Stockholms Stads Brandstodsbolag  (1843 – 1971)

HISTORIK

Stockholms Stads Brandstodsbolag till försäkring av lös egendom grundades 1843.

Bolagets bildande får ses som ett resultat av grundandet av Städernas Bolag till försäkring av lös egendom, som skedde i Jönköping 1842.

På grund av en bestämmelse i reglementet för detta bolag att varje stad inför magistraten borde välja en brandstodskommitté hölls den 28 oktober 1842 ett sammanträde där kryddkramhandlaren och riksdagsmannen för borgarståndet

A.M Brinck föreslog att huvudstaden skulle bilda ett eget bolag för försäkring av lös egendom.

Brincks förslag vann gillande och en grupp utvalda kommitterade utarbetade ett förslag

till reglemente för bolaget som stadfästes av Kungl. Maj:t den 25 oktober 1843.

Enligt detta reglemente var bolagets ändamål försäkring av lös egendom,

som genom eldsvåda gått förlorad. I sådana förluster inräknades även sådant gods som skadats eller förstörts vid eldens begränsning, och lös egendom som förkommit i samband med eldsvåda.

Den egendom, som kunde försäkras i bolaget, skulle finnas inom Stockholms stads område i numrerad och till brandvaktsavgift taxerad egendom.

Enligt reglementet skulle samtliga försäkringstagare, de s.k principalerna, välja 60 deputerade att föra överstyrelsen över bolaget. De deputerade hade till uppgift att utse en direktion som skulle vårda och förvalta bolagets angelägenheter.

Listan över brandstodsbolagets tecknare liksom dess första deputerade ger en god bild av den framåtsträvande borgerligheten i 1840-talets Stockholm, med en rad kända handelshus och grosshandlare representerade. Bland dessa kan Frans Schartau nämnas, som kom att tillhöra de sextio deputerade från brandstodsbolagets bildande 1843 fram till sin död 1870 varav femton år som ordförande.

Brandstodsbolaget drabbades hårt vid den berömda branden vid Stockholms eldkvarn 1878. Branden medförde kostnader på 222.000 kronor men också att bolaget fortsättningsvis såg till att sprida riskerna på ett annat sätt än tidigare.

Temporära kriser av denna typ bör emellertid inte överdrivas. Bolagets ekonomiska utveckling var tillfredsställande mycket tack vare tillväxten i reservfondernas storlek.

Trots bolagets med åren växande försäkringsssummor var de utbetalda årliga ersättningssummorna under åren 1885-1916 som regel små. Detta berodde huvudsakligen på att brandskadeersättningarna kunde hållas låga. Vissa år utbetalades inte ens 10.000 kronor.

1919 vidgade brandstodsbolaget sin rörelse genom att bevilja inbrottsförsäkringar.

En viktig orsak till detta var att konkurrerande brandförsäkringsföretag börjat erbjuda denna typ av försäkringar. Dessutom ansågs inbrottsförsäkring stå brandförsäkring mycket nära.

Brandstodsbolagets solida ställning medförde att man vid flera tillfällen på 1920-talet

kunde sänka premienivåerna, vilket väl kompenserades av att försäkringssummorna ökade.

Denna positiva bild bestod i stort sett fram till 1950-talet, även om skadeersättningarna

efter hand ökade.

Under 1960-talet förändrades denna bild. Skadeutbetalningarna till följd av brottslighet

kom då att öka kraftigt som ett resultat av den ökade kriminaliteten i samhället.

I detta sammanhang var koncentrationen av bolagets verksamhet till Stockholms innerstad en belastning. Följden blev att bolaget tvingades höja premierna.

Trots detta redovisades en förlust för räkenskapsåret 1965/66 om 222.000 kronor som året därpå steg till 725.000 kronor.

Under 1940- och 50-talen hade Stockholms Stads Brandstodsbolags verksamhetsområde vidgats från att omfatta enbart Stockholms innerstad till en rad

förorter såväl norr som söder om staden. Då Stockholms stad och län 1968 sammanfördes i administrativt hänseende kom verksamhetsområdet för Stockholms stads och Stockholms Läns Brandstodsbolag att sammanfalla.

Detta faktum tillsammans med en allt hårdare konkurrenssituation och ett behov av att bredda sitt utbud fick de båda ömsesidiga bolagen att inleda fusionssamtal.

Sedan de båda bolagen enats kunde de 1971 gå samman och bilda Länsförsäkringar Stockholm, ett bolag som med tillgång till Länsförsäkringars kompletta utbud av försäkringar stod starkare än de forna, konkurrerande brandstodsbolagen.

ARKIVBESKRIVNING

Stockholms Stads Brandstodsbolags ( SSB ) arkiv, deponerat sedan 1999 av Länsförsäkringar Stockholm AB hos Föreningen Stockholms Företagsminnen,

består av 113 hyllmeter material.

Arkivet omfattar tidsperioden 1844-1972. År 1971 uppstod, genom en sammanslagning av SSB och Stockholms Läns Brandstodsbolag, Länsförsäkringar Stockholm AB. I arkivet återfinns alltså enstaka handlingar från tiden efter SSB:s verksamhetstid. Dessa handlingar rör ärenden påbörjade före sammanslagningen och vilka därför på ett naturligt sätt hör samman med andra av SSB:s handlingar.

Stockholms Läns Brandstodsbolags arkiv ingår i Länsförsäkringar Stockholms arkiv hos Föreningen Stockholms Företagsminnen.

Full sekretess råder i arkivet och prövning görs vid ansökan hos Länsförsäkringar

Stockholm AB.

Arkivet var redan innan förteckningsarbetet började i relativt god ordning. Detta beror på att de flesta handlingar är sammanhållna i inbundna volymer. Arkivet innehåller således få lösa handlingar. Arkivbildaren har i några fall använt en volymnumrering som vi har valt att behålla.

Vid förteckningsarbetet hittades en, inom arkivet, ämnesordnad samling. Samlingen innehåller ett omfattande historiskt material som legat till grund för olika jubileumsskrifter, b.l.a Sune Ambrosianis historik " Stockholms Stads Brandstodsbolag till försäkring av lösegendom 1843-1943 " som utkom i anslutning till hundraårsjubiléet.

Till samlingen finns även ett bokstavsordnat register, kallat " Arkivregister ".

Den ursprungliga ordningen i samlingen har bibehållits. Arkivregistret återfinns i förteckningen under D 1 och samlingen under F 10.

Några större och allvarligare luckor har inte hittats i arkivet.

Alla skadeärenden innan 1934 återfinns i " Styrelsens Protokoll ". De skadeärenden som inkommit efter 1934 har bundits in i egna volymer och således förtecknats i egna serier ( F1A-J ).

Förutom pappershandlingar består arkivet även av en låda med klichéer ( Ö 2 )

Andra föremål har dock rensats bort, exempelvis en gammal räknemaskin och ett kassaskrin. Vid öppnandet av kassaskrinet påträffades ett intressant fynd: en pistol av märket " Browning " , kal. 6,35 och ett flertal askar med patroner. Fyndet har överlämnats till Polismyndigheten.