Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) 1990 - 2000


Basic data

Reference codeSE/RA/420582
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/u4UNeBUQrH6d0002H087k3
Extent
17.1 Hyllmeter 
Date
1990–1998(Tidsomfång)
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
Archive institutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Record creator / Origination
Socialvetenskapliga forskningsrådet (1990 – 1998)
Alternativa namn: SFR
Kategori: Statlig myndighet

Content

Introduction (older form)Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) 1990 - 2000
(Tillhör Statens naturvetenskapliga forskningsråd)



ARKIVBESKRIVNING


1.1 Bakgrund

Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) började sin verksamhet den 1 juli 1990. (Förordning med instruktion SFR 1990:739). Verksamheten vid SFR var då delvis en fortsättning på det arbete som tidigare bedrevs vid Delegationen för Social Forskning (DSF). (Tillhör Socialdepartementet, se separat förteckning.)

SFR upphörde 2000-12-31. Sammanslagning mellan SFR och en del av Rådet för Arbetslivsforskning (RALF) bildar Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) 2001-01-01.


SFR:s uppgift var att:

- Främja och ge stöd till betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap,
socialpolitik och folkhälsovetenskap.
- Ge stöd till kontakter mellan forskare.
- Sprida forskningsresultat.
- Informera om socialvetenskaplig forskning och dess roll i samhället.


1.2 Organisation

SFR var en myndighet under Socialdepartementet.

SFR:s organisation bestod av ett råd med ett kansli. Rådet utgjordes av ordförande och tre ledamöter utsedda av regeringen samt sju ledamöter valda av forskare och lärare vid universitet och högskolor. Samtliga ledamöter utom ordföranden hade en personlig suppleant. Rådet var SFR:s beslutande organ. Huvuddelen av rådets arbete var att behandla ansökningar om stöd till socialvetenskaplig forskning. Rådets beslut förbereddes i dess olika kommittéer. Ledamöterna i dessa kommittéer bestod enbart av rådsledamöter. En rådsberedning samordnade arbetet i prioriteringskommittéerna. På rådets kansli arbetade nio personer. En huvudsekreterare och en kanslichef ledde arbetet.

De tre prioriteringskommittéernas huvudsakliga uppgift var att bedöma ansökningar om projektbidrag, programstöd och anställningar.

Etikkommittén svarade för den etiska granskningen av projekten.

Informationskommittén hade bl.a. till uppgift att besluta i ärenden angående stöd till socialvetenskaplig publicering.




1.3 Verksamhet

Allmänt

SFR bedrev inte själv någon forskning utan fördelade pengar till forskning vid universitet och högskolor.
De universitetsämnen där socialvetenskaplig forskning i huvudsak bedrivs är: sociologi, socialt arbete, psykologi, pedagogik och socialmedicin.


Forskningsstöd

Rådets uppgifter fullgjordes inom ramen för en verksamhetsgren, forskningsstöd (inklusive information om forskningsresultat). Forskningsstödet fördelade sig inom åtta tillämpningsområden: allmän socialpolitik och socialförsäkring, socialtjänst, barn och familj, handikapp, folkhälsa, äldre, internationell migration och etniska relationer samt missbruk. För fyra av dessa områden - handikapp, äldre, socialvetenskaplig alkoholforskning samt internationell migration och etniska relationer - hade rådet av regeringen ålagts en samordningsansvar.

Den dominerande stödformen var projektbidrag (serie F 1) som delades ut årligen till forskare. Ett projekt kunde vid ett tillfälle beviljas bidrag för upp till tre år och i undantagsfall upp till sex år. När beslut om bidrag beviljats för ett år kunde bidraget rekommenderas för ytterligare ett eller två år. I övriga fall prövades fortsatt bidrag för projektet för varje år under projektets gång.

Bidrag för forskning på eget programansvar s.k. programstöd (serie F 2) kunde beviljas för en period av
sex år med omprövning efter tre år. Beslut om programstöd fattades efter särskild utlysning och ansöknings-
förfarande. Syftet med stödet var att stimulera forskargrupper med hög teoretisk och metodologisk kompetens att utveckla sin forskning inom ett av de prioriterade områdena.

Rådet kunde även inrätta eller finansiera anställningar som doktorand, forskarassistent, forskare eller professor (serie F 3).


Övriga anslag från rådet gällde följande ändamål:

- Anordnande av vetenskapliga konferenser, seminarier och symposier inom rådets verksamhetsområden
(serie F 4).

