Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tengvallska familjearkivet


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/3011035
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zJQ9FsEowuZ0xW1eMvy08B
ExtraIDA:221
Omfång
12,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1846–1990(Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmArkivet är öppet för forskning, volymen 129 (dagbok) är stängd till år 2040, och volymerna 127b och 134d är stängda till år 2070.
Originalen får studeras vid Landsarkivet i Härnösand. Utlåning från landsarkivet kan ske med kopior. Bildrätten har arkivägaren.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F I:40/2005, Uppdaterad t.o.m. 2014
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Tengvall, Ellida (1832 – 1893)
Alternativa namn: Elida Fernström  (1832 – 1854)
Kategori: Person (släkt)
 
Svenonius, Hilda (1886 – 1969)
Kategori: Person (släkt)
 
Tengvall, Yvette (1918)
Alternativa namn: Bernard, Yvette  (1918 – 1936)
Kategori: Person (släkt)
 
Tengvall, Axel (1857 – 1934)
Kategori: Person (släkt)
 
Tengvall, Ivar (1904 – 1990)
Kategori: Person (släkt)
 
Tengvall, Thor (1823 – 1875)
Kategori: Person (släkt)
 
Tengvall, Gunilla (1863 – 1959)
Alternativa namn: Helleberg, Gunilla  (1863 – )
Kategori: Person (släkt)
 
Christenson, Tora (1862 – 1952)
Alternativa namn: Tengvall, Tora  (1862 – 1883)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Det Tengvallska familjearkivet*

Arkivet omfattar 155 volymer varav 89 är brev, telegram, och vykort Omfånget är ca 14 hyllmeter. Det är ordnat och förtecknat av Ingalill Tengvall och Roland Karlsson. Utgångspunkterna har varit långsiktighet, säkerhet och tillgänglighet. Det Tengvallska familjearkivet kommer att kompletteras med handlingar efter Ingalill Tengvall och Roland Karlsson, Tengtools, Arkiv om arkivet m.m.

Arkivet är deponerat vid landsarkivet i Härnösand och omfattas av förbehåll.

Järvsö i mars 2002

Ingalill Tengvall

Med tack till dem i släkten som sparat och vårdat denna kulturskatt

Innehåll:
* Arkivbeskrivning, s. 4
arkivhistorik
arkivbildarna
* Arkivförteckning, s. 13
vol: 1 - 6 Thor och Ellida Tengvall
vol: 7 - 114 Axel och Gunilla Tengvall
vol: 115 - 126 Tora Christensson och Hilda Svenonius
vol: 127 - 157 Ivar och Yvette Tengvall
vol: 158 - 164 Stilleryds gård (del av)
* Släktträd, s. 24

*(Ursprungligen stavades Tengvall med w. Thor Tengwall ändrade dock stavningen av sitt namn till Tengvall)

Förbehåll
Arkivet är öppet för forskning.
Volym 129 från år 2040, vol. 127b och 134d från år 2070. Originalen får studeras vid Landsarkivet i Härnösand. Utlåning från landsarkivet kan ske med kopior. Bildrätten har arkivägaren.

Arkivhistorik

Det Tengvallska arkivet omfattar en period av drygt 140 år (1846-1990). Det speglar i allt väsentligt tre generationer Tengvall med ingifta, släktingar och vänner. Arkivet är indelat i fyra delar. De fyra delarna har var för sig en självständig uppkomst men är samtidigt, genom släktband och många och nära beröringspunkter, invävda i varandra.

Endast ett mindre antal handlingar har tidigare ursprung än 1850-tal. Hela arkivet har en fysisk omfattning av drygt 12 hyllmeter. Det speglar de ingående personernas yrkesverksamhet och privata liv. Brevsamlingen i arkivet omfattar mer än 15 000 brev, varav ca 10 000 är privatbrev. I arkivet ingår också ett relativt stort antal fotografier. Arkivet innehåller både delar som är av genuin arkivkaraktär, alltså sådana handlingar som är ett direkt resultat av personernas (arkivbildarens) liv och verksamhet, men också delar av karaktären sekundär proveniens, sådant som tillförts arkivet utifrån. Detta gäller särskilt efter Tora Christensson (Svenonius) född Tengvall och hennes fosterdotter Hilda. I Toras och Hildas arkiv fanns också den äldsta delen av det Tengvallska arkivet bevarat, Thor och Ellida Tengvalls handlingar.

