Arkiv

Karlstads sparbank

Grunddata

Referenskod

SE/VA/50104

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tsSEbnThVq6zb0keTYkT63

Omfång

52 Hyllmeter (-, Lev.nr: 5/77, 28/77, 28/78, 36/78, 39/78, 40/78, 12/80, 34/80, 6/81, 3/82, 9/82.14/82, 29/82, 12/83, 23/83, 13/84, 45/84, 34/85 samt oförtecknade tillägg 55/98 och 56/98, se reversaler.)

Datering

1822

–

1971

(Tidsomfång)

Sökmedel

Reversal: Lev. nr. 55/98, dnr. 2213-1999/23 (pdf)

Reversal: Lev. nr. 56/98, dnr. 2213-1999/24 (pdf)

Arkivinstitution

Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)

Arkivbildare/upphov

Karlstads sparbank (1822 – 1969)

Alternativa namn: Sparbanken i Carlstad

Alternativa namn: Wermlands sparbank

Alternativa namn: Carlstads sparbank (1832 – )

Kategori: Företag. Finans- och försäkringsbolag

Sparbanken Alfa (Värmland) (1822)

Alternativa namn: Länssparbanken Värmland (1969 – 1986)

Alternativa namn: Sparbanken Sverige (1992 – )

Kategori: Företag. Finans- och försäkringsbolag (SPARBANK)

Innehåll

Allmän anmärkning	Förteckningsnummer 56/78 Huvudman: Länssparbanken Värmland, Föreningssparbanken, Swedbank.
Inledning (äldre form)	KARLSTADS SPARBANK Den till Karlstad 1816 inflyttade apotekaren Ludvig Borgström och löjtnanten vid Värmlands fältjägare Christian Andersson uppgjorde 1821 en plan till sparinrättning för Karlstad med omgivning. Efter upprop i en lokal tidning 1822 och utförande av teckningslistor fick man in ett grundkapital på 708 Riksdaler Banco. Bankens namn var till en början "Sparbanken i Carlstad" eller "Wermlands sparbank". 1832 fick den slutgiltigt namnet "Carlstads sparbank". Den 15 juni 1822 öppnades banken. Den fick sitt säte i Carlingska huset vid Stora torget. Bidragstecknarna blev bankens principaler. Till dessa hade direktionen för banken att årligen avgiva berättelse över sin förvaltning. Sparbanken ville nästan uteslutande söka sina kunder bland de kroppsarbetande klasserna. Från 1840 utsågs principalerna genom val. 1840 flyttade banken sitt kontor till den nya räkenskapsföraren kapten Wallencronas bostad. Första dagen banken var öppen kom det 49 insättare. Insättningssumman ökade regelbundet varje år med undantag för några år. Vid beviljande av lån lät sig direktionen ledas av humanitära principer. Även utlåningen visar stigande summor. 1858-1863 hade banken sina lokaler i en av dåvarande länsresidensets flyglar. 1863 flyttade man in i tullhuset som var ett stenhus och där byggde man ett brandsäkert valv. En mycket stor del av bankens arkivhandlingar blev förstörda vid den stora branden 1865. Däremot räddades nästan alla räkenskapshandlingar och bankens ekonomiska förlust blev liten. Under 1860 talet går bankens utveckling långsamt. Mot slutet av decenniet blev det dåliga skördar som gav upphov till stillestånd i landskapets affärer, arbetsbrist och dåliga löner. På initiativ av Värmlands hushållningssällskap tillkom 1863 sparbankskommittéer ute i socknarna. Från 1864 fanns det 28 dylika sockenkommittéer, som enligt banken enbart tillkom i lantbefolkningens eget intresse. Stora påfrestningar fick banken känna på efter branden. Så gott som alla lån mot säkerhet i stadsinteckningar inlöstes efter branden. Många insättare tog ut sina pengar. 1867 flyttade banken in i ett eget nybyggt stenhus intill domkyrkan. Tomter fanns det gott om efter branden. 1870-1871 blev goda år. Stigande pris på järnvaror, goda löner och bra skördar kom insättningssumman att fördubblas på fem år. 1875 var de gyllene åren slut. 1880-talet medförde mer normala tider. Under 1880- och 1890-talen tillämpade banken mycket snäva insättningsbestämmelser. 1905 infördes sparbössesystemet, i det att sparbössor utlånades till villiga sparare. 1911 kom skolsparbössor. I slutet av 80-talet fanns det sparbankskommittéer i 42 kommuner. Fram till 1904 minskades antalet kommittéer till en tredjedel av den högsta siffran. 1920 blev 10 av de kvarvarande kommittéerna förvandlade till avdelningskontor för banken. Oro vid världskrigets utbrott fick många att ta ut sina pengar. Senare under kriget uppstod ett stort penningöverflöd. En svår kris inträdde hösten 1920. 1916 fick sparbanken en svår konkurrent i Allmänna sparbanken, som öppnade avdelningar i många län, bl a i Värmland. Sedan allmänna sparbanken i Stockholm trätt i likvidation 1929 fick även avdelningen i Värmland oövervinnliga svårigheter. Karlstads sparbank tog efter hemställan från Sparbanksinspektionen över Allmänna sparbankens insättare i länet: Man tog också över dennas filialkontor. Karlstads sparbank hade då 12 filialer och fick med allmänna sparbanken ytterligare 19 kontor. Nya kontor tillkom senare genom fusion med andra sparbanker i länet, Ekshärads sparbank 1931, Ransäters sparbank 1969, Fryksändes sparbank 1970 och Gillberga pastorats sparbank omkring 1955. Efter en expansiv period från ett stycke in på 1950-talet blev det på 1960-talet klart att bankens lokaler inte räckte till. Sedan banken köpt hörntomten Kungsgatan-Östra Torggatan började man byggandet av det nuvarande bankhuset, som stod klart 1971. 1969 ombildades Karlstads sparbank till Länssparbanken Värmland. Avtal om samgående genom fusion träffades med Kristinehamns sparbank. Ännu en fusion kom till stånd 1976 och gällde samgående mellan Länssparbanken Värmland och Östra Värmlands Sparbank. På det viset fick Länssparbanken kontor i Filipstad. 1978 hade Länssparbanken Värmland 32 kontor i länet utanför Karlstad. Litteratur: "Karlstads sparbank 1822 - 1922". Minnesskrift utgiven på 100-årsdagen av sparbankens öppnande i Karlstad den 15 juni 1822. (1922). "Länssparbanken Värmland 150 år" (1972). (Kjell Johansson 1983)
Gallringsbar	Nej

