera 53 900 kronor, vilket godkändes av landstinget den 19 september 1912.
I samband med sanatoriets anslagsframställning för år 1914, framförde styrelsen, att man inte kunnat återsätta läkartjänsten, p g a. den dåliga lönen som utgick till läkaren. Den i utgiftsstaten föreslagna läkarlönen, stämde mer överens med andra sanatoriers läkarlöner.
Till 1915 års landsting hade från styrelsen inkommit en begäran om 20 000 kronor för utvidgning av tomtområdet.
Man ville köpa ett skogsområde, som skyddade mot nordliga vindar. Den kunde även nedhuggas när som helst, eftersom andra var ägare ansåg man. Det rörde sig om ca 40 tunnland. Härigenom skulle även den fördelen vinnas, att sanatoriet, som tog sitt vatten ut Mörtjärnet, blev ägare till stränderna runt om detta, varigenom trygghet mot vattnets förorenande skulle säkerställas.
Den 22 september 1915 beslöt landstinget, i enlighet med sjukvårdsutskottet, att yrka avslag på framställningen. Man ville att styrelsen skulle utreda behovet av ifrågavarande markområde, och att invänta en tid för ett skäligt pris för inköp av berörda markområde, och att till 1916 års landsting inkomma med en ny framställning.
Den 17 december 1915 utfärdade Kungl Maj:t en tuberkulossjukhusstadga, som trädde i kraft den 1 juli 1916. Enligt denna stadga skulle sanatoriernas styrelser bestå av landshövdingen i länet, sjukhusläkaren och fyra inom länet bosatta personer, som av landstinget valdes för en tid av fyra kalenderår.
Den 1 januari 1942 trädde en ny sjukhuslag och sjukhusstadga i kraft. I anledning härav förelade förvaltningsutskottet 1941 års landsting, förslag till viss omorganisation av landstingets sjukhusförvaltning.
Förvaltningsutskottet föreslog redan tidigare landstinget besluta sammanföra vissa sjukvårdsinrättningar under gemensamma direktioner. Exempel på detta var Centrallasarettet i Vänersborg och Dalbobergens tuberkulossjukstuga. Även sysslomannen var gemensam.
Sammanslagningarna hade visat sig medföra obestridliga fördelar menade man Förvaltningsutskottet föreslog 1942 i samband med statsförslag till sjukstugan i Bäckefors att landstinget skulle be sysslomannen vid Kroppefjälls sanatorium, att ombesörja sysslomansgöromålen vid sjukstugan i Bäckefors, vilket landstinget biföll.
Till 1945 års landsting hade direktionen för Bäckefors sjukstuga, begärts en egen sysslomansbefattning. Troligtvis hade sjukstugan i Bäckefors inte haft någon egen syssloman.
Sysslomannen vid Kroppefjäll, hade efter en förfrågan, dock inget emot att även i fortsättningen ombesörja sysslomansgöromålen vid sjukstugan i Bäckefors.
Sjukvårdsberedningen ansåg, att inrättandet av särskild sysslomansbefattning vid sjukhusen, inte var erforderligt. Man tyckte att sammanslagningen var fullt tillfredsställande. Därför föreslog sjukvårdsberedningen landstinget, att även i fortsättningen ha denna sammanslagning.
Med hänsyn till bl a. att ovannämnda inrättningar hade gemensam syssloman, beslutade sjukvårdsberedningen den 11 augusti 1945 föreslå landstinget, att utse gemensam direktion för Kroppefjälls sanatorium och sjukstugan i Bäckefors:
samt att till denna direktion välja fem ledamöter och två suppleanter.
Landstinget beslöt den 4 september 1945, att i enlighet med sjukvårdsutskottet och förvaltningsutskottet, att utse en gemensam direktion för Kroppefjälls sanatorium och sjukstugan i Bäckefors. Fr o m. 1946 var det gemensam direktion för de båda sjukhusen.
P g a. tuberkulosens starka tillbakagång vid mitten av 50-talet, minskades behovet av de tre sanatorierna som fortfarande var i drift, bl a. Kroppefjäll.
Sjukvårdsutskottet kunde tänka sig att ersätta sanatorierna med lungkliniker på lasaretten.
Förvaltningsutskottet var på samma linje och beslöt att till 1958 års landsting lägga fram förslag till principbeslut om tuberkulosens framtid.
Den 8 oktober 1959 beslutade landstinget att Kroppefjälls sanatorium skulle läggas ned vid rätt tidpunkt. Den rätta tidpunkten blev den 15 maj 1960.
Numera används Kroppefjälls sanatorium som hem för psykiskt utvecklingsstörda. Vänersborg den 10 juni 1986
Anders Ryrhed
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/O258/VGR_89
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/ZtrB5QoaZqcIkjGUc9Akh1
SpråkSvenska
ExtraIDVGR_89