bild
Arkiv

Ernfrid Tjörnes familjearkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31115
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Q0yxXDg9LA7Mpg4lZjxGX1
ExtraID31115
Omfång
9 Hyllmeter  (-)
Datering
17812008(Tidsomfång)
19102003(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Suzanne Sandberg
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Sällskapet Skånsk samling (1937)
Kategori: Förening. Kulturella föreningar
 
Tjörne Edonius, Ann-Marit (1921 – 2006)
Kategori: Person (släkt). Litterärt och journalistiskt arbete
Kategori: Person (släkt). Rörelse- och arbetsterapiarbete
 
Tjörne, Hulda Christiania (född Andersson) (1889 – 1976)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete
Kategori: Person (släkt). Författare
 
Tjörne, Ernfrid (1891 – 1981)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete
Kategori: Person (släkt). Författare

Innehåll

Allmän anmärkningLeverans 2007.
Inledning (äldre form)Ernfrid Tjörne (1891-1981) var folkskollärare och hembygdsforskare, han var verksam i Blekinge, Tiveden och Skåne. Han var med och bildade Skånsk Samling (senare Sällskapet Skånsk Samling) 1937. Det är med tanke på hans intresse för det skånska och Skånes historia som Landsarkivet i slutet av 1990-talet blev kontaktad av Ernfrid Tjörnes dotter Ann-Marit Tjörne Edonius (1921-2006). Ann-Marit Tjörne Edonius önskade att familjens dokumentation och skrifter av främst lokalhistorisk betydelse bevarades i ett familjearkiv.

När Ann-Marit Tjörne Edonius avled hämtade Landsarkivet i Lund de handlingar vi kunde utröna vara av vikt för framtiden. Ernfrid Tjörnes manuskript tillföll Universitetsbibliotekets samling av författararkiv medan resten av släktarkivet tillföll Landsarkivet i Lund. Bostaden på Poppelvägen 10 i Falsterbo där både Ernfrid och Hulda Tjörne (1889-1976) och Ann-Marit Tjörne bott, var i ett dåligt skick när Landsarkivet hämtade arkivet sommaren 2006. Det var svårt att nå fram till alla bokhyllor och handlingarna var skadade av insektsangrepp, möss och fukt. Således kan det förekomma luckor i materialet som förklaras med att handlingarna inte återfanns vid leveransen eller att de var i så dåligt skick att vi inte kunde rädda det för eftervärlden.

Arkivet upptar till stor del av brev och pressklipp. Det förekommer brev från bland andra: Albert Bonnier, Fredrik Böök, Waldemar Bülow, Ola Cappelin, Göran von Essen, Verner von Heidenstam, Gabriel Jönsson, Theodor Jönsson, C J:son Karlin, Ossian Lindskoug, Ernst Norlind, Axel de la Nietze, KG Ossiannilsson, Otto Rudebeck, Gösta von Schoultz, C W von Sydow, Alice Trolle, Theodor Tufvesson och Anders Österling.

Det finns flera brev bevarade från familjemedlemmar. Dessa förvarades delvis utanför huvudserien i kronologiskt ordnade serier. Från Hulda Tjörnes familj på Häggvall kom brev flera gånger i månaden. Även Ernfrids syster Anna Svensson och bror Charles Svensson skrev mycket från respektive Tjörnarp och Stockholm. Hulda Tjörne korresponderade med systern Madga Andersson (gift Hult) i USA och även med Magda Måneskjöld i USA. Ernfrid Tjörnes bror Edvin Svensson skrev flera brev från USA i vilka han reflekterar över världshändelser.

Kort biografi över familjen:

Hulda Tjörne (f Andersson) föddes på Tjörn 1889, och växte upp på gården Häggvall Nedergård i Valla. Fadern hette Otto Leonard Andersson och modern Maria Gustafa Berntsson. Hulda utbildade sig till småskolelärarinna i Göteborg 1907 och började arbeta i skolan i Sillhövda i Blekinge 1909. Under 1910-talet korresponderade hon med flera personer i och utanför släkten. Bland annat flera unga män varav en (Augustin) boende i Californien i USA. Familjen på Häggvall hade som vana att skicka ett brev varannan vecka och då skrevs minst ett ark per person. Familjegården Hägvall övertogs av Huldas bror Axel Andersson. Andra syskon som skriver flera brev är Gerda och Charlotta.

Ernfrid Tjörne (f Svensson) föddes 1891 i Västerstad och växte upp i Tjörnarp. Han var son till Anders Svensson och Maria Göransson. Modern Maria Göransson var intresserad av kaligrafi och detta intresse hade Ernfrid tidigt. År 1912 tog Ernfrid länsmansexamen. År 1913 bytte han namn till Tjörne. Han började läsa på Folkskolelärareminariet i Lund och var bland annat med om att ge ut skolans jultidning. Efter avlagd examen 1918 fick Ernfrid, 1919, tjänst som lärare i Barkareboda folkskola i Blekinge. Ernfrid träffade Hulda Andersson i Blekinge och de gifte sig 1920. De arbetade kvar i Blekinge fram till 1922 och Ernfrid skrev om Blekinges kulturhistoria och natur i lokaltidningar.