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Senast ändrad

2021-09-14 10:52:59

KARLSTADS SPARBANK

Den till Karlstad 1816 inflyttade apotekaren Ludvig Borgström och löjtnanten vid Värmlands fältjägare Christian Andersson uppgjorde 1821 en plan till sparinrättning för Karlstad med omgivning. Efter upprop i en lokal tidning 1822 och utförande av teckningslistor fick man in ett grundkapital på 708 Riksdaler Banco. Bankens namn var till en början "Sparbanken i Carlstad" eller "Wermlands sparbank". 1832 fick den slutgiltigt namnet "Carlstads sparbank". Den 15 juni 1822 öppnades banken. Den fick sitt säte i Carlingska huset vid Stora torget.

Bidragstecknarna blev bankens principaler. Till dessa hade direktionen för banken att årligen avgiva berättelse över sin förvaltning. Sparbanken ville nästan uteslutande söka sina kunder bland de kroppsarbetande klasserna. Från 1840 utsågs principalerna genom val. 1840 flyttade banken sitt kontor till den nya räkenskapsföraren kapten Wallencronas bostad.

Första dagen banken var öppen kom det 49 insättare. Insättningssumman ökade regelbundet varje år med undantag för några år. Vid beviljande av lån lät sig direktionen ledas av humanitära principer. Även utlåningen visar stigande summor.

1858-1863 hade banken sina lokaler i en av dåvarande länsresidensets flyglar. 1863 flyttade man in i tullhuset som var ett stenhus och där byggde man ett brandsäkert valv. En mycket stor del av bankens arkivhandlingar blev förstörda vid den stora branden 1865. Däremot räddades nästan alla räkenskapshandlingar och bankens ekonomiska förlust blev liten. Under 1860 talet går bankens utveckling långsamt. Mot slutet av decenniet blev det dåliga skördar som gav upphov till stillestånd i landskapets affärer, arbetsbrist och dåliga löner. På initiativ av Värmlands hushållningssällskap tillkom 1863 sparbankskommittéer ute i socknarna. Från 1864 fanns det 28 dylika sockenkommittéer, som enligt banken enbart tillkom i lantbefolkningens eget intresse. Stora påfrestningar fick banken känna på efter branden. Så gott som alla lån mot säkerhet i stadsinteckningar inlöstes efter branden. Många insättare tog ut sina pengar.

1867 flyttade banken in i ett eget nybyggt stenhus intill domkyrkan. Tomter fanns det gott om efter branden. 1870-1871 blev goda år. Stigande pris på järnvaror, goda löner och bra skördar kom insättningssumman att fördubblas på fem år. 1875 var de gyllene åren slut. 1880-talet medförde mer normala tider. Under 1880- och 1890-talen tillämpade banken mycket snäva insättningsbestämmelser. 1905 infördes sparbössesystemet, i det att sparbössor utlånades till villiga sparare. 1911 kom skolsparbössor.

I slutet av 80-talet fanns det sparbankskommittéer i 42 kommuner. Fram till 1904 minskades antalet kommittéer till en tredjedel av den högsta siffran. 1920 blev 10 av de kvarvarande kommittéerna förvandlade till avdelningskontor för banken. Oro vid världskrigets utbrott fick många att ta ut sina pengar. Senare under kriget uppstod ett stort penningöverflöd. En svår kris inträdde hösten 1920.