Arkivet, i den form vi fått det om hand, omfattar alltså tre generationer Tengvall; Thor och Ellida Tengvall, Axel och Gunilla Tengvall, Ivar och Yvette Tengvall, samt Axels syster Tora och hennes fosterdotter Hilda. Den främste och bredaste arkivbildaren i det här sammanhanget var Axel Tengvall. Hans aktiva liv som industriman, företagare, politiker och ekonomisk stöttepelare för många i släkten har avsatt ett stort arkivmaterial. Det materialet har genom decennierna i stort bibehållit sin ursprungliga ordning.

Arkivmaterialen har under decenniernas gång kommit att samlas på familjegården Stilleryd Gård, Asarums socken i Karlshamns kommun och i Tora och Hildas hem i Stockholm. Ivar och Yvette har, efter Gunillas och Hildas död och Stilleryd Gårds upplösning, tagit hand om materialet i Stockholm varifrån det sedan förts till dottern Ingalill i Hälsingland.

Arkivet har varit föremål för flyttning vid 4-5 tillfällen. Det har därvid splittrats upp, men sedan åter samlats ihop. Både vid flyttningen från Stilleryd Gård till Nya Stilleryd och senare till Stockholm har gallringar eller förluster skett. Vad som gallrats vid de olika tillfällena är inte känt. Uppgifter från Ivars hustru Yvette pekar på att bl.a. ett antal kassaböcker bränts. Ivars egna uppgifter synes verifiera detta. I sin mors sista kassabok från 1959 skriver han "Härmed avslutas en märklig serie av räkenskaper förda med sällsynt viljekraft och precision i oavbruten följd sedan seminarietiden 1882 till dagen före sin sjukdom den 30/3 1959. Tack lilla Mamma, tack för allt." Dessa kassaböcker, utom de två sista, saknas nu i arkivet. Likaså saknas alla kassaböcker från Axels verksamhet för perioden på Stilleryd Gård. Huvudböcker för perioden 1894 -1938 finns dock kvar. I pärmarna med "Brev och Räkningar", vilka spänner över åren 1893 - 1934 saknas material från åren 1911 - 1917. Vidare saknas tre brevkopieböcker från perioden 18/6 1886 - 19/1 1892. Detta var en vital period i Axels liv. Historiskt intressant därför att han då var anställd av brännvinskungen L.O.Smith i Karlshamn. Böckerna försvann under 1940-talet efter att en lokal historieforskare, rektorn Ove Moberg, lånat dem i samband med att han skrev Karlshamns historia. Ivar Tengvall har under 1960-talet efterforskat böckerna, men utan resultat. Dokumentation om denna eftersökning finns i arkivet. I Hildas dagböcker är vissa sidor utrivna/klippta. Orsaken till detta är oklar. Det är känt i familjen att hon under sina senare levnadsår gick igenom sitt arkiv mer eller mindre systematiskt och gallrade ur handlingar. Vad hon gallrade ut är inte klart. Man tror inom familjen att det bl.a. kan röra brev eller andra handlingar som på något sätt skulle kunna belysa hennes ursprung. Hon var fosterdotter till Axels syster Tora, då gift med Leonard Svenonius. Hennes mors härkomst är känd, men kunskapen om vem som var hennes far var hon alltid förtegen om under sitt liv och tog med sig hemligheten i graven. Det har också berättats att Gunilla Tengvall och Hilda S. under någon eller några somrar satt på Stilleryd Gård och gick igenom och läste gamla brev. Om detta var i samband med ett visst ordnande av breven och/eller för samtidig gallring vet vi inte. Om någon gallring skett förefaller detta i så fall röra enskilda brev. Den genomgång som damerna gjorde bekräftas av en anteckning "Genomsett" på ett par kuvert innehållande brev från 1904 och 1905.

