Arkiv

Överkalix tingslags ägodelningsrätts arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/1040141

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zbFHPti48QB5bJyOkIfaxE

Omfång

0,1 Hyllmeter

3 Volymer

Datering

1858

–

1915

(Tidsomfång)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Fört. I:32/2005

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)

Arkivbildare/upphov

Överkalix tingslags ägodelningsrätt (1827 – 1947)

Kategori: Statlig myndighet. Ägodelningsrätter 1827-1970

Innehåll

Ordning & struktur
Arkivhistorik
Inledning (äldre form)	ÖVERKALIX TINGSLAGS ÄGODELNINGSRÄTT (1858-1927) Ägodelningsrätter infördes år 1827 i samband med att skiftesstadgan trädde i kraft. Enligt den nya lagen skulle en ägodelningsrätt finnas i varje härad eller tingslag. Rätten utgjorde första instans för prövning av skiftesmål. Privaträttsliga tvister uppkomna i samband med jorddelning avgjordes dock även fortsättningsvis av häradsrätten. I städerna infördes ägodelningsrätter först 1932. Jorddelningslagstiftningen av år 1926 innebar vissa organisatoriska förändringar för ägodelningsrätterna i det att domsagan kom att ersätta häradet eller tingslaget som domkrets. Detta fick till följd, i de fall domsagan bestod av fler än ett tingslag, att ägodelningsrätterna vid 1927 års utgång slogs samman till en enda ägodelningsrätt för domsagan. Mellan 1928 och 1971 fanns således en ägodelningsrätt per domsaga. Ägodelningsrätterna upphörde i samband med rättegångsreformen 1971. Före 1680 utgjorde hela dåvarande landskapet Västerbotten en enda domsaga med en häradshövding. Mellan åren 1680 och 1820 var landskapet uppdelat i Västerbottens södra domsaga och Västerbottens norra domsaga, fr.o.m. 1820 kallad Norrbottens domsaga. 1838 bröts socknarna Nederkalix, Överkalix, Jukkasjärvi, Karesuando, Nedertorneå, Övertorneå och Pajala ut ur Norrbottens domsaga och bildade Norrbottens norra domsaga medan de återstående socknarna bildade Norrbottens södra domsaga. År 1877 bröts Råneå tingslag ut ur den södra domsagan medan Nederkalix och Överkalix tingslag bröts ut ur den norra domsagan och tillsammans bildade de Kalix domsaga. I domsagan ingick även Gällivare tingslag fram t.o.m. 1903. Fr.o.m. 1928 slogs de tidigare ägodelningsrätterna i Råneå, Nederkalix och Överkalix tingslag samman till Kalix domsagas ägodelningsrätt. Även dessförinnan hade liggarna förts gemensamt inom domsagan samt domar och protokoll i viss utsträckning bundits i samma band. Av praktiska skäl har tidigare samtliga tingslags ägodelningsrättshandlingar sammanförts i domsagans ägodelningsrätts arkiv. Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954 Hilding Forsman, "Om skifte och annan jorddelning i by", i Svenska lantmäteriet 1628-1928, del II, Stockholm 1928 Olof Odencrants, "Ägodelningsrätterna och deras bisittare", i Domsagorna i Sverige, Stockholm 1944 Kungl. Maj:ts nådiga stadga om skiftesverket i riket, SFS 1827:62, 18 kap.

Kontroll

Om postens upprättande	Arkivbeståndet avser inkommande leverans 22/1988. Fört. I:32/2005 ersätter fört. I:21/1960.
Skapad	1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad	2021-04-27 10:15:12

ÖVERKALIX TINGSLAGS ÄGODELNINGSRÄTT (1858-1927)

Ägodelningsrätter infördes år 1827 i samband med att skiftesstadgan trädde i kraft. Enligt den nya lagen skulle en ägodelningsrätt finnas i varje härad eller tingslag. Rätten utgjorde första instans för prövning av skiftesmål. Privaträttsliga tvister uppkomna i samband med jorddelning avgjordes dock även fortsättningsvis av häradsrätten. I städerna infördes ägodelningsrätter först 1932.

Jorddelningslagstiftningen av år 1926 innebar vissa organisatoriska förändringar för ägodelningsrätterna i det att domsagan kom att ersätta häradet eller tingslaget som domkrets. Detta fick till följd, i de fall domsagan bestod av fler än ett tingslag, att ägodelningsrätterna vid 1927 års utgång slogs samman till en enda ägodelningsrätt för
domsagan. Mellan 1928 och 1971 fanns således en ägodelningsrätt per domsaga. Ägodelningsrätterna upphörde i samband med rättegångsreformen 1971.

Före 1680 utgjorde hela dåvarande landskapet Västerbotten en enda domsaga med en häradshövding. Mellan åren 1680 och 1820 var landskapet uppdelat i Västerbottens södra domsaga och Västerbottens norra domsaga, fr.o.m. 1820 kallad Norrbottens domsaga. 1838 bröts socknarna Nederkalix, Överkalix, Jukkasjärvi, Karesuando, Nedertorneå, Övertorneå och Pajala ut ur Norrbottens domsaga och bildade Norrbottens norra domsaga medan de återstående socknarna bildade Norrbottens södra domsaga. År 1877 bröts Råneå tingslag ut ur den södra domsagan medan Nederkalix och Överkalix tingslag bröts ut ur den norra domsagan och tillsammans bildade de Kalix domsaga. I domsagan ingick även Gällivare tingslag fram t.o.m. 1903. Fr.o.m. 1928 slogs de tidigare ägodelningsrätterna i Råneå, Nederkalix och Överkalix tingslag samman till Kalix domsagas ägodelningsrätt. Även dessförinnan hade liggarna förts gemensamt inom domsagan samt domar och protokoll i viss utsträckning bundits i samma band. Av praktiska skäl har tidigare samtliga tingslags ägodelningsrättshandlingar sammanförts i domsagans ägodelningsrätts arkiv.

Källor:
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Hilding Forsman, "Om skifte och annan jorddelning i by", i Svenska lantmäteriet 1628-1928, del II, Stockholm 1928
Olof Odencrants, "Ägodelningsrätterna och deras bisittare", i Domsagorna i Sverige, Stockholm 1944
Kungl. Maj:ts nådiga stadga om skiftesverket i riket, SFS 1827:62, 18 kap.

Serier (1 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL OCH UTSLAG