1916 fick sparbanken en svår konkurrent i Allmänna sparbanken, som öppnade avdelningar i många län, bl a i Värmland. Sedan allmänna sparbanken i Stockholm trätt i likvidation 1929 fick även avdelningen i Värmland oövervinnliga svårigheter. Karlstads sparbank tog efter hemställan från Sparbanksinspektionen över Allmänna sparbankens insättare i länet: Man tog också över dennas filialkontor. Karlstads sparbank hade då 12 filialer och fick med allmänna sparbanken ytterligare 19 kontor. Nya kontor tillkom senare genom fusion med andra sparbanker i länet, Ekshärads sparbank 1931, Ransäters sparbank 1969, Fryksändes sparbank 1970 och Gillberga pastorats sparbank omkring 1955.

Efter en expansiv period från ett stycke in på 1950-talet blev det på 1960-talet klart att bankens lokaler inte räckte till. Sedan banken köpt hörntomten Kungsgatan-Östra Torggatan började man byggandet av det nuvarande bankhuset, som stod klart 1971.

1969 ombildades Karlstads sparbank till Länssparbanken Värmland. Avtal om samgående genom fusion träffades med Kristinehamns sparbank. Ännu en fusion kom till stånd 1976 och gällde samgående mellan Länssparbanken Värmland och Östra Värmlands Sparbank. På det viset fick Länssparbanken kontor i Filipstad. 1978 hade Länssparbanken Värmland 32 kontor i länet utanför Karlstad.

Litteratur: "Karlstads sparbank 1822 - 1922". Minnesskrift
utgiven på 100-årsdagen av sparbankens öppnande i Karlstad
den 15 juni 1822. (1922). "Länssparbanken Värmland 150 år"
(1972).

(Kjell Johansson 1983)

Serier (36 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Huvudmannaprotokoll	Serien inbunden om ej annat anges.
A 2 a	Styrelseprotokoll, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges. Inneliggande handlingar till Styrelseprotokollen 1933-1970, se E I. Innehåller huvudmannaprotokoll fr.o.m. 1953.
A 2 b	Styrelseprotokoll, koncept	Serien inbunden. "Memorialprotokoll"
A 3	Register till protokoll
A 4	Protokoll från filialkontor
D 1 a	Förteckning över nya insättare	Serien i arkivboxar om ej annat anges. Kronologiakt förda samt upptagande kontonumer.
D 1 b	Uttagsböcker	Serien inb.
D 1 c	Register över insättare	Serien inbunden. Alfabetiskt förda. Kronologiskt inom varje bokstav.
D 2 a	Föredragningslistor för lån	Serien inbunden om ej annat anges.
D 2 b	Övriga utlåningsliggare	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 a	Obligationsböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
D 3 b	Strödda liggare	Serien i arkivboxar om ej annat anges.
E 1	Inneliggande handlingar till styrelseprotokollen	Serien i arkivboxar. Innehåller bl a föredragningslistor för lån
E 2	Övriga inkommande handlingar	Serien i boxar om ej annat anges.
F 1	Ämnesordnade handlingar	Serien i arkivboxar om ej annat anges.
G 1	Huvudböcker	Serien inbunden om ej annat anges.
G 2 aa	Avräkningsböcker över inlåning, huvudserie	Serien inbunden.
G 2 ab	Avräkningsböcker över inlåning, sockenkommittéer	Serien inbunden. Bundna liggare (1864-1923)
G 2 ac	Avräkningsböcker över inlåning, avdelningskontor	Serien inbunden om ej annat anges. Lösbladssystem (1923- ), strödda
G 2 ad	Avräkningsböcker över inlåning, hemsparbössor	Serien inbunden.
G 2 ba	Avräkningsböcker över utlåning, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges.
G 2 bb	Avräkningsböcker över utlåning, särskilda låneslag	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 a	Kassaböcker, huvudserie	Serien inbunden om ej annat anges.
G 3 b	Kontrollkassaböcker	Serien inbunden.
G 3 c	Kassabokssammandrag	Serien inbunden.
G 3 d	Dagkassaböcker	Serien inbunden.
G 3 e	Filialkassaböcker	Serien inbunden. 1931-1939 "journal" eller "journalsammandrag".
G 3 f	Övriga kassaböcker	Serien inbunden.
G 4	Fördelningsböcker för omkostnader	Serien inbunden.
G 5 a	Balansböcker, inlåning	Serien inbunden. 1857-1900 "sammandrag" eller "bokslutssammandrag". 1940-1952 endast filialerna ("räntesammandrag, insättningsräkning").
G 5 b	Balansböcker, utlåning	Serien inbunden. "Låneräkning"
G 6 a	Verifikationer, huvudserie	Serien inbunden.
G 6 b	Verifikationer, sockenkommittéerna	Serien inbunden om ej annat anges.
G 7	Övriga räkenskaper	Serien inbunden om ej annat anges.
Ö 1	Tidningsklipp	Serien i arkivboxar om ej annat anges.
Ö 2	Brandskadade handlingar	Skadade i Karlstads brand den 2 juli 1865. Sammanställning över förlorade handlingar i bilagor till styrelseprotokoll den 6 juli 1865 (A II a:1) Handlingar upptas utan särskild specifikation. Serien i boxar om ej annat anges.