Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hviderups godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31057
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/F0JzEtDfZAP8IPrk9XQkV4
ExtraID31057
Omfång
16 Volymer  (-)
1,4 Hyllmeter  (-)
Datering
1416–1960(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 96/2011, Annika Tergius
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Hviderups gods (1600-tal)
Alternativa namn: Hviderups slott
Alternativa namn: Viderups slott
Alternativa namn: Viderups gods
Kategori: Gård. Gårdar (Gods)

Innehåll

Inledning (äldre form)Hviderup
Hviderup, tidigare Hvidarp, ligger i Gårdstånga socken i Frosta härad. Godskomplexet bildades på 1560-talet då Verner Tönnesen Parsberg (d. 1567), g.m. Anne Mandrupsdatter Holck (d. 1591), fick ett antal gårdar i området samt hela Gårdstånga by i förläning av danske kungen Fredrik II 1561. Verner Tönnesen Parsbergs far, Tönne Vernersen Parsberg (d. 1521) hade i sitt äktenskap med Maren Knudsdatter Has fått hela Örtofta och ägorna gränsade till varandra. Verners son Christoffer Parsberg var den första som enligt källorna skrev sig till Hvidarp 1584. Hans dotter i äktenskapet med Dorte Munk till Sødal, Anne Christoffersdatter Parsberg övertog Hviderup tillsammans med sin man Holger Jensen Ulfstand till Skabersjö m. fl.
1604 såldes Hviderup till Steen Maltesen Sehested (1553-1611)och dennes hustru Anne Henriksdatter Brahe (1576-1635). Anne lät efter makens död uppföra nya byggnader på såväl Hviderup som på Löberöd. Anne Brahe lade även mycket pengar på utsmyckningen av Gårdstånga kyrka. I anslutning till kyrkan lät hon även uppföra det sk Hviderups hospital (ibland omnämnt som Gårdstånga hospital) för socknens fattiga och sjuka 1619. Paret var emellertid barnlösa och vid Annes död erhöll hennes halvsysters son Henrik Ramel (1601-1653), son till Henrik Ramel och Else Brahe, till Bäckaskog både Hviderup och Löberöd.
Henrik Ramel var dansk ämbetsman och vistades troligtvis sällan på sina skånska egendomar. Hans första äktenskap med Brita Lunge (1607-1628) var barnlöst men i det andra äktenskapet med Margareta Skeel föddes två söner. Äldste sonen Ove Ramel (1637-1685) övertog Bäckaskog och Ugerup vilka sedan fråntogs honom då han valde den danska sidan efter freden 1658. Yngste sonen Hans Ramel (1641-1711) till Maltesholm och Borreby, övertog egendomarna Hviderup och Löberöd. Vid Skånes övergång till Sverige svor Hans Ramel trohetsed till den svenske kung Karl X och ätten Ramel blev 1664 introducerad på det svenska Riddarhuset som adliga ätten nr 24. Hans var gift med Vibeke Lindenov (1655-1725) och de fick sammanlagt tretton barn varav sju dog späda. Näst äldste sonen Otto (1676-1719) innehade Hviderup och Maltesholm tills sin död därefter övergick egendomarna till hans yngre bror Malte Ramel även känd som Rike-Ramel (1684-1752). Han överlät redan under sin livstid egendomen till sin son i äktenskapet med Hedvig Sofia Skytte af Sätra (1702-1724), Hans Ramel, känd för eftervärlden som Bygge-Hans (1724-1799). Under hans ägotid byggdes Hviderup om, liksom de flesta av hans andra egendomar, och en ny park anlades. I äktenskapet med Amalia Beata Lewenhaupt (1726-1810), föddes fyra söner och en dotter. Hans Ramel blev 1770 upphöjd i friherrlig värdighet (friherrliga ätten nr 295).
Hans Ramel avled på Hviderup 1799 men redan 1792 hade yngste sonen Otto (1754-1817) fått överta Hviderup. Under hans tid på godset byggdes huvudbyggnaden om och lantbruket moderniserades och hela Hviderup enskiftades med början 1801. Otto var gift första gången med Viveka Ulrika Sture (1775-1812) och fick i det äktenskapet sex barn. Andra äktenskapet med Gustav Margareta Hastfer (1771-1859) blev barnlöst. Vid Ottos död 1817 tillföll Hviderups insockne gods de båda sönerna Hans (1807-1856) och Sten Ramel (1811-1884). Det utsockne godset lades på systerlotterna men köptes sedan tillbaka av Sten Ramel. Sten var gift med Augusta Hamilton och tillsammans fick de tre döttrar och fyra söner. Äldste sonen dog som spädbarn och Hviderup tillföll därför deras nästäldste son Malte Ramel (1838-1882). I sitt äktenskap med Charlotta Wachtmeister af Johannishus (1844-1926) erhöll han även Konga ö sätesgård i Kågeröds socken. Den yngste brodern, Hans Ramel (1845-1892) erhöll Gårdstånga Nygård som ursprungligen var en farm under Hviderup. Malte och Charlottas äldste son Malte (1866-1933) var till en början förvaltare på Hviderup 1893-1917 för att sedan överta egendomen helt tillsammans med Tågerups gård i Igelösa socken. I äktenskapet med Elsa Nyström (1888-1970) föddes fem barn. Äldste sonen Gert Malte Gustaf Ramel (1920-2000) innehade sedan egendomen och idag drivs Hviderup som Familjen Ramels Godsförvaltning AB med sonen Gustaf Ramel som vd.
Arkivet
Hviderups godsarkiv förvarades tidigare i en kista på slottet och överlämnades 2005 till Landsarkivet i Lund. I arkivet ingår 21 pergamentsbrev varav det äldsta är från 1416. Detta tillsammans med ett till från 1477 är åtkomsthandlingar för två gårdar i Hunneberga, Harlösa socken för Axel Petersson Brahe. Samtliga pergamentsbrev är transkriberade och redovisade med regester i förteckningen. Transkriberingar och regester är utförda av fil. dr. Birgitta Tuvestrand.
Arkivet utgörs till största delen av åtkomsthandlingar, handlingar rörande arvskiften, jordeböcker och lantmäterihandlingar. I tillägg till detta finns en del privata handlingar såsom t ex dagböcker förda av Viveka Ulrika Ramels, f. Sture åren 1790-1811. Ett antal äldre förteckningar över arkivhandlingar är bevarade varav den äldsta är från 1788. Dessa förteckningar är delvis överlappande och handlingarna har vid flera tillfällen numrerats. Vid ordnings- och förteckningsarbete har de äldre numren angetts på aktomslagen i den mån de har varit angivna på handlingarna. Räkenskaper saknas helt och hållet med några få undantag.

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.
Skapad2005-09-16 00:00:00
Senast ändrad2020-12-29 17:01:59