Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Postens regionkontors i Malmö arkiv 1984-1991


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11425
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Slv2XcplHqoSmTCzrDZ137
Omfång
5 Hyllmeter 
Datering
1952–1991(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, Åke Netterheim
Arkivförteckning (godkänd), Suzanne Sandberg
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Regionkontoret i Malmö 1984-1991 (1984 – 1991)
Kategori: Statlig myndighet. Postverkets regionkontor

Innehåll

Allmän anmärkning
Inledning (äldre form)HISTORIK

1863

den 1 december trädde den första postkupén (postkupéexpeditionen) på Södra stambanan
(pkxp SSB) i verksamhet.

1865

anställdes å Södra Stambanan en särskild föreståndare (reseinspektör) enbart med uppgift att
utöva tillsyn över tjänstgöringen i postkupén och annan posttrafik på järnvägen, övervaka de vid
järnvägen belägna poststationerna, svara för redovisningen etc. Reseinspektören stationerades vid banans ändpunkt Malmö. Under tiden 1 april 1868 till maj 1873 var resepostinspektörens
kontor dock förlagt till Eslöv.

1874

tillkom Södra Järnvägspostdistriket, som förestods av en postinspektör med stationering i
Malmö. Till distriktet skulle tills vidare hänföras alla de järnvägslinjer som tidigare tillhört Södra Stambanans postinspektion, nämligen Falköping-Malmö, Eslöv-Helsingborg, Eslöv-Landskrona, Eslöv-Ystad, Kristianstad-Hässleholm, Alvesta-Växjö samt Nässjö-Eksjö.

1893

genomfördes fr o m den 1 januari en ny organisation av Postverket, varvid distriktsförvaltningar i egentlig
mening inrättades. Landet indelades i fem postinspektionsdistrikt, nämligen Södra, Västra, Östra, Mellersta och Norra distrikten. Postinspektionens stationsort blev för Södra distriktet Malmö. Vid distriktsindelningen gjordes undantag för städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Med de under postanstalterna i dessa städer förlagda poststationerna och postlinjerna kom de att bilda särskilda postdistrikt. Chefen för vart och ett av de fem postinspektionsdistrikten benämndes postinspektör.
I Stockholm, Göteborg och Malmö behöll chefen, som samtidigt var föreståndare för huvudpostkontoret i
respektive stad, titeln postdirektör.

Södra distriktet kom att omfatta Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Blekinge och Kronobergs län
samt Kalmar läns södra landstingsområde.

De nya postinspektörerna fick tillsynen över alla postinrättningar inom respektive distrikt, även
järnvägspostbefodringen. Postinspektionen i Södra järnvägspostdistriktet blev sålunda formellt
indraget och de under den lydande stationerna förlades under postkontor.

1910

utökades fr o m den 1 januari antalet postdistrikt från fem till sex. Därvid inordnades de tidigare särskilda
distrikten omfattande städerna Malmö och Göteborg med de under postanstalerna i dessa städer förlagda postanordningarna i postdistriktsindelningen och uppgick i Södra respektive Västra distrikten. Malmö stad
med under Malmö postkontor förlagda poststationer och postlinjer bildade dock övergångsvis eget distrikt
intill dåvarande postdirektören Winroths avgång ur tjänst år 1916.

Det tidigare särskilda distriktet omfattande bland annat Stockholms stad bibehölls och utvidgades med
vissa delar av Östra och Mellersta distrikten. Därigenom tillkom ett nytt och sjätte postdistrikt, vilket fick
benämningen Stockholms distrikt. Varje postdistrikt kom att förestås av en postdirektör och distriktsförvaltningen benämndes i fortsättningen postdirektion i stället för som förut postinspektion.

För Södra distriktets vidkommande innebar den nya distriktsindelningen jämfört med den indelning som
lades fast 1893, att den del av Kalmar län (södra landstingsområdet), som tidigare tillhört distriktet, överfördes till Östra distriktet. Malmö stad med underlydande område inlemmades som förut nämnts i Södra distriktet. Förändringen kunde dock av personella skäl genomföras först år 1916, varför det under en övergångstid fanns två postdirektörer i Malmö.

Förslag hade förelagts inför den nya distriktsindelningen, att av Hallands län skulle Kungsbacka stad och
fögderi hänföras till Västra distriktet. Det beslut som togs innebar emellertid, att Hallands län i sin helhet
liksom dessförinnan skulle tillhöra Södra distriktet, vilket därför slutligen kom att omfatta Malmöhus,
Kristianstads, Blekinge, Kronobergs och Hallands län.

