bild
Arkiv

Fryxell-Langensköldska stiftelsens arkiv - GLA/C0116:1


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/10905
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/YIuxXw5trH6cyG018W43t3
Omfång
8,8 Hyllmeter 
Datering
18311954(Tidsomfång)
18401952(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
VillkorsanmÖ, F
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört m hist 101/80, C0116:1
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Fryxell-Langensköldska stiftelsen
Kategori: Gård. Gårdar

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/10905

Privatarkiv C 116:1

Förteckning 101/1980







Förteckning

över

Fryxell-Langensköldska stiftelsens arkiv
Allmän anmärkningStyrelsens direktion beslöt, på kamrerarens förslag, den 29 februari 1980 att deponera stiftelsens äldre handlingar på landsarkivet i Göteborg. Se § 11 i direktionens protokoll.
Inledning (äldre form)EKHOLMEN
Gunnarsnäs socken, Nordals härad, Dalsland.
Ekholmens herrgård i Gunnarsnäs socken ett stycke väster om Mellerud hör till de mera säregna i landet. Hela byggnaden, således inte bara taket utan även väggarna, är helt täckta av gråsvart skiffer, mot vilket de vita fönsterinfattningarna lyser effektfullt.
Såsom egendom kan gården spåras till medeltiden, då den var kyrkogods, den kallades då och ännu in på 1500-talet Gundernes Stommen. Sitt nuvarande namn fick den vid 1600-talets mitt, då den efter att ha ägts av fogden Olof Stake och hans son ryttmästaren Gustaf Stake övergick i andra händer. Namn som Hård, Belfrage och Plenningskiöld figuerar sedan i gårdens ägarelängd, som emellertid i sina detaljer är tämligen oklar. Mot 1700-talets slut ägdes Ekholmen av löjtnanten Carl Hierta, gift med Maria Ulrika Belfrage. Han dog barnlös 1810. En styvson till honom, brukspatron Leonard von Wolcker blev sedan ägare och efter hans död 1823 såldes gården på auktion och inköptes av krigsrådet Daniel Fryxell och hans hustru Margareta Langensköld. Redan 1827 upprättade dessa ett testamente, vari gården efter deras bortgång överlämnades till en stiftelse, Fryxell-Langensköldska stiftelsen, som ännu i dag äger densamma. Stiftelsens uppgift är att låta gårdens avkastning delas ut som understöd åt äldre behövande samt i form av stipendier till studerande från Dal. Gården har sedan 1840 brukats av olika representanter för stiftelsen, och sedan 1962 är arrendator Viktor Larsson boende på Ekholmen.
Gårdens bebyggelse dokumenteras tidigast på en storskifteskarta från 1789, som visar en kringbyggd mangård av äldre typ. Av denna finns i våra dagar blott västra flygeln i behåll, vilken uppges vara byggd 1785. Den nuvarande manbyggnaden, som ligger på samma plats som den tidigare, är något senare, från 1799. Det är ett timrat tvåvåningshus med valmat tak, täckt av skiffer, och även väggarna är som nämnt skifferklädda, vilket antyder närheten till de rika skifferbrotten i grannsocknen Dalskog, som sedan gammalt levererat takmaterial till både kyrkor och profanhus i hela landskapet. Även i Gunnarsnäs bröt man skiffer på 1700-talet. En parallell till Ekholmens heltäckning finns för övrigt just i Dalskog, Där Flathults gård sedan sin tillkomst 1849 haft skifferklädda väggar. Vad gäller Ekholmen är det ovisst när denna väggbeklädnad sattes upp. En amatörmålare, C.G. Pettersson, har 1887 avbildat gården på en tavla, som ännu hänger där, och ehuru den är litet oklar kan den möjligen bestyrka traditionen att skifferklädseln skulle ha tillkommit först i mannaminne och att huset tidigare haft ett mera ordinärt utseende.
I det inre är Ekholmen till stor del moderniserat i samband med en renovering 1949, och även rumsindelningen i bottenvåningen har blivit ändrad. Men det som förutom exteriören gör gården märklig är ett par interiörer i övervåningen, där salongen och det så kallade Kungsrummet har dekorativa väggmålningar m.m. Den förra har gulmarmorerade väggfält, inramade av målade kolonner, samt dörröverstycken med frukt- och akantusmotiv i brunt och grått. Rummet upptas av en tidstypisk björkmöbel och på väggen hänger porträtt av stiftelsens donatorer. Kungsrummet har sitt namn efter Karl XIV Johan, som övernattade här och enligt traditionen legat i den stora imperialsäng som nu står där. Också här finns dekorativa schblontapeter med stjärnmönster, inramat av eklövbårder och fasces i yvig empirestil. Även taket har liknande dekor.
Den äldsta flygeln i väster är som nämnt byggd 1785 och upprest över en välvd källare och inrymmer nu brygghus m.m. Den östra har fått sin prägel av en ombyggnad 1888 och är ytterligare förändrad i senare tid. Den utgör nu bostad. Runtom ligger gårdens uthus, också de från sekelskiftet, ehuru upprustade i senare tid. Från gården löper mot norr en allé fram till stora vägen och Gunnarsnäs kyrka, som ligger strax intill.
Ur Ägarelängden:
Före 1547. Kyrkogods under namnet Gundersnes Stommen.
1500-talets slut. Fogden Olof Stake.
1600-talets förra del. Hans son ryttmästaren Gustaf Stake.
1600-talets senare del. Hans döttrar Hamfrid, g.m. kapten Bengt Hård, och Elsa, g.m. häradshövdingen Johan Plenningskiöld.
1700-talets början. Kapten Carl Belfrage och dottern Hamfrid Juliana g.m. kapten Lennart Hierta.
1700-talets slut -1810. Sonen löjnant Carl Hierta.
1810-23. Styvsonen Leonard von Wolcker.
1924-40. Krigsrådet Daniel Fryxell och hans Hustru Margareta Langenskiöld.
1841-. Fryxell-Langenskiöldska stiftelsen.
Gården brukades i början av stiftelsen, men är sedan 1900-talet utarrenderad till enskild person.

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Fryxell - Langensköldska stiftelsen (SE/GLA/10610/Ö II)
Se även: (SE/GLA/13252/L V/31)

Kontroll

Senast ändrad2023-01-05 11:37:42