- Resor för forskares medverkan i främst utomlands förlagda konferenser (serie F 5).

- Publicering av vetenskapliga monografier inom de forskningsområden där rådet gav forskningsstöd,
utgivning av forskningstidskrifter inom det socialvetenskapliga området samt journaliststipendier
(serie F 6).

- Upprättande av nätverk av forskare inom ett visst forskningsområde. Bidrag kunde beviljas för att
bereda forskare att utveckla samarbetsformer över fakultets- och institutionsgränser och mellan
lärosäten (serie F 7).

- Utländska gästforskares vistelse vid svenska universitets- och högskoleinstitutioner (serie F 8).

- Stipendier och forskarskolor (serie F 9).



Behandlingsgång vid beslut om anslag

Det var rådet in pleno som fattade beslut om anslag. Ansökningarna hade dessförinnan bedömts i en eller flera prioriteringskommittéer, PK-A, PK-B och PK-C (serie A 2, A 3 och A 4), vilka bestod av rådets ledamöter och suppleanter. Till prioriteringskommitté kunde även knytas medlemmar som inte var ledamöter eller suppleanter i rådet. Varje ansökan bedömdes med hänsyn till såväl inomvetenskapliga som utomvetenskapliga kriterier.

Ansökan om projektbidrag gjordes i två steg. Prioriteringarna i steg ett grundades på kortfattade, översiktliga ansökningar, s.k. projektskisser (beteckning t.ex. diarinummer 92-0459:0). Prioriteringskommittéerna valde ut de ansökningar som bedömdes ha hög vetenskaplig kvalitet och vara av störst intresse inom rådets verksamhetsområde och som lämnats in av forskare med dokumenterad vetenskaplig kompetens. I steg två bereddes dessa sökande tillfälle att komma in med en s.k. fullständig ansökan (beteckning t.ex. diarienummer 92-0459:1). De övriga projektskisserna avslogs.

I steg två bedömdes och prioriterades de fullständiga ansökningarna inför de slutliga besluten i rådet (Rådsprotokoll serie A 1). I fråga om de fullständiga ansökningarna var en av rådets forskarledamöter fredragande. Härutöver anmodades alltid minst en sakkunnig utanför rådet med ämneskompetens att avge ett skriftligt utlåtande som grund för prioriteringskommittérnas bedömning. Vissa projekt remitterades till rådets etikommitté (serie F 11 b) för granskning ur etisk synvinkel. Samtliga sökande fick kopior av sakkunnigutlåtanden och prioriteringskommittéernas motiveringar i de enskilda fallen.

De tre prioriteringskommittéerna som beredde rådets bslut om anslag täckte för rådets relevanta fakultets- och forskningsområden. Fördelningen av ärenden mellan kommittéerna hade, genom den praxis som utvecklats inom rådet, fått i stort sett följande utseende:

- I prioriteringskommitté A Välfärd behandlades projekt inom områdena allmän välfärdsforskning och
socialpolitik samt internationell migration och etniska relationer.

- Prioriteringskommitté B Folkhälsa behandlade projekt inom folkhälsovetenskap men bedömde också
ansökningar om äldre och om missburk.

- I prioriteringskommitté C Omsorg behandlades flertalet projekt med inriktning mot socialtjänst
(barnomsorg, missbruksforskning, äldreforskning och handikappforskning).


SFR hade en informationskommitté (serie F 11 c) vars uppgift var att besluta i ärenden angående stöd
till socialvetenskaplig publicering. Kommittén var även ett beredningsorgan för rådet i frågor som rörde information om socialvetenskaplig forskning samt var redaktionskommitté för tidskriften Social Forskning (serie B 2 c). I informationskommittén ingick ledamöter och suppleanter från rådet.

SFR publicerade ett antal tryckta alster: dessa var Produktkataloger (serie B 2 a). Rapporter / Forsknings-
översikter (serie B 2 b), SFR Meddelanden (serie B 2 c) som innehöll bl.a. Utlysning till de olika ansök-
ningstillfällena, tidskriften Social Forskning (serie B 2 d) samt Övriga publikationer (serie B 2 c).

För att ge spridning åt vetenskapliga resultat i kretsar utanför vetenskapssamhället arrangerade rådet
direkta möten mellan forskare och andra där forskare fick möjlighet att för verksamhetsföreträdare
beskriva sina metoder och sina resultat samt diskutera forskningens användning (serie F 10).