Vid vårt ordningsarbete har vi strävat efter att respektera den inre ordning vi kunnat finna i materialet. Den yttre avgränsningen har varit mer problematisk att bestämma. Efter flera prövningar har vi dock funnit att en indelning i fyra delar grundad på fyra arkivbildare (se arkivbeskrivning) bäst speglar arkivets bildande och innehåll. Vi har samtidigt strävat efter att arbetet med ordning och förteckning ska så långt möjligt underlätta sökningen i arkivet. Efter samråd med landsarkivet och näringslivsarkivet i Härnösand har hela arkivet fått en löpande volymsättning i vilken de fyra arkivdelarna ingår.

I arkivets brevsamling finns delar som svarar mot den normala livssituationen; man får brev och sparar dessa, alltså endast de inkommande breven. I arkivet finns också breven från den avsändande parten, inte komplett, men från vissa perioder och mellan vissa personer finns en fullständig korrespondens. Under flera år 1875 - 1893 finns en sådan korrespondens mellan Ellida Tengvall och hennes son Axel. Under åren 1924 - 1936 finns den också mellan Gunilla Tengvall och hennes son Ivar. Vidare finns perioder med komplett korrespondens mellan Gunilla T och hennes mor Antoinette Helleberg samt mellan Hilda S. och Gunilla T.

Som ovan nämnts har vi delat in arkivet i fyra delar efter de familjer där arkiven bildats. Den yttre avgränsningen av arkivdelarna har varit svår att bestämma med tanke på det sätt på vilket arkiven uppkommit. Generationernas successiva förlopp från enskilda personer som gifter sig, får barn, vilka i sin tur träffar sina partners, flyttar ifrån föräldrahemmet och blir en egen enhet, men ändå fortsätter att vara en vital del i föräldragenerationens liv. Detta speglas i arkivet i form av brev, telegram och andra handlingar. När föräldragenerationen är död har den avslutat sin roll som arkivbildare, men nya generationer fyller på. Kort sagt; familjernas liv i familjearkivet flätas samman över generationerna, så också deras arkiv.

Arkivbildarna

Thor och Ellida Tengvall

Denna del av arkivet är den äldsta och den till omfånget minsta delen. Arkivet består av handlingar efter rådmannen Thor Tengvall (1823-1875) och hans hustru Ellida född Fernström (1832-1893).

Handlingarna sträcker sig från 1846 till 1893, alltså en period på nästan 50 år. Arkivet omfattar 6 volymer, med dagböcker, privata handlingar, brev, fotografier och manuskript. Brevväxlingen mellan Ellida och sonen Axel efter Thors död 1875 finns införda i Axel och Gunillas arkivdel. Sundsvall och Härnösand är huvudorterna i denna arkivdel.

Thor Tengvall föddes i Halmstad. Han var äldsta barnet i en syskonskara på fem. Hans far var musikdirektören, kantorn och organisten Otto Tengwall i Halmstad. Fotografi och brev av honom finns bevarade i arkivet. Modern hette Maria född Lang. Hon var länsmansdotter från Hoby norr om Malmö. Också av henne finns ett fotografi i arkivet. Thor tog studenten i Lund 1839 och läste sedan vidare till jurist. Han avlade sin examen 1843. Efter tjänstgöring i Västa Värends domsaga fortsatte han sin karriär i Norrland och blev så småningom rådman i Sundsvall. 1854 gifte sig Thor med Ellida Fehrnström från Härnösand.

Ellida var dotter till tullförvaltaren Johan Jacob Fehrnström. Han var född i Ystad. I första giftet hade han två barn, Carl och Betty, Ellidas halvsyskon. Både brev och fotografier finns bevarade efter dem. Ellidas mor var Sofia Fehrnström född Nyström. Förutom Ellida hade hon också dottern Julia (Julie). År 1840 dog Johan Jacob Fernström. Ellida var då 8 år. Familjen Fehrnström fick hjälp av skeppsredarfamiljen Kempe i Härnösand. Arkivet börjar med den dagbok som Ellida skrev från familjen Kempes sommarställe i Kappelberg 1846. År 1848 dog även Ellidas mor. Ellida flyttade då till häradshövdingen Anders Ros och hans familj i Bjästa. Det var här som Ellida lärde känna Thor Tengvall, som alltså blev hennes make. Thor övergick efter giftermålet (enligt Ivar Tengvall) att stava sitt efternamn med enkelt v istället för med w som hans förfäder gjort.

