Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Karolinska institutet Institutet för miljömedicin, Projektet "Boende vid kraftledningar".

Karolinska institutet

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420128/05
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/bRfHgRjZxqQYWTSvkXKGP3
ExtraID420128.05
Omfång
9,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1960–1985(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Karolinska Institutet (1810)
Alternativa namn: Kungl. karolinska mediko-kirurgiska institutet
Alternativa namn: KI
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)Boende vid kraftledningar, bakgrundsbeskrivning

Materialet samlades in som ett led i en undersökning av sambandet mellan exponering för magnetfält från kraftledningar och cancersjuklighet. Målet var att identifiera alla personer som någon gång under perioden 1960-1985 bott inom 300 meter från någon av Sveriges 220 eller 400 kV kraftledningar. Denna "korridor" runt kraftledningarna rymmer både personer som exponeras för magnetfält från kraftledningarna och sådana som inte är exponerade (exponeringen avtar med kvadraten på avståndet från ledningen). Tidsperioden valdes p g a att det under denna tid fanns data tillgängligt från Cancerregistret.

Identifieringen gick till så att Kraftbolagen ritade in sina kraftledningar på kartor som skickades till Centralnämnden för Fastighetsdata (CFD). Detta skedde under 1987-1988. CFD digitaliserade dessa kartor och identifierade samtliga fastigheter som fanns inom 300 meter från ledningarna via fastighetens koordinater. För större lantbruksfastigheter avsåg koordinaterna fastighetens mittpunkt, medan i mer tätbebyggda områden avsåg koordinaterna bostadshusets mittpunkt. Fastighetsdatas fastighetsregister uppdateras ständigt och när denna studie genomfördes var det delar av landet som behövde uppdateras för att få bättre överensstämmelse mellan koordinaterna och bostadshusen. Av denna anledning kunde inte fastighetsdatas uppgifter användas för att beräkna avståndet mellan bostaden och kraftledningen, eftersom det skulle ge alltför imprecisa skattningar av avstånden.

Förteckningen över fastigheter skickades till Statens Miljömedicinska Laboratorium (SML, som senare har ändrat namn till Institutet för Miljömedicin, IMM, och numera organisatoriskt tillhör Karolinska Insitutet). Vid IMM sorterades fastigheterna efter vilken kraftledning de låg nära, samt efter församlingskod (församlingskoden är den som användes av folkbokföringen vid den aktuella tidpunkten). Listorna med fastighetsbeteckningar sändes ut till berörda församlingar med en förfrågan om de på särskilda blanketter kunde förteckna alla individer som bott på fastigheterna någon gång under perioden 1960-1985. Instruktioner för hur förteckningen skulle göras bifogades (bilaga 1). Att identifiera individer som bott i särskilda fastigheter var på detta sätt möjligt tack vare att de flesta församlingar hade sorterat sina befolkningsregister efter fastighetsbeteckning. Några få församlingar hade sina register sorterade i bokstavsordning på efternamn. Dessa församlingar kunde inte inkluderas i studien (Norrsunda 019108, Sundbyberg 018301, Gunnarsnäs (156107). I Stockholms kommun och förorter gjordes förteckningen av individerna av personal anställd av SML. Församlingarna i Stockholms kommun hade sina historiska register samlade i Skattehuset, och endast i form av mantalsböcker. I mantalsböckerna finns en lista på alla personer som är mantalsskrivna på en viss fastighet. Det finns dock ingen uppgift om vilket år personerna har flyttat till fastigheten eller när personen flyttar ifrån fastigheten. Därför fick en särskild procedur tillämpas för församlingarna i Stockholms kommun (bilaga 2). Detta medförde att för personer som bott på fastigheter i församlingarna i Stockholms kommun finns endast uppgift om årtal för inflyttning och utflyttning, och dessa är endast preliminära och sträcker sig aldrig längre tillbaka än till 1960.

Personal vid SML registrerade informationen från blanketterna på datamedium. Oklarheter i registret kontrollerades och rättades, t.ex. om en person flyttat in i en fastighet innan han var född eller flyttade ut innan han flyttade in o.dyl. Blanketter som behövde rättas fanns sparade i sex pärmar med beteckningen "rättelser". Rättningarna är införda i databasen, dock inte fullständigt.