1962

verkställdes fr o m 1 oktober i samband med en allmän översyn postkontorens förvaltningsområden den överflyttning av postkontoret i Kungsbacka från Södra till Västra distriktet, som varit aktuell i samband med nya distriktsindelningen år 1910.

1976

genomfördes en ny organisation av Postverket. Postdirektionen i Södra distriktet blev fr o m den 1 juli Malmö regionförvaltning. Regionchefen i den nya organisationen behöll titeln postdirektör.

Nya Malmö region kom att omfatta Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län. Jämfört med gamla
Södra distriktet innebar detta förminskat distrikt, som fick sin slutliga geografiska utformning fr o m 1 januari 1977. Då överfördes Hallands län till Göteborgs region och Kronbergs län till Linköpings region, dock med undantag av Markaryds kommun. Regionen indelades i postområden med områdesförvaltning under ledning av en postområdeschef.

1984

blev det åter en ny organisation för Postverket varvid landet indelades i 33 regioner. I samband därmed
smältes Malmö regionförvaltning samman med områdesförvaltningen Malmö 1 till ett regionkontor.
Av gamla Malmö region blev fyra nya regioner med regionkontor i Helsingborg, Karlskrona, Kristianstad
och Malmö.

Region Helsingborg fick samma omfattning som tidigare Helsingborgs postområde haft.
Karlskrona region kom utöver Karlskrona eget förutvarande postområde att omfatta även Karlshamns kommun. Region Kristianstad kom att bestå av Kristianstads gamla postområde (exklusive Karlshamns kommun) och Hässleholms förutvarande postområde. Nya Malmö region kom geografiskt att utgöras av återstoden av det som förut varit Malmö region, d v s det område vilket i den tidigare organisationen representerade Lunds, Malmö och Ystads postområde vilka utgjordes av sjutton kommuner.

Den 1 januari trädde i princip den nya organisationen i kraft för regionerna Helsingborg och Kristinastad.
Regionerna Karlskrona och Malmö blev två separata regioner fr o m den 1 juli. Från sistnämnda datum upphörde alltså Malmö regionförvaltning att finnas till.

I den nya regionen fanns 298 000 hushåll och 7500 kontor. Antalet postkontor var 109.
Postterminaler fanns i Lund, Malmö och Ystad. Dessutom fanns fem separata brevbäringsterminaler samt redovisningscentraler i Malmö och Ystad. Antalet helårsanställda var 4493.

Regionkontoret inrättades med huvudaffärsområdena Brev och Paket samt Giro och Kassa med
stabsenheterna Ekonomi och Personal. Tre driftkontor inrättades i Malmö för brevbäring, kassa och
postterminalen Malmö Ban. Postområde blev i Lund och Ystad och i Trelleborg utvidgades ansvarsområdet för ortspostkontoret. Redovisningscentralerna knöts direkt till regionkontoret Giro och Kassa.

1988

"I avsikt att delegera ansvar för verksamheten samt öka motivation och resultatmedvetenhet är inriktningen att dela in regionen i distrikt". Så formulerades beslutet som låg till grund för den organisationsförändring som fanns. 21 distrikt under ledning av distriktschef inrättades.

1991

Fr o m 1991-01-01 var det dags för en ny förändring genom att de 21 distrikten minskades till sex.
Organisationen hade knappt hunnit komma igång förrän det började diskuteras om ytterligare förändringar och till och med neddragning av verksamheten. Nya former för postens fortsatta service diskuteras.

1992

genomfördes nästa stora organisationsändring från den 1 januari. Av landets tidigare 33 regioner blev 1
13 + 13. Regionkontoren i Helsingborg och Kristianstad avvecklades och i Malmö byggdes det upp ett regionkontor för Bank och Kassa och ett för Brev. Bank och Kassa indelade i sju distrikt med vardera en
postdirektör som chef. Brevregionen fick två utdelningsområden med var som utdelningschef, Brev
Utdelning Norr (BUN) och Brev Utdelning Söder (BUS) med underlydande utdelningskontor.

1993

Fr o m årsskiftet 92/93 var det dags för Postens "vägval". genom insikten att affärerna styr vår verksamhet
inleddes vägen mot att ombilda Posten till bolag genom divisionalisering. Detta innebar att affärsområdena Lättgods, Utrikes och Postgirot började uppbyggnaden av egna verksamheter och transporterna renodlades i Poståkeriet.

1994

den 28 februari avslutades Postens tid som myndighet. Den 1 mars 1994 var Posten ett av staten helägt bolag.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad1999-04-21 00:00:00
Senast ändrad2013-05-20 10:18:11