MÖLNDALS SJUKHUS (1924 – 1996)

Myndighet

Kategori

Kommunal myndighet. Ospecificerad (HÄLSO- OCH SJUKVÅRD)

Alternativa namn

länslasarett; Mölndals Lasarett; Epidemisjukhuset;

Barnkliniken, Kvinnoklin., Ögonklin., Öronklin., Röntgenavd., Kliniker: Geriatriska (tid. Långvård), Gynekologiska, Medicinska, Kirurgiska, Neurologiska, Ortopediska, Psykiatriska med BUP - Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar i Södra Bohuslän

GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTING. MÖLNDALS SJUKHUS

Historik

H I S T O R I K
Tidigare namn:
- Mölndals sjukstuga 1870-1923
- Mölndals länslasarett 1924-1985 (1925-1953 även Epidemisjukhuset)
Mölndals sjukstuga (källa: Jubileumsskrift vid 100 års jubileum 1886-1986)
År 1865 fattade Göteborgs och Bohus läns landsting beslut om sjukvården och beslutet inspirerade Viktualieföreningen vid Korndals fabriker att låta uppföra en sjukstuga i Mölndal. Viktualieföreningens upphovsman grosshandlare D O Franke bidrog ekonomiskt, likaså användes överskott från föreningens verksamhet att finansiera bygget. Sjukstugan stod färdig att tas i bruk år 1870 och låg på Forsåkersgatan. Efter en tid köpte Fässbergs församling sjukhusbygganden med tillhörande inventarier och förhandlade med landstinget, vilket resulterade i att ett avtal upprättades år 1886 i vilket Fässbergs kommun förband sig att hålla sjukstuga i Mölndals by. Kommunen skulle bidra med läkare, syssloman, sjukvårdspersonal och kirurgiska instrument. Lanstinget å sin sida bidrog med inköp av sängar samt lämnade driftsbidrag. År 1910 fanns det tjugofyra vårdplatser, vilket var det högsta antal som fick förekomma i en sjukstuga.
Mölndals länslasarett och Epidemisjukhuset (källa: Jubileumsskrift Sjukvården i Mölndal 100 år 1886-1986, Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1998)
Det fanns ett starkt behov av att utöka sjukvårdsverksamheten och 1917 beslöt landstinget att ett lasarett skulle uppföras på Bosgården. Sju år senare, 1924, stod lasarettet färdigt och antalet vårdplatser uppgick till sjuttiosju stycken. Den gamla, av Viktualieföreningen i Mölndal uppförda sjukstugan, användes efter länslasarettets tillblivelse inte för sjukvårdsändamål. Den hyrdes under fem år av Göteborgs fattigvårdsstyrelse för åldringsvård. 1933 såldes byggnaden till Mölndals stad. I samma veva som länslasarettet byggdes lät man uppföra Epidemisjukhuset Mölndal som stod färdigt 1925.
Det skulle inte dröja länge innan det återigen uppstod platsbrist. Under 1940-talet var det en viss stagnation i utbyggnaden av sjukhuset. Under 1960-talet tar expansionen ny fart med ombyggnader och nybyggnationer. Från början av 1970-talet har länslasarettet förvandlats till ett centrallasarett. Under senare delen av 70-talet började planeringen för en nödvändig utbyggnad av lasarettet, det resulterade i att två stora byggnader (S- och T-husen) uppfördes och var färdiga för inflyttning 1984 respektive 1988. Det gamla epidemisjukhuset revs 1993.
Nedan följer en redogörelse av de förändringar som genomfördes från och med 1920-talet till 1990-talet.
1920 - Konvalescentavdelning (för akuta fall)
1924 - Mölndals lasarett invigs - Allmän sjukavdelning
1925 - Mölndals Epidemisjukhus invigs, 1953 läggs det ner och iordningställs till Kronikeravdelning
1926 - Sjukgymnast tillkommer (1961 - Sjukgymnastavdelning)
1937
- Öron- näs- och halsavdelning startar (även operationsavdelning med poliklinik, konsulterande ÖNH-läkare från och med 1927)
- Barnbördsavdelning (BB) inrättas
1941
- Förnyad operationsavdelning
- Nytt apotek
1943 - Medicin/Kirurgi uppdelas
1944 - Medicinkliniken blir självständig enhet
1945
- Beredskapssjukhus i Mölndal Centralskolans lokaler
- Kronikeravdelning senare Långvård (avdelning för kroniskt sjuka)
1946
- Röntgendiagnostikavdelningen startar när röntgenläkartjänst inrättas (från och med 1927 som konsulterande röntgenolog, röntgensköterska anställd 1927, röntgenutrustning inköpt 1925)
- Mottagning för psykiatriskt sjuka inrättades (uppgifter från 1954: mottagningens läkare var en från S:t Jörgens sjukhus och en från Lillhagens sjukhus samt lasarettets kuratorer i tjänst)
1947 - Kurator anställs (jobbade främst för psykiatriska mottagningen)
1953 - Epidemisjukhuset läggs ner
1954 - Delning av Kirurg- och Medicinkliniken. Den senare, får ett eget laboratorium.
1958 - Barnpsykiatriska rådgivningsbyrån - BUP startade (tre timmars mottagning per vecka)
1960
- Gynekologiska kliniken (BB+Gyn.=Kvinnokliniken)
- Anestesiavdelningen tilldelades fem platser i anslutning till operationsavdelning (narkosöverläkare anställd)
1961
- Eftervårdsavdelning med fem platser startades
- Sjukgymnastikavdelning (tidigare massageavdelning, sjukgymnast tillkom 1926)
1962 - Arbetsterapeut tillkommer
1965 - Ny intensivvårdsenhet (IVA) öppnas
1968
- Långvårdsmedicinsk klinik startar
- Barnkliniken inflyttning klar
1970 - Ögonkliniken börjar sin verksamhet
1974 - Ortopedkliniken startar
1982 - Kvinnokliniken (KK) erbjuder ultraljudsundersökningar
1984 - Nytt akutintag invigt i det nybyggda S-huset
1985
- Reumatologkonsult anställs
- Hudmottagning startar (1987 - Venerologi inom Hud)
- Urologisk kirurgi
- Benämningen lasarett tas bort och nu heter det Mölndals sjukhus.
1986
- Akutmottagningen blir en egen ansvarsenhet och inte längre en del av Kirurgiska kliniken
- Diabetesenhet till Medicinkliniken startar
- KK ombyggnation klar, ny Obstetrikmottagning intill avdelning 20 (fosterövervakning)
- Mammografiverksamhet
1987 - Dialysavdelning inrättas, tillhörande Medicinkliniken
1988
- Reumatologklinik startar
- Geriatrisk klinik (geriatrik + rehabilitering och medicin)
1991
- Psykiatriska kliniken överfördes från S:t Jörgens sjukhus, som läggs ner
- SISIS-utredning och beslut om sammanslagning av Mölndals sjukhus, Östra sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset
1997 - Mölndals sjukhus (MÖ) ingår i Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU/MÖ)
______________
Sofija Prtenjaca, Region- och Stadsarkivet Göteborg
2008-11-21

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)