Under 1860-talet var Thor Tengvall inblandad i de rättsliga processerna kring det så kallade baggbölerimålet. Han var där ombudsman för Baggböles flottningschef Jonas Ström. Under den perioden lärde han känna en av träpatronen James Dicksons närmaste män i Norrland, disponenten Abraham Helleberg i Sandarne. Brev i arkivet visar att Abraham hade arbetat åt Dickson i Baggböle redan 1848. Familjerna Tengvall och Helleberg kom senare genom äktenskap att knytas samman.

I Sundsvall umgicks Thor och Ellida bl.a. med familjen Bünsow. Familjernas båda söner skickades i början av 1870-talet tillsammans till Tyskland för att lära sig tyska. Ellida följde på nära håll uppbyggnaden av det Bünsowska slottet Merlo. Thor köpte aktier i det Bünsowägda skogs- och sågverksindustrin Skönvik, där han även var styrelseledamot. Han köpte också domaregården Orsil utanför Sundsvall. En tid därefter, i maj 1875, insjuknade emellertid Thor. Han dog den sjunde augusti samma år. Gården Orsil såldes.

Ellida blev ensam kvar att klara de sex barnen. Äldste sonen Axel gick då i läroverket i Hudiksvall. På faderns dödsdag började Axel skriva en liten dagbok och därefter påbörjades en långvarig och förtrolig brevväxling mellan Ellida och Axel. Brevväxlingen liksom dagboken återfinns i den andra delen av det Tengvallska arkivet.

År 1887 flyttar Ellida och sonen Gustaf till Stockholm. I början av 1890-talet bildar Gustaf familj och bosätter sig i Härnösand. Dottern Tora är gift med lektorn Leonard Svenonius och tillsammans med fosterdotter Hilda bodde de ännu kvar i Sundsvall. Ellidas övriga fyra barn, Axel och döttrarna Maria, Julia och Selma, hade tidigare flyttat söderut.

Ellida dog 1893. Det blev dottern Tora som ärvde Thor och Ellidas kvarvarande arkiv.

Axel och Gunilla Tengvall

Denna del av arkivet består av handlingar efter ingenjören och industrimannen Axel Tengvall (1857-1934) och hans hustru Gunilla född Helleberg (1863-1959). Handlingarna skildrar deras liv och verksamheter, både privat och yrkesmässigt och sträcker sig från 1875 till 1959. Det finns tidigare handlingar i arkivet, dels de Gunilla förde med sig i boet, dels handlingar, främst fastighetshandlingar, som följde gården Stilleryd i Asarums socken i Blekinge och som Axel och Gunilla förvärvar 1898. Arkivet omfattar 108 volymer.

Karlshamn är huvudorten i denna del av arkivet. Det börjar i Sundsvall och Sandarne söder om Söderhamn och fortsätter i bl.a. Stockholm, Norrköping, Malmö, England, USA, Spanien, England igen och Göteborg innan Karlshamn och Stilleryd Gård blir den plats där Axel och Gunilla slår rot.

Axel Tengvall var alltså son till Thor och Ellida Tengvall. Gunilla föddes i Sandarne i Söderhamn, som fjärde barn i en skara på sex. Familjen härstammar från Västkusten och under hela Gunillas långa liv fanns kopplingen kvar med släktgården Hälle i Ljungskile. Fadern Abraham Helleberg liksom brodern Bernhard anställdes tidigt av firman James Dickson vid den framväxande sågverksindustrin i Norrland. 1875 bytte Abraham arbetsgivare. Han blev disponent vid Korsnäs sågverk i Falun. Familjen flyttar dit. 1882 omkommer Abraham i en jaktolycka. Hustrun Antoinette Helleberg född Frankenberg, blev änka vid 52 års ålder. I Axel och Gunillas arkiv finns många brev och andra handlingar från släktingarna Helleberg och Frankenberg och från släktgården Hälle i Ljungskile.

