Arkiv

VASA VUXENGYMNASIUM

Grunddata

Referenskod

SE/SSA/2398

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/GmhzrKiDnQ1Ps8vajACA85

ExtraID

2398

Omfång

3,6 Hyllmeter

Arkivinstitution

Stockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Arkivbildare/upphov

Vasa Vuxengymnasium (1993 – 2002)

Innehåll

Arkivhistorik

VASA VUXENGYMNASIUM, Historik

Vasa komvux startade sin verksamhet hösten 1993. Skolan var då en filial/annexskola till Norra Real. Lokalerna var belägna i f.d. Vasa Reals gymnasium vid Odenplan som var nedlagt och stod tomt. Från hösten 1994 blev Vasa komvux en självständig enhet. Utöver lokalerna vid Odenplan hade skolan mellan åren 1995 - 1999 för sin omfattande uppdragsbildning även lokaler vid Oxtorget. Från hösten 1995 började en grundskola att flytta in i de renoverade lokalerna vid Odenplan. Mellan åren 1993 - 1995 byttes adressen för Vasa komvux tre gånger på grund av de pågående ombyggnaderna av lokalerna. Skolans adress var vid starten Hälsingegatan. Ett år senare blev det Karlbergsvägen och från 1995 Dalagatan. I och med grundskolans inflyttning blev de lokala utrymmena för trånga och under sommaren 1997 flyttades hela komvux till Fridhemsgatan 9 i postens gamla utbildningslokaler strax invid Fridhemsplan. Huset byggdes i funktionalistisk stil i mitten av 1930-talet och ritades av
arkitekten Erik Lallerstedt, då 75 år gammal. (Han har även ritat delar av Tekniska Högskolan, Konstakademin och Kungsholmens) Vasa Komvux bytte till år 2000 namn till Vasa vuxengymnasium. I lokalerna vid Fridhemsplan bedrevs verksamheten till nedläggningen 30 juni 2002.

PERSONAL
Rektor från starten var Lennart Hagland och från hösten 1996 till avvecklingen av skolan 2002 Björn Liwendahl.
Den administrativa personalstyrkan i övrigt utgjordes av kanslister, studievägledare, vaktmästare, bitr. rektor, ekonomi- och personalhandläggare, kurator och tekniker, ca tio personer. Lärarkårens antal varierade och gick som mest upp emot 70 individer.

VERKSAMHET/SKOLFORM
Hela verksamheten utgjordes av kommunal vuxenutbildning, vilket kännetecknas av ett stort utbud av separata ämnen och kurser på gymnasial nivå med inriktning motsvarande de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen inom ungdomsgymnasiet. Under skolans nioåriga historia breddades utbudet under senare delen av 90-talet med ett flertal olika datakurser samt kompletteringskurser inom den grundläggande vuxenutbildningen i engelska och matematik. Andra ämnen som tillkom var naturvetenskap, italienska, geografi samt svenska som andraspråk. Kännetecknande för komvux är att de studerande ska kunna välja den nivå och studietakt som bäst passar in för den enskilde beroende på studiebakgrund och förutsättningar. Således är det inte ovanligt att studier samtidigt bedrivs både på grundläggande nivå och på hög gymnasial nivå.
Omfånget av studierna bestämmer den enskilde individen efter sina behov från kvällskurs en gång i veckan till heltidsstudier dagtid under fem dagar/vecka.
För att ge de ovanstående möjligheter erbjöd Vasa ett stort kursutbud varierande mellan 140-170 olika kurser som kunde startas i augusti och januari.
Under de sista åren gavs också möjlighet till kursstarter i oktober och mars. Ytterliggare ett exempel på efterfrågestyrd utbildning var de sommarkurser som genomfördes de tre sista åren och som för varje år kraftigt ökade i efterfrågan. Skolan hade kurser både på dag och kvällstid. Varierande mellan en tredjedel och en fjärdedel av verksamheten utgjordes av kvällskurser.
Utöver helt separata kurser fanns också möjlighet att läsa vissa rekommenderade ämneskombinationer som då hade ett klart slutmål. Exempel på såna ”paket” var ”Snabbare svenska” för invandrare med hög utbildning från hemlandet. De läste svenska som andraspråk
i kombination med grundkurs i data samt samhällskunskap. Ett annat exempel var ”Polispaketet” som bestod av de ämnen som krävs för särskild behörighet till polishögskolan.
Yrkesinriktade ”paket” inom Handel och administrationsprogrammet som dessutom innehöll 10 veckors praktik riktade sig främst till invandrarkvinnor.
För den som inte har möjlighet att kontinuerligt varje vecka deltaga i undervisningen startades och utvecklades under senare delen av skolans verksamhet även distanskurser i ett stort antal ämnen: engelska, matematik, psykologi, samhällskunskap och naturkunskap. Ett projekt som var en vidareutveckling av distanskurserna i matematik var den s.k. flexmatten som gav möjlighet både till flexibel kursstart och flexibelt kursslut. Den studerande valde helt individuell studietakt, hur mycket handledarhjälp som behövdes av lärare etc.

