Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Krångede AB (556008-5820, äldre)


Basic data

Reference codeSE/SSA/3576
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/IX0ay6VxnIBJWu1BTCuu85
Extra ID3576
Extent
68.5 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

Introduction (older form)Krångede AB (1908-1995)


Historik och verksamhet

Mot slutet av 1890-talet hade Gustaf de Laval köpt vattenrätten till Krångedeforsarna i Indalsälven i Ragunda socken i Jämtland. Hans avsikt att skapa en elektrokemisk industri kunde sedan av flera skäl inte genomföras. Vattenrätterna genomgick en tid av ägarskiften tills Krångede AB (KAB), som bildats 1908, övertog dem.

Efter en omfattande vattenrättsprocess åren 1910-1915 där staten gjorde anspråk på regalrätt till forsarna slog högsta domstolen fast att Kronans anspråk var utan rättslig grund. År 1916 samlade verkställande direktören i Vattenbyggnadsbyrån Sven Lübeck ett konsortium av mellansvenska bruk som köpte in samtliga aktier i KAB. Ett konsortialavtal undertecknades och byggnadstillstånd för utbyggnad av Krångedeforsarna begärdes samma år. Efter en ny process gav Kungl. Maj:t år 1922 definitivt byggnadstillstånd.

Mellan 1919 och fram till bolaget fick sin första egna organisation 1930 och bolagsstämman fattade beslut om att börja utbygg­naden skedde vissa ändringar av delägarnas sammansättning. Bl.a. köpte Stockholms stad 1929 Forsbacka Järnverks andel.

Åren 1931-1936 uppförde bolaget Krångede kraftverk med de två första aggregaten och en 340 km lång 220 kV-ledning till ett ställverk i Horndal. Härifrån fördelades kraften till en början över 70 kV-ledningar till de delägande bruken. Från Horndal gick en del av kraften vidare på den av Stockholms stad byggda 220 kV-kraftledningen till Stockholm.

När kraftverket togs i drift 1936 kunde för första gången elkraft överföras från Mellannorrland till Stockholm - en händelse som får betraktas som ett värdefullt tekniskt framsteg. Kraftverket som blev fullt utbyggt 1947 kom under en längre tid att svara för 20-25% av kraftleveranserna till Stockholm.

Mellan 1936-1947 byggdes Krångede kraftverk ut med ytterligare fyra aggregat. Antalet kraftverk utökades sedan med Gammelänge (1941-1947) och Mörsil (1945-1950) i Indalsälven, Storfinnforsen (1948-1953) och Ramsele (1952-1958) i Faxälven och Moforsen (1964-1968) i Ångermanälven.

År 1966 gick bolaget med i AB Aroskraft, ett konsortium, som längre fram skulle ta hand om ett aggregat i kraftvärmeverket i Västerås. Bolaget köpte 1966 mark i Gävle och uppförde Karskärsverket, ett värmekraftverk, som stod färdigt 1972. Fr.o.m. mitten av 1960-talet verkade bolaget i olika konstellationer av intressenter för att uppföra kärnkraftverken Oskarshamn (i drift 1971) och Forsmark (i drift 1980). Man hade redan 1956 anslutit sig till Atomkraft­konsortiet.

Bolaget flyttade sitt huvudkontor från Stockholm till Östersund 1992.

År 1991 var aktiefördelningen mellan delägarna i bolaget följande: Sydkraft AB (43,77%), Stockholm Energi AB (31,86%), Korsnäs AB (15,47%) och Gullspångs Kraft AB (8,9%).

År 1993 köpte Stockholm Energi AB bolaget Korsnäs AB med bl.a. dess innehav av aktier i bolaget. Förutsättningarna för att driva verksamheten i KAB ansågs i och med aktieaffären ha förändrats. I juni månad tog delägarna beslut om att krafttillgångarna i KAB skulle delas upp mellan KAB:s ägare.

I slutet av 1993 bildade bolaget två linjebolag, dotterbolagen Indalskraft AB och Kraftledningen i Bergslagen 130 kV AB. KAB överförde sitt innehav av 220 kV-ledningar och ställverk till Indalskraft AB och 130 kV-ledningar och ställverk till Kraftledningen i Bergslagen 130 kV AB. Aktierna i de två dotterbolagen såldes i december 1994 till KAB:s delägare med samma fördelning som deras innehav i KAB.

Delägarna kom överens om att fördelningen av krafttillgångarna skulle ske genom att Sydkraft AB skulle få kraftverken i Faxälven och Ångermanälven och andelskraften i Hjälta. Stockholm Energi AB skulle få kraftverken i Indalsälven. Gullspångs Kraft AB skulle få sin andel genom att överta Stockholm Energi AB:s och Birka Kraft AB:s kraftverk (f.d. Korsnäs Kraft AB) och andelar i Ljusnan och rätt till c:a 40% elektrisk kraft från Storfinnforsens kraftverk.

I juni 1994 bildade KAB dotterbolaget Krångedekraft AB. KAB överförde kraftverken Krångede, Gammelänge och Mörsil till dotterbolaget. I januari 1995 blev Krångede Kraft AB ett dotterbolag till Stockholm Energi AB.

Efter uppdelningen av KAB skulle Sydkraft AB bli ägare till kraftverket Storfinnforsen. Gullspångs Kraft AB ägde rätt till kraft från kraftverket och de två bolagen bildade tillsammans AB Storfinnforsen i september 1994.

Delägarna i KAB träffade en överenskommelse 1994 om att Sydkraft AB skulle bli ensam ägare till samtliga aktier i KAB. Fr.o.m. bolagsstämman i maj 1995 blev KAB ett helägt dotterbolag i Sydkraftkoncernen. Bolagets nya namn blev Ramsele Kraft AB och skulle registreras per 1995-07-01.


Arkivets innehåll

Krångede AB är ett riksbekant kraftföretag som ägdes av näringslivet och verkade under lång tid. Bolaget och dess verksamhet är en betydelsefull pusselbit i Sveriges industrihistoria.

Utbