Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Länslantmäterikontorets i Västernorrlands län arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1370017
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/TiQoPe7wwa2Sa4Nln0E8Q1
ExtraID1370017
Omfång
32 Hyllmeter  (-)
Datering
1652–1988(Tidsomfång)
1652–1971(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2018/28352
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46, Kusthöjden 47)
Arkivbildare/upphov
Länslantmäterikontoret i Västernorrlands län (1696 – 1971-06-30)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)LÄNSLANTMÄTERIKONTORET I VÄSTERNORRLANDS LÄN (1652-1971)

Arkivering av lantmäterihandlingar påbörjades 1628 i och med att kartografen Anders Bure fick uppdrag att systematiskt göra uppmätning och kartering av Sverige. Arkiveringen skedde till en början centralt i Stockholm och handlingarna bestod huvudsakligen av geometriska kartor över byar, gårdar och andra ekonomiska nyttigheter. Allt eftersom lantmäteriverksamheten övergick i genomförande av de stora och genomgripande skiftesreformerna upprättades arkiv i anslutning till den regionala statliga förvaltningsorganisationen i residensstäderna. Länslantmäterikontoren svarade för den regionala arkivbildningen från slutet av 1600-talet t.o.m. 1971.

Lantmäteriet hade i stort sett samma grundorganisation från slutet av 1600-talet fram t.o.m. 1971. Fram till 1827 var det underställt Kammarkollegium. De enskilda lantmätarna arbetade från början enligt fullmakter i olika provinser. I slutet av 1600-talet organiserades ett centralt lantmäterikontor i Stockholm, vilket blev en självständig myndighet 1827 och kallades då Generallantmäterikontoret, och från 1864 Kungliga Lantmäteristyrelsen.

Enligt 1687 års landshövdingeinstruktion lydde lantmätarna under landshövdingen i länet, men de skulle godkännas av direktören vid generallantmäterikontoret och skicka in verksamhetsberättelser till denne. Kartframställningen hade från början mest militärt intresse. Kartorna var hemliga, och både koncept och renritningar skulle skickas in till generallantmäterikontoret i Stockholm. Då detta visade sig vara en otymplig rutin uppmanades år 1696 landshövdingarna att inrätta lantmäterikontor för att förvara konceptkartorna i sina residens. Detta var början till länslantmäterikontoren som med 1725 års lantmäteriinstruktion gavs mer detaljerade bestämmelser om verksamhet och organisation.

Vid 1908 och 1909 års riksdagar beslutades om en genomgripande omorganisation av lantmäteriet. Jordregisterförordningen 1908 ändrade beteckningssystem och registreringsmetoder. De gamla mantalsbeteckningarna ersattes åren 1912-1920. Dåvarande förste lantmätaren blev chef för länets lantmäteripersonal och började från 1921 kallas överlantmätare. Länen indelades i distrikt och varje distrikt leddes av en distriktslantmätare som gjorde förrättningarna.

Från 1926 fick överlantmätarna vidgade befogenheter att kontrollera distriktslantmätarna och fick fastställa avstyckningar. Särskild lantmätarutbildning inrättades från 1932 vid Tekniska Högskolan i Stockholm och infördes senare även i Luleå. Med den nya byggnadslagstiftningen 1948 skärptes de jord- och planpolitiska villkoren för fastighetsbildning samtidigt som lantmäteriets distriktsorganisation förstatligades.

Enligt 1965 års lantmäteriinstruktion (SFS 1965:794) omfattade lantmäteristaten länslantmäterikontoren och lantmäteriets förrättningsorganisation. Förrättningsorganisationen utgjordes av distriktsenheter, en för varje lantmäteridistrikt, och specialenheter. Överlantmätare var chef för länslantmäterikontor, distriktslantmätare för distriktsenhet och lantmätare för specialenhet.

I Västernorrlands län fanns vid sidan av länslantmäterikontoret lantmäteridistrikt i landskommunerna Anundsjö, Arnäs, Björna, Borgsjö, Edsele, Haverö, Indal, Junsele, Nätra, Ramsele och Skog, i stationssamhället Hoting (numera i Jämtlands län), i municipalsamhällena Bredbyn och Nyland, i köpingarna Skön, Timrå och Ånge samt i städerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik.

Länslantmäterikontoret i Västernorrlands län ersattes fr.o.m. den 1 januari 1972 av Fastighetsregistermyndigheten i Västerbottens län och Överlantmätarmyndigheten i Västerbottens län (SFS 1971:1100).

Den mest betydande delen av länslantmäterikontorens arkiv är de akter som avsatts i samband med lantmäteriförrättningar i form av kartor, delningsbeskrivningar och protokoll. Dessa handlingar avspeglar en flerhundraårig förändring beträffande fastighetsindelning och markanvändning.

Från Länslantmäterikontoret i Västernorrland län har jordregister och annat fastighetsregister (huvudavdelning A) samt förrättningsakter med tillhörande kartor (huvudavdelning F) som tillkommit före den 1 januari 1972 överlämnats till Fastighetsregistermyndigheten i Västernorrlands län och införlivats med dess arkiv.


Källor:
Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik (NAD)
Lantmäteriet, arkivbildarhistorik (Klara)
Svensk författningssamling (SFS)

Kontroll

Om postens upprättande2018-08-20: Arkivförteckning dnr HLA 51-2018/28352 ersätter arkivförteckning II:30/1997. Arkivförteckningen omfattar leveranser 2010:143, 2018:029, 2018:031 och 2018:037. NW
2018-09-07: Nytt förteckningsblad i serie F 3. NW
Skapad2010-07-14 14:49:43
Senast ändrad2024-01-18 12:59:55