Som berättats ovan etablerades tidigt kontakt mellan familjerna Thor Tengvall och Abraham Helleberg. Förutom att Thor och Abraham hade yrkesmässiga kontakter, var Axel och Gunillas äldste bror Teodor klasskamrater i Hudiksvall. Axel umgås i det Hellebergska hemmet i Korsnäs. Han trivs där. Kärlek börjar spira mellan Axel och Gunilla. Brevkorrespondensen dem emellan blir alltmer regelbunden. Efter ingenjörsexamen 1878, reser Axel söderut, för att finna arbete och försörjning. Han for till Malmö och till England, där han arbetade vid olika verkstäder. 1883 knyts den första kontakten mellan Axel och brännvinskungen L O Smith. Denna ledde så småningom till att Axel fick olika uppdrag av L O Smith, först i England och sedan i Amerika. Axel arbetade också med egna uppfinningar. Ett antal dokument kring detta arbete är bevarat, liksom en mängd brev från åren i England och USA.

Under tiden Axel var utomlands utbildade sig Gunilla vid lärarinne- seminariet i Stockholm, samtidigt som Selma Lagerlöf och Alice Tegnér. Efter utbildningen tog hon tjänst i Norrköping. Hon trivdes med sitt yrke, sina barn och sina kollegor. Flera av dessa kontakter bevarades genom livet. Hon brevväxlade intensivt med Axel, sin mor och sina syskon. Hon var inspirerad av de liberala idéer som växer fram i samhället och resonerade om dessa tankar i sina brev. 1885 gjorde Axel en snabb visit i Sverige. Gunilla och Axel förlovade sig och de gifte sig två år senare. År 1886 får Axel ett erbjudande om anställning i Sverige av brännvinskungen L O Smith. Det blev början på ett fyra år långt och mycket intensivt samarbete bl.a. med utbyggnaden av den stora brännvinsfabriken i Karlshamn. 1891 föll L O Smiths imperium samman på den s.k. spanska tullfrågan. Axel och Gunilla hade då sedan en tid arbetat i Spanien. Mycket av det som hände i Spanien och som ledde till L O Smiths fall finns med i det bevarade materialet. Kontakten med L O Smith fortsatte en bit in på 1900-talet, dels i den rättsprocess som följde, dels genom brevväxling. I materialet finns också många brev från L O:s son dr. Otto Smith. Axels verksamhet i Carlshamns Spritförädlingsaktiebolag fortsatte och när The Carlshamn Spirit Company flyttade sitt huvudkontor från Madrid till London gick han in som dess verkställande direktör. Axel och Gunilla flyttar till London. De återvände 1893 till Sverige, först till Göteborg och sedan tillbaka till Karlshamn. Axel fick där uppdraget att göra om den stora brännvinsfabriken till sockerbruk. 1898 köpte Axel och Gunilla Stilleryd Gård och fatfabrik, som tidigare ägts av LO Smith och dessförinnan av hans fosterfar konsul Carl Smith. Fastighetshandlingar från enskiftet i början av 1800-talet och tidigare finns bevarade från gården och byn. Stilleryd Gård blev nu och för lång tid framåt samlingspunkten för släkten. Det var också till Axel och Gunilla många i släkten vänder sig för att få hjälp med sina problem. Det handlade om sjukdom, död, skilsmässa och ofta om ekonomiska bekymmer.

Axel arbetade resten av sitt liv med industriutveckling i Bleking, han var politiskt aktiv i högerpartiet, han drev gården och dess anläggningar. Han var bl.a. med att bilda Hemsjö Kraft, han var ledamot i Blekinge kustbanor, han deltog i bildandet av Blekinge lantmannaförbund och en rad andra föreningar inom jordbruk och trädgård. Han var ordförande i stadsfullmäktige i Karlshamn, hade en rad kommunala uppdrag och var riksdagsman i första kammaren under en period från 1918. Under riksdagsperioden levde Axel och Gunilla i Stockholm och brevväxlade då bland annat med de anställda på gården och i hushållet. Livet på gården finns därför speglat från den perioden. Axel följde noggrant näringslivets utveckling i landet under 1900-talet första decennier. Han köper akter i en rad företag. Med Kreugerkraschen förlorade han en stor del av sitt kapital. Något år senare, 1934, dör Axel i en hjärnblödning, 77 år gammal. Gunilla levde vidare på Stilleryd Gård i ytterligare 25 år med nära och innerliga kontakter med släkt och vänner. Hon avled i april 1959, 96 år gammal. Med arvskifteshandlingarna efter Gunillas död avslutas denna del av arkivet.