EKONOMI
Vasa vuxengymnasiums verksamhet grundades på statliga bidrag. Från starten 1993 t.o.m. sommaren 1997 ”Kurser för arbetslösa” som därefter övergick i den statliga femårssatsningen ”Kunskapslyftet”. Bara de kurser som bedrevs inom den grundläggande vuxenutbildningen finansierades av kommunala medel. När skolan var som störst under 1998-2000 låg budgeten kring 20 miljoner kronor per år. Därtill kom ekonomin för uppdragsutbildningen (se nedan).
Ekonomi grundade sig på en i förväg bestämd ”elevpeng” omräknat till antal heltidsstuderande som fullföljde startade kurser och fick betyg.

UPPDRAGSUTBILDNING
Under många år på 90-talet skedde stora personalneddragningar inom vården. Stockholms läns landsting satsade då under fem år på kompetensutveckling av personal för att de skulle stå bättre rustade vid övertalighet. Omfattningen på den uppdragsutbildning som Vasa vuxengymnasium genomförde mot Landstinget var mycket stor. Lokalmässigt låg verksamheten i Stockholms centrum då huvudskolans lokaler ej räckte till. Engelska, matematik, svenska var basämnen men även data, naturkunskap samhällskunskap ”köptes upp”. Flera nivåer erbjöds i varje ämne. Ansvarig för uppdragsutbildningen var från början Birgitta Johns och från 1998 Lennart Kågestam och därefter Eila Bromme. Andra kunder var Länsarbetsnämnden som köpte tester i svenska för invandare och matematik.
Testverksamheten pågick under 45 av årets 52 veckor. Ytterligare exempel på kunder inom skolans uppdragsutbildning var Länsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och separata sjukhus.
Till år 2000 hade uppdragsutbildningen mycket kraftigt minskat och den resterande verksamheten i lokalerna flyttades över till huvudskolan. Vasa vuxengymnasiums hela verksamhet fanns nu under samma tak. Under uppdragsutbildningens ”glansår” såldes utbildning för 10-12 miljoner kronor per år. Flera hundra studerande varje dag och personalstyrkan var 15-20 personer.

STUDERANDE
En studerande inom vuxenutbildningen avgör själv volymen på hur många ämnen som han/hon ämnar studera. I snitt kan grovt sägas att knappt halvtidsstudier utgör ”medelsvensson” inom komvux. Könsfördelningen är ca 2/3 kvinnor och 1/3 män.
Åldrarna varierar från 18 (dispensfall) upp till pensionär. Medelåldern på grundläggande nivå är uppemot 35 år medan snittåldern på gymnasiekurserna ligger betydligt lägre, 25-28 år.
Alla dessa kännetecken speglade också Vasa vuxengymnasium. När antalet individer var som störst rörde det sig om ca 1800 studerande. Under de senare åren av verksamheten ökade också andelen invandrare markant beroende på att skolan satsade på kurser i svenska som andraspråk.

ÖVRIG VERKSAMHET
Utöver undervisningen i nationella kurser utvecklade lärarna på Vasa även lokala kurser som blev giltiga för hela Stockholm. Bland dessa kan nämnas i arbetsgruppen psykologi, fördjupningskurs inom data. Skolan blev också licensierad som testcenter för ECDL, det europiska datakörkortet. En specialupplagd kurs för de studerande som efter komvux tänkte utbilda sig till lärare är ett annat exempel på flexibilitet och kreativitet. Att även skräddarsy tid och ge möjlighet för grupper som av arbetsskäl inte kan följa veckoundervisningen gjordes för Operans dansare som behövde förkovra sig i data.

