Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0053
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Jy3GN19lU2FK0N6xI9rs20
Omfång
82,6 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Ordning & strukturSABBATSBERGS ÅLDERDOMSHEM
Inledning (äldre form)Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem

Sabbatsbergs fattighus inrättades 1752. Det bytte 1899 namn till Sabbatsbergs ålderdomshem, och 1942 till Sabbatsberg vård- och ålderdomshem. I denna förteckning har använts namnet Sabbatsbergs ålderdomshem. Arkivet anses avslutat 1970. Åldringsvården på Sabbatsberg fortsätter ännu idag, men från 1971 under annan huvudman.

Vid mitten av 1700-talet ålåg det varje församling att själv sörja för sina fattiga. Det flesta församlingarna i Stockholm inrättade då fattighus inom församlingens område. Församlingarna i den centrala delen av staden, Storkyrko- och Riddarholmsförsamlingarna, samt tyska, finska och fransk-reformerta församlingarna, skulle inrätta gemensamt fattighus. 1750 utsågs en direktion för fattighuset. 1751 inköptes den i utkanten av staden belägna egendomen Sabbatsberg, och året därpå kunde de första fattighjonen flytta dit. 1752 anses därför som begynnelseår för Sabbatsbergs fattighus.

Stockholms stads fattigvårdsnämnd var från 1865 huvudman för Sabbatsbergs fattighus. Enligt nämndens åsikt skulle mycket vinnas på att fattigvården i Stockholm centraliserades så långt som möjligt. Denna utveckling hade redan påbörjats genom att försörjningshjon och arbetshjon samlats på allmänna försörjningsinrättningen (på Kungsholmen) respektive på allmänna arbetsinrättningen (på Södermalm). Avsikten var nu att samla Stockholms norra församlingars fattighus vid Sabbatsberg.

Klara församlings fattighus flyttade till Sabbatsberg 1866. År 1872 kunde fattighjon från Jacob och Johannes, Kungsholms, Adolf Fredriks och Hedvig Eleonora församlingar flytta in i två nya logementsbyggnader på Sabbatsbergs område. Även söderförsamlingarna Katarina och Maria disponerade ett antal platser på Sabbatsbergs fattighus fram till 1888, då det nybyggda Södermalms fattighus, senare Rosenlunds ålderdomshem, var inflyttningsklart.

Arkivet är förhållandesvis väl bevarat. Direktionens protokoll (serie A1), räkenskaper och rullor (serie D 1) finns från 1750-talet och framåt, med endast ett fåtal luckor. Bland de handlingar som är speciellt intressanta för personforskare kan nämnas serierna F 1, intagningshandlingar 1750-1915, och F 2, avlidnas prästbetyg 1840-1948.

En intressant tidsbild får man i de rapportböcker (serie F 4) där sysslomannen antecknat stort och smått om fattighuset och hjonen.

Vid fattighuset anläggning var ca 90 hjon intagna. De var inhysta i Sabbatsbergs gamla huvudbyggnad- nuvarande kyrkan- samt i andra byggnader på egendomen. Den första byggnad som uppfördes för fattighuset, Nikolaihuset, blev färdig 1756, och var då avsedd för 300 hjon. På 1890-talet fanns det plats för drygt 1000 fattighjon på Sabbatsberg.

Från och med 1926 låg Sabbatsberg under anstaltsstyrelsen. Protokoll och protokollsutdrag rörande Sabbatsberg finns ändå i Sabbatsbergs arkiv, serie E 1 Korrespondens och serie E 2 Inkomma protokoll.

Arkivet innehåller även en del handlingar rörande ålderdomshemmets fristad i Spånga, Bromma ålderdomshem och Stadshagsgården. Sysslomannen för Sabbatsberg var även syssloman för dessa ålderdomshem.

Sabbatsberg fattighus/ålderdomshems arkiv är nära förbundet med tre andra arkiv, vilka dock förtecknats separat. De är Sabbatsbergs fattighus kyrkoarkiv, förteckning 116, A.M. Rosenströms samling, förteckning 645, och Sabbatsbergs hälsobrunn och brunnslasarett, förteckning 1921.

Sabbatsberg fattighus tillhörde Adolf Fredriks, från 1906 Gustaf Vasa församling. Som på andra liknande inrättningar förekom ändå viss, delvis självständig, kyrkobokföring inom inrättningen. Denna återfinns i Sabbatsbergs fattighus kyrkoarkiv 1752-1927. Död och begravningsböcker efter 1927 har förts till huvudarkivet (serie D 4)

Axel Mårten Rosenström var 1875-1900 syssloman vid Sabbatsbergs fattighus. Han skrev 1897 en historik över Sabbatsberg, fattighuset och hälsobrunnen. Hans samling innehåller bl a trycksaker, instruktioner och tidningsklipp med anknytning till Sabbatsberg.

Sabbatsbergs hälsobrunn låg under fattighusets direktion till dess brunnslasarettet startades 1807. Sysslomannen vid fattighuset var självskriven medlem i brunnslasarettets direktion.

Litteratur:
A.M. Rosenström: Historik öfver Sabbatsbergs fattighus 1752-1896
Alf Nordström: Från fattighjon till folkpensionärer. Sabbatsberg under 200 år Lennart Rosander: Att genom välgärningar aftorka nödens och behofwens tårar Sabbatsbergs fattighus och hälsobrunn under tre år hundraden

Stockholm i stadsarkivet den 3 april 1997

Gun Jansson

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1996-11-12 00:00:00
Senast ändrad2019-03-18 15:19:32