Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lantbruksnämndens i Västerbottens län arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1210026
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Hg7itfupdKctc16a7sQ9C0
ExtraID1210026
Omfång
208,9 Hyllmeter  (-)
Datering
1948–1991(Huvudsaklig tid)
1916–1997(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F I:75/2006
Reversal: Lev 260/2007
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Lantbruksnämnden i Västerbottens län (1948 – 1991)
Kategori: Statlig myndighet. Lantbruksnämnder 1948-1991

Innehåll

Inledning (äldre form)Lantbruksnämnderna tillkom år 1948 (SFS 1948:348) och fick bl.a. överta vissa uppgifter från de tidigare egnahemsnämnderna. Lantbruksstyrelsen blev överordnad myndighet för lantbruksnämnderna. En lantbruksnämnd inrättades i varje län.

Myndigheten kom att verka fram till den 1 juli 1991, när lantbruksnämnderna liksom fiskenämnderna inordnades i länsstyrelserna.

Lantbruksnämndernas beslutande organ - plenum - bestod av sju ledamöter med landshövdingen i respektive län som ordförande. Vi sidan av plenum inrättades två delegationer - en för yttre och en för inre rationalisering.

Till organisationen var även s.k. ortsombud knutna som kontaktpersoner för lantbruksnämnderna i lokala frågor.

Arbetsuppgifter

En viktig uppgift för de nya lantbruksnämnderna blev att administrera den s.k. yttre rationaliseringen som syftade till en bättre försörjning av mark för det aktiva jordbruket och en förbättring av arronderingen av åker och skog. Medlen för lantbruksnämnderna i detta arbete var dels en aktiv inköps- och försäljningsverksamhet finansierad genom den s.k. jordfonden, dels genom tillämpning av en omfattande marklagstiftning inom vilken jordförvärvslagen var av särskild betydelse.

Åtgärderna för att förbättra lantbrukarnas arealunderlag för produktionen kompletterades med den s.k. inre rationaliseringen bestående av statligt finansieringsstöd i form av lånegarantier och bidrag till investeringar i bl.a. byggnads- och vattenavledningsåtgärder.

Formerna för det statliga finansieringsstödet genomgick förändringar under åren som lantbruksnämnderna existerade. En viktig åtgärd beslutade riksdagen om år 1960, när det s.k. koncentrerade rationaliseringsstödet (Kr-stödet) som efter 1965 kom att motsvaras av det särskilda rationaliseringsstödet (SR-stödet), infördes i norra Sverige. Målsättningen med dessa båda stödformer var att påskynda rationaliseringsprocessen i norra Sverige och på kort tid bygga upp bärkraftiga lantbruksföretag. Den nya stödformen var ekonomsikt kraftfullare än andra stöd och förutsatte en samtidig yttre och inre rationalisering.

Utöver de direkt jordbrukspolitiska stödformerna infördes 1978 det s.k. glesbygdsstödet med främsta syfte att stimulera sysselsättningen på landsbygden.

Det statliga finansieringsstödet till jordbruket har under årens lopp utvecklats från stimulerat av mer renodlat effektivitetshöjande åtgärder i jordbruket till stimulans av sysselsättning och tillvaratagande av samtliga tillgängliga resurser vid lantbruksföretagen. Ett tydligt exempel på detta genomfördes i norra Sverige mellan åren 1987-1992 inom ramen för det s.k. "Åtgärdsprogrammet för jordbruket". I detta program stimulerades i hög grad utveckling av kompletterade verksamheter till jordbruket.

Ett tredje arbetsområde vid sidan av den yttre och inre rationaliseringen i effektiviseringen av jordbruket var driftsrationaliseringen som främst innebar rådgivning för direkt produktionsbefrämjande åtgärder. Fram till 1967 låg driftsrationaliseringen under hushållningssällskapens ansvarsområde. Lantbruksnämnderna övertog 1967 denna verksamhet och tillfördes även ansvaret för växtodling, animalieproduktion, mekanisering, yrkesmässig trädgårdsodling, fiske och hemkonsulentverksamheten.

Fiskefrågorna kom att ligga under lantbruksnämnderna fram till år 1977, när självständiga fiskenämnder bildades och hemkonsulentverksamheten övergick till länsstyrelserna år 1970.

Vid utformning av nya djurstallar anlitade lantbruksnämnderna länsveterinärerna som djurskyddssakkunniga.

Lantbruksnämndernas arbetsuppgifter förändrades i betydande grad mellan åren 1948 och 1991. Den sista förordningen för lantbruksnämnderna (SFS 1988:854) nämner särskilt följande uppgifter för lantbruksnämnderna:

1. utföra översiktlig och regional planering för lantbruket samt medverka i frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser,

2. ge råd och information i syfte att främja effektiviteten inom jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen samt strukturrationaliseringen inom skogsbruket,

3. ge råd och information för att i regionalpolitiskt syfte främja sysselsättningen i jordbruks- och trädgårdsföretag liksom landsbygdens utveckling i övrigt,

4. ha hand om det statliga finansieringsstödet till jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen,

5. ha hand om statliga åtgärder för jordbrukets markanvändning och skogsbrukets strukturrationalisering, i den mån det inte är en uppgift för någon annan myndighet,

6. utöva miljötillsyn och annan tillsyn enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark samt ge råd och information i frågor om miljövård inom jordbruket och trädgårdsnäringen,

7. ansvara för distriktsveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriktsveterinärernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av djurens hälso- och sjukvård samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte är en uppgift för länsstyrelsen,

8. utöva tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken.

Den största serien i arkivet ( F I b) utgörs av Centralregisterakter (Creg-akter). Akterna är upplagda efter jordbruksfastighet och innehåller handlingar rörande lån och övriga stöd som jordbruket erhållit.

Kontroll

Om postens upprättande2006-11-30: Arkivförteckning F I:75/2006 upprättad. Leverans 331/2004, 33/2006 och 204/2006 inordnad. Ersätter F II:69/1980. R. Fribäck
Skapad2004-11-29 00:00:00
Senast ändrad2021-05-19 12:34:17