Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sikfors Bruk (Hällefors SN Örebro län)


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51149
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ZeKMstQHl4zB4pd7PFbZY3
Omfång
7,5 Hyllmeter  (20/84.)
Datering
1821–1951(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Sikfors bruks AB (1630-tal – 1950-tal)
Alternativa namn: Sikfors bruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 6/85
Inledning (äldre form)SIKFORS BRUK


Det var Göran i Käxtjärn och hans bror Bertil samt tre andra finnar, nämligen Per Barkelsson, Olof Persson och Kohl Knutsson, som började att vid kronans ström mellan Norr- och Sörälgen anlägga en hytta, i vilken de smälte antingen sjö- och myrmalm eller bergmalm, vilken senare de brände loss ur bergen. Den 30 september 1630 fick de tillstånd att utöva detta näringsfång.
Men tackjärnet var tungt och svårt att transportera, och större förtjänst erhölls på stångjärnet. Därför begärde bröderna jämte Peder Eriksson i Gäddsjön, Anders Svensson i Norrälgen, Peder Bergmansson i Karstenshult och Tönnes Hindersson i Nytorp att få rättighet att bygga en hammare för tackjärnets vidare förädling. Hammaren skulle ligga i närheten av hyttan på Nytorps ägor. Tillståndet beviljades genom brev den 15 oktober 1646 och den 2 november 1648, Bruket fick namn efter forsen, som redan fått sitt namn av den goda tillgången på sik.
De båda bröderna och deras medintressenter sålde emellertid tämligen snart sina andelar till bergmästaren Lybecker, och han i sin ordning sålde omkring år 1670 hammaren med tillhörande skog till kamreraren Henrik Jakob Hildebrand, som den 1 juni 1689 erhöll bergskollegiets bekräftelse på bruksanläggningen. Den utvidgades efter hand, så att den år 1695 hade två härdar med ett årligt smide av 800 skeppund, varpå betaltes 8 skeppund i hammarskatt. Genom kollegiets resolution den 24 oktober 1839 fick smidet ökas med en tredjedel eller 266 2/3 skeppund.
Hildebrandska släkten innehade bruket till år 1761, då det såldes till bergsrådet Detlof Heijke. Efter en bördstvist och sedan förlikning ingåtts, behöll familjen Hildebrand detsamma, och det förblev sedan i släktens ägo i tre släktled eller till David Gotthard Hildebrands död, då hans svåger excellensen friherre C. Bondes barn, Carl Carlsson Bonde och Sofia Bonde, gemensamt blev brukets ägare. År 1822 sålde de en fjärdedel av Sikfors med underlydande egendomar till sin svåger kammarherren Vilhelm Wirgin, som kort därpå inköpte hela egendomen och samma år sålde den till kaptenen A. J. Uggla som tillökade godset genom inköp av kringliggande hemman.
År 1848 uppfördes en herrgård, på vilken kapten Uggla bosatte sig. Men bruket sköttes av en inspektor, som hade sin bostad på Sörgården.
Efter A. J. Ugglas död innehade bruket av hans sterbhus, som år 1872 bildade ett bolag med kaptenen, sedermera intendenten för Loka brunn, Reinhold Uggla, som disponent.
År 1895 inköptes detta bolags samtliga aktier av Hellefors Bruks Aktiebolag, som lät ombygga hyttan och lancashiresmedjan och till Sikfors överflyttade smeder och hyttarbetare från Gustavsström och Älvsjöhyttan vilka bruk samtidigt nedlades. Lancashiresmidet vid Sikfors fortfor emellertid till år 1905. Efter inköpet av aktierna i Sikfors utvidgades detta bruks område ansenligt genom tillköp av hemmanen Lilla och Stora Sirsjön samt större delen av hemmanen Gloppsjön, Norrn Ekeberg, Skålen och Norralgen. År 1916 uppgick sikforsbruket helt i Hellefors Bruks Aktiebolag, som till styresman för Siklors utnämnde bergsingenjören Axel L:son Alarik, en befattning som han innehade till den 1 oktober 1944.

Ur Nils HELGER, Hällefors socken, Falun, 1945

Kontroll

Senast ändrad2016-10-20 10:32:25