Axel och Gunilla fick fyra barn Tyra, Gurli, Kerstin och Ivar. Endast sonen Ivar överlevde sina föräldrar och det var han och hustrun Yvette som tog hand om Axel och Gunillas arkivhandlingar.

Tora Christenson och Hilda Svenonius

Tora Christensson (1862-1952) var Axel Tengvalls syster och alltså dotter till Thor och Ellida Tengvall. Hilda Svenonius (1886-1969) var Toras fosterdotter. Tora och Hilda var båda födda i Sundsvall. Deras arkiv omfattar 12 volymer, främst brev och fotografier. Arkivet speglar perioden 1890 - 1969. Sundsvall och Stockholm är huvudorterna i denna del av arkivet.

Tora gifte sig 1883 med lektorn vid läroverket i Sundsvall, Leonard Svenonius. De fick inga egna barn. 1890 tog de Hilda till sig, som fosterbarn. Hilda var "oäkta" dotter till den då 24-åriga Aurora Emerentia Rönnlund, som enligt uppgift vid den tiden var tvätterska i Sundsvall. Den unga familjen Svenonius levde ett glatt sällskapsliv med släkt, vänner och bekanta i Sundsvall. Men på 1890-talet tog sjukdom och ekonomiska bekymmer vid. Efter flera år på sjukhus dog Leonard vid Uppsala hospital 1901. Tora och Hilda flyttade därefter till Stockholm. Innan dess upplevde de den stora stadsbranden i Sundsvall och nästan alla deras tillhörigheter brann upp. Några möbler räddades dock. De äldre arkivhandlingarna från Thor och Ellida finns alltså trots branden kvar genom Ellidas tidigare flytt till Stockholm.

En bit in på 1900-talet startade Tora ett sjukhem i Stockholm, Tora Svenonius sjukhem på Östermalm. Det var där som konstnären Richard Berg målade den kända tavlan av författaren Gustaf Fröding i sin sjuksäng. Händelsen kommenteras bl.a. i Hildas dagbok. Hilda var då 20 år och gick på lärarinneseminariet i Stockholm. Efter ett par år blev Tora tvungen att avveckla sjukhemmet, med stora skulder bakom sig. Brodern Axel hjälpte henne med dessa problem liksom han gjort vid flera tidigare tillfällen. Nya uppgifter väntade emellertid för Tora. Hon anställdes som direktris vid Grand Hotell Saltsjöbaden, där hon stannade till 1916. Några år senare gifte hon sig för andra gången, nu med häradshövdingen Hans Christensson i Karlstad. Sju år får de tillsammans innan hon återigen blir änka. Tora flyttade därefter tillbaka till Saltsjöbaden och till Hilda. Hilda hade tjänst vid Saltsjöbadens samrealskola

Hos Axel och Gunilla på Stilleryd Gård i Karlshamn hade Hilda under åren haft sitt andra hem. Under barndomen tillbringar hon här sina somrar i kretsen av kusinerna. Hon bodde också en period på Stilleryd och gick i skola där. Som färdig lärarinna var hon på Stilleryd under de långa sommarloven när hon inte var ute och reste i världen. På vintern var det brevkontakt med släkten som gällde. Tora och Hilda, särskilt Tora, hade ett livligt umgänge bland annat med konstnärskolonin på Öland. Det var där Tora befann sig när hon insjuknar på sommaren 1952. Hon dog på Kalmar lasarett i juli månad 90 år gammal. Hilda levde ytterligare 17 år.

När Hilda dog tog Ivar och Yvette, enligt uppgörelse med Hilda, hand om hennes och Toras arkiv. Därmed kom alltså de fyra olika delarna i det Tengvallska arkivet att samlas hos Ivar och Yvette.

Ivar och Yvette Tengvall

Denna del av arkivet omfattar 30 volymer som består av handlingar efter civilingenjören Ivar Tengvall (1904-1990) och hans franskfödda hustru Yvette född Bernard (1918). Ivar var Axel och Gunilla Tengvalls fjärde barn och ende son. Han var alltså barnbarn till Thor och Ellida Tengvall och kusin med Hilda Svenonius.