AVSLUT
Vasa vuxengymnasium, en kreativ skola, mycket omtyckt av de studerande, är nu historia.

Björn Liwendahl
rektor

Arkivbeskrivning
VASA VUXENGYMNASIUM

ARKIVBESTÅNDET

Arkivbeståndet sträcker sig över de år Vasa vuxengymnasium var verksamt 1993-2002.
De nio åren fram till nedläggningen bytte verksamheten lokaler flera gånger. Samtidigt minskade den kommunala vuxenutbildningen till förmån för andra utbildningar såsom Kunskapslyftet och uppdragsutbildningar. Några stabila rutiner för arkivering har inte funnits vid alla förändringar. Det i kombination med att mycket av det administrativa arbetet datoriserats har medför att dokumentationen till viss del har varit bristfällig.

Arkivförteckningen är en sökingång för hela arkivbeståndet. Någon arkivförteckning har tidigare inte funnits på Vasa vuxengymnasium.
Med hjälp av diariet hittar man de diarieförda handlingarna. Ett diarium har förts under alla skolans år, men diarieföringen har haft vissa brister.
Bland annat har i några fall samma diarienummer av misstag använts två gånger.
Två olika handlingar kan således ha samma diarienummer. Dessutom har en del påträffade handlingar från åren 1993 - 2002, som inte varit registrerade, sorterats in i E1.

Sökvägar till betygen är personnummerlistor. Koder till personnummer finns i serien kodförteckningar till personnummerlistor D2d. Kopior av slutbetyg/avgångsbetyg finns från skolans start och är sorterade i personnummerordning i en egen serie. Till elever som inte gått en hel utbildning har det upprättats samlade betygsdokument som återfinns i en egen serie.

Betygskataloger har en egen serie. De är sorterade terminsvis. Från och med vårterminen 1997 är betygskatalogerna datoriserade, vilket har medfört att alla betygskataloger därefter har sorterats tillsammans efter kursbeteckning. Tidigare sorterades uppdragsutbildningen och specialkurser för sig själva.

Elever som inte blivit godkända kan göra en prövning. Samma sak gäller om en elev vill förbättra ett betyg. Lärare som genomför prövningen upprättar ett dokument som likställs med betygskatalogen. Dessa finns i en egen serie.

Två serier av protokoll finns från hela verksamhetstiden: personalkonferens- och ämneskonferensprotokoll. De protokoll som endast upprättas någon enstaka gång har samlats i en gemensam serie som övriga protokoll. Bland MBL-protokollen finns fastställande av lokal arbetsplan, krishanteringsplan, arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan och kompetensutvecklingsplan.

Skolan har regelbundet skickat ut informationsblad till personalen. Först i ”Meddelande till personalen” som från vårterminen 1998 ersattes av ”Vasas veckoblad”. Dessa utgör varsin serie. Skolan hade också vid sin nedläggning en egen hemsida och den sista har tagits ut på papper. När det gäller vilka kurser som skolan ordnade så finns skolans kursprogram.
Tyvärr har inga kursprogram påträffats före 1997.

Skolans anställda administrerades centralt. Skolan hade enbarts arbetskopior som är gallringsbara. Merparten av de ekonomiska handlingarna är gallringsbara.
Stockholms stad har också ett gemensamt redovisningssystem, varifrån uttag göres årligen och bevaras på Stockholms stadsarkiv.

Arkivet har förtecknats enligt allmänna arkivschemat. Det ordnades och förtecknades i utbildningsförvaltningens centralarkiv. Handlingarna förvaras i arkivboxar om inte annat anges.

Till slut bör det påpekas att det bland F-serierna finns handlingar som kan vara belagda med sekretesslagen § 7:9 eller § 7:11.

Stockholm den 31 oktober 2002 Thomas Mullo

Allmän anmärkning

Sekretessbelagd enligt sekretesslagen kap. 7 § 9.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms stad

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	2009-10-08 18:16:37
Senast ändrad	2009-10-23 11:19:37