I de epidemiologiska studier som har utförts med detta material som grund har personer i kohorten som insjuknat i cancer identifierats genom en matchning mot Cancerregistret för åren 1960-1985. Undersökningar har gjorts av all sorts barncancer (åldrarna 0-15 år), samt hjärntumörer, leukemi och bröstcancer bland vuxna. Dessa studier har varit upplagda som s.k. nested fall-kontrollstudier, vilket innebär att friska kontrollpersoner har valts från samma population som fallen kommer ifrån och sedan har magnetfältsexponeringen i bostaden för både fall och kontroller mätts. När registret används på detta sätt måste inflyttnings- och utflyttningsdatum som är ofullständiga (t.ex. alla i Stockholms kommun) kontrolleras.

Filen ELF.TXT

Filen innehåller 537 293 personer som någon gång under perioden 1960-1985 bott på en fastighet som ligger inom 300 meter från någon av Sveriges 220 och 400 kV kraftledningar. Filen innehåller uppgift om personnummer, löpnummer, församling, inflyttningsår och -månad, utflyttningsår och -månad, kraftledningsnummer, typ av hus, samt en variabel som talar om i vilken ordning data samlats in.

Filbeskrivning
35 tecken lång, första raden innehåller variabelnamn
Variabel...................Kolumn
ID..............................1-10
Löpnummer............11-15
Församling...............16-21
Inflyttningsdatum....22-25
Utflyttningsdatum...26-29
Ledningsnummer....30-32
Hustyp.......................33
Uttag.........................34-35

ID
Personnummer: sekelsiffra, år, månad, dag + 3 kontrollsiffror. Anledningen till att det bara är 3 kontrollsiffror är att den sista checksiffran infördes först 1968 och man ville ha ett enhetligt material. Några individer saknar kontrollsiffror helt, kontrollsiffrorna har då ersatts med punkter (.) och några har endast födelseår och månad (födelsedag har då ersatts med punkter (.). En individ kan förekomma fler än en gång i registret ifall man har bott på fler än en adress som ligger inom kraftledningskorridoren.

Löpnummer
Nummer på den blankett där uppgifterna först nedtecknats ute på församlingarna. Löpnumret är inte unikt eftersom datamaterialet finns registrerat på individnivå och flera individer finns nedtecknade per blankett. Blanketterna har levererats till Riksarkivet och finns tillgängliga för granskning.

Församling
Län, kommun, församling enligt SCB:s 6-siffriga indelning som gällde 1985.

Inflyttningsdatum
År och månad. Om okänt kodas variabeln 8888 eller som punkter. Någon gång har okänd månad kodats 00; okänd månad kan också vara kodad som punkter. I Stockholms kommun fanns endast information om årtal, månad kodades där som punkter. Dessutom eftersöktes inte exakt inflyttningsår om inflyttningen skett före 1960. Alla som bodde i aktuellt område 1960 har fått 1960 som inflyttningsår i Stockholms kommun. Personer födda på 1800-talet och som flyttade in i bostaden under 1800-talet kan ha ett inflyttningsdatum som är högre än utflyttningsdatum p.g.a. att sekelsiffran inte har registrerats i inflyttningsdatumet.

Utflyttningsdatum
År och månad. Om okänt är variabeln kodad som punkter eller 8888. Om kvarboende vid datainsamlingen (1988-91) kodas variabeln 9999. Om utflyttningsmånad är okänd kodas månad antingen 00, 88 eller som punkter. I Stockholms kommun fanns endast information om årtal, månad kodades där som punkter.

Ledningsnummer
Kraftledningarna numrerades 1-206 men är inte i övrigt identifierade. Numreringen gjordes godtyckligt av de forskare som utförde den ursprungliga studien. Man kan inte använda numreringen för att lokalisera kraftledningarna geografiskt, men det kan man däremot göra genom att studera församlingskoden. I studien användes kraftledningsnumret för att identifiera hus som låg intill en och samma kraftledning.

Hustyp
1=villa, kedjehus, radhus, lantbruk. 2=flerfamiljshus. Informationen är hämtad från fastighetsdata.

Uttag
Administrativ variabel som endast har relevans för den studie som redan genomförts. Variabeln talar om i vilken ordning data samlats in. I den ursprungliga studien matchades materialet flera gånger mot Cancerregistret och uttagsvariabeln markerar vilka som ingick i respektive matchning (alla med samma värde på uttagsvariabeln ingick i samma matchning).

Disketter har rensats vid arkivläggningen efter kontroll mot originalhandlingar.

Kontroll

Skapad2004-10-21 00:00:00
Senast ändrad2021-08-20 07:57:42