Dottern Hildur Ann-Marit Christina föddes 1921. Familjen Tjörne sökte efter dotterns födelse tjänst utanför Blekinge. Ett villkor var att de skulle kunna vara verksamma på samma arbetsplats, Hulda som småskolelärarinna och Ernfrid som folkskolelärare. Detta var inte helt enkelt eftersom det del krävde att det var två tjänster lediga på samma ort och att kommunen accepterade gifta lärarinnor. År 1922 fick de plats på skola i Askersunds landsförsamling. Där engagerar sig både Hulda och Ernfrid i insamlandet av folkvisor och berättelser. Hulda gick runt med sin skolklass till gamla personer och barnen sjöng och de äldre fick berätta hur det var förr. Ernfrid var med att skapa Norra Vätterbygdens hembygdsförening. Ernfrid tecknade av intressanta platser och byggnader och skrev artiklar om Tiveden. Böckerna från "Tivedens hjärta" fick gått omdöme av Verner von Heidenstam som besökte paret Tjörne. Ann-Marit Tjörne skrev senare om sin barndoms Heidenstam i en artikel och Heidenstams anteckning i gästboken vårdades väl. Själva gästboken återfinns inte i familjearkivet men en av de otaliga kopior Ann-Marit Tjörne gjort av namnteckningen förvaras i volym D 1:1. Hulda skrev barnböcker och artiklar. Hon hade fortsatt stort intresse för Tjörn. Under 1940-talet kom Ernfrid och Hulda att börja semestera i Falsterbo. De arbetade kvar i Tiveden och bodde i Kedejåsen i Karlskoga. De sista åren före pension arbetade Ernfrid Tjörne i Malmö. Hulda och Ernfrid köpte huset på Poppelvägen 3 (senare 10) under 1950-talet. Efter pensionen kom de att bo där året runt. Ernfrid spenderade mer tid på sin hembygdsforskning och skrev flera böcker, verser och artiklar, bland annat på västerstadsdialekt. Många av hans skrifter publicerades i SÄASÄ (utsäde på skånska) som var Sällskapet skånsk samlings årsbok. Hulda fortsatte att skriva om Tjörn och 1970 gavs boken "Min barndoms Tjörn" ut. Erfrid samlade växter i trädgården och la upp ett Skånebibliotek och samlade pressklipp i "författarrummet". Efter en sjukdom 1971 kom Ernfrid att bo på konvalecenthem i Anderslöv. Hulda Tjörne avled 1976 och Ernfrid 1981.

Dottern Ann-Marit Tjörne växte upp i Tiveden men var under somrarna mycket på Tjörn och i Skåne hos släkten. Ann-Marit Tjörne var intresserad av musik och teater och gick Kalle Flygares scenskola i Stockholm. Före andra världskriget korresponderande hon med en tysk man som i breven tar upp hennes kärlek till filmvärlden och skickar med henne "filmisar" från Tyskland. Ann-Marit Tjörne utbildade sig till sjukgymnast och arbetade bland annat på Stadshagagården där hon där hon låg bakom att de fick ett stort schackspel till de boende. Detta schackspel förevisades för både kung Gustav VI Adolf och drottning Juliana från Nederländerna, samt Liberias presidet med fru och Aina Erlander. Hon fortsatte med sången och sjöng på julottan enligt en bevarad affisch. Ann-Marit Tjörne var en stor djurvän och hade själv hunden Topsen och flera katter. Hon var aktiv i djurens vänner. Ann-Marit Tjörne Edonius gifte sig 1967 med Percy Edonius (1931-2005). Hon bodde under flera år i Hägersten i Stockholm och var aktiv i Hägerstens hembygdsförening. När föräldrarna avled övertog Ann-Marit Tjörne Edonius huset i Falsterbo dit hon flyttade på 1980-talet. Hon kom att ägna sina sista år till att försöka röja i familjens arkiv och kopiera spännande handlingar i flera exemplar. Ann-Marit Tjörne Edonius skrev insändare i lokalpressen ofta små dikter och "dagens ros". Hon höll inlägg i Sveriges radios lyssnarprogramm "Klarspråk i P1". Det mesta av hennes engagemang rörde djurens utsatthet. Flera av Ann-Marit Tjörne Edonius dikter samlades i Gräsrötter 1 och 2. En av hennes dikter utgjode del av körstycket Anima.

Landsarkivet i Lund
September 2008
Suzanne Sandberg
arkivarie

Kontroll

Skapad2008-06-11 11:41:20
Senast ändrad2013-08-29 15:32:35