Denna del av arkivet sträcker sig från 1924, då Ivar tog studentexamen vid läroverket i Växjö, till Ivars död 1990. Ivar och Yvette bodde och verkar i Stockholm, men en stor del av handlingarna i denna del av arkivet berör Stilleryd Gård i Karlshamn, släktgården Hälle i Ljungskile, dåvarande Franska Kongo och Normandie.

Efter militärtjänst och studier vid Tekniska Högskolan i Stockholm, fick Ivar uppdrag av en firma i Paris, att arbeta vid ett hamnbygge i Normandie. Han återvände efter ett par år till Sverige och deltog som konstruktör vid byggandet av Tranebergsbron i Stockholm. Därefter anställdes han av den danske entreprenören J. G. Mouritzen vars företag hade projekt i dåvarande Franska Kongo. Ivar blev chef för bolagets hamnbygge vid staden Pointe Noire. I Kongo stiftade Ivar bekantskap med Henri Bernard, som levererade sten till hamnbygget. Strax före hemfärden till Sverige 1936 förlovade och gifte sig Ivar med familjen Bernards yngsta dotter Yvette. De reste tillsammans till Sverige. Ivar och Yvette anlände till Gunilla Tengvall på Stilleryd där de till en början bosatte sig. 1937 föddes deras första barn Margit vid Karlshamns lasarett. Ivar fick arbete på andra håll i landet. Gunilla och Yvette fick många stunder tillsammans på tu man hand. De kom varandra nära. Ivar beslutade att satsa en del av sitt arv efter fadern på en industri i den gamla fatfabriken på Stilleryd - ett oljeraffinaderi. Industrin gick bra några år men efter kriget försvann lönsamheten och fabriken lades ner.

Ivar och Yvette flyttade i slutet av 30-talet till Bromma i Stockholm. Ivar anställdes av Stockholm stads fastighetskontor. Under kriget var han under långa perioder inkallad. Yvette levde då ensam med barnen, som nu blivit tre. Henri och Astrid var födda. Yvette fick många väninnor i Nockeby där de först bodde och sedan i Ålsten. Hon lärde sig snabbt det svenska språket. 1944 föddes deras fjärde barn, Ingalill. Efter kriget blev Ivar chef för Stockholms stads småstugebyrå. Där arbetade han fram till sin pension 1969.

Därefter flyttade Ivar och Yvette åter till Stilleryd där de låtit bygga en villa åt sig. Gamla Stilleryd Gård hade sålts till Asarums, sedermera Karlshamns kommun. En djuphamn byggdes vid den vik där gården tidigare låg. Hela den gamla miljön försvann fullständigt. Efter tio år som pensionärer lämnade Ivar och Yvette Stilleryd och Karlshamn för gott och bosätter sig i Hässelby i Stockholm. Ivar ägnade nu sin tid åt släktforskning. Ivar Tengvall dog den 4 december 1990 och begravdes i släktgraven vid Ljungs gamla kyrkogård i Ljungskile.

Arkivets första tre delar överlämnades av Ivar Tengvall till dottern Ingalill under perioden 1984 - 1987. I det materialet ingick även Ivar Tengvalls släktforskning. Det övriga materialet lämnades över efter Ivars död främst i samband med Yvettes flyttning till Borgargården i Fredhäll.

Stilleryds gård - arkivdel från Karlshamns kommun

En del handlingar från Stilleryd, från perioden 1891 till 1970, hamnade i Karlshamns kommuns arkiv där de ordnats och förtecknats. Det var spridda arkivalier från hushållet, gården, fatfabriken och oljeraffinaderiet som i samband med försäljningen av gården råkat komma vid sidan av de Tengvallska arkivet. Det är främst kopieböcker, kassaböcker, avtal, avlöningsböcker, anteckningsböcker, tidningsurklipp.

Genom beslut i Karlshamns kommun 2011-10-21 har denna arkivdel överförts och införlivats i det Tengvallska arkivets volymordning och fått volymnummer 158-164. Arkivdelen upptar 0,6 hyllmeter. Innehållet i denna arkivdel hänger samman med innehållet i vol. 30-52, vol. 98-111, vol. 114 och vol. 146.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Släkter (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad2003-04-03 00:00:00
Senast ändrad2023-09-26 13:01:34