SFR deltog i samverkansgrupper med externa deltagare avseende socialtjänstforum (serie F 12), jämställdhet (serie F 12 b), handikapp (serie F 12 c) och alkoholforskning (serie F 12 d).

SFR lämnade yttranden i olika remissärenden (serie F 14).

SFR handhade utvärderingsärenden (serie F 16).


1.4 Arkivet

Arkivets innehåll

Handlingar som SFR övertog från DSF är förtecknade med både SFR:s och DSF:s diarienummer.


Vid sammanslagningen ej avslutade ärenden har övergått till FAS, Dessa är listade i bilaga 1 (saknas).
Arkivet för närvarande finns rent fysiskt på två ställen, dels på Riksarkivet och dels i FAS arkivlokaler.


2002 april

Riksarkivet arkiverar handlingar i form av avslutade ärenden: från tidsperioden 1990-07-01 t.o.m. 1995-12-31 diarieförda i F-forskningsdiariet, från tidsperioden 1990-07-01 t.o.m. 1996-12-31 diarieförda
i A-allmänna diariet och slutligen ekonomiska handlingar från tidsperioden 1990-07-01 t.o.m. 1998-12-31.

Resterande handlingar avslutade t.o.m. 2000-12-31 arkiveras i FAS arkivlokaler och skall enligt överenskommelse med Riksarkivet inlevereras dit hösten 2003.


2002 oktober

Riksarkivet arkiverar samtliga handlingar.

Slutrapporter i form av publicerade böcker ingår ej i de respektive forskningshandlingarna utan finns
samlade på FAS' bibliotek. Detsamma gäller skrifter som SFR har gett bidrag till.


Arkivets struktur

Arkivets struktur är upprättad och är avsedd för att passa även för verksamheten fr.o.m. år 2000. Följaktligen har vissa kompromisser gjorts i proviniensens namn avseende de tidigare ej strukturerade handlingarna.

- Serie A 1 (Protokoll och kallelse m.m. för informationskommittén) avslutades 1998.
Fr.o.m. 1999 är handlingarna inordnade under serie F 11 c. Handlingar avseende informationskommittén.
Serie A 1 fr.o.m. 1999 innehåller Rådsmötesprotokoll med bilagor och övriga utsända handlingar.




- Serie E 1 innehåller alla i A-diariet diarieförda handlingar, d.v.s. dessa är ej uppdelade mellan serierna
E 1, F 13, F 14 och F 15 för perioden 1990-1999. Serien innehåller de diarieförda rådsprotokollen
t.o.m. 1998.

- Serie F 1 a volymerna 74, 75 och 76 innehåller handlingar för programstöd.

- Serie F 4 innehåller avseende år 1991 även handlingar som har projektnummer-serie 1000.

- Serie F 5 innehåller avseende år 1990 och 1991 även andra typer av ansökningar (inte enbart resebidrag)

- Serie F 7 innehåller avseende år 1992 även nätverkshandlingar (1000)

- Serie F 16 innehåller alla slags handlingar avseende utvärdering. Även utvärderingar som berör områden
som t.ex. handikapp- och alkoholforskning då samverkansgrupper med externa deltagare (vanligen serie
F 12) utgör referensgrupp till utvärderingen.

- Serie G 1 och G 2 innehåller handlingar avseende räkenskaper som skall behållas för all framgent.
Övriga gallringsbara handlingar är ej förtecknade men är väl organiserade i Kammarkollegiets regi
och är förvarade FAS:s lokaler.


Ingång till arkivet

Ofullständiga manuella diarier finns i volym D 1:1.
Det datorbaserade A-diariet för allmänna handlingar. F-diariet för handlingar avseende forskningsbidrag.
Datalistor avseende diariernas innehåll finns i volymerna C 1:2 - C 1:9.


Arkivförteckning

Enligt RA-FS 1991:1, 6 kap. § 3 skall Arkivförteckningen årligen ha kompletterats.
Arkivförteckningarna finns i volym D 1:1.


Gallring

Myndigheten har praktiserat Riksarkivets gallringsbeslut RA-MS 1998:8 avseende gallring av ej
beviljade ansökningshandlingar med bilagor.

SRF har meddelat Riksarkivet resultatet av en genomförd gallringsutredning, se Dnr 99/2000-E 1.


Arkivet har ordnats och förtecknats av MARANDo AB, Täby.



Marianne Andersson

MARANDo AB

April 2002

Control

Created10/07/2000 00:00:00
Amended12/08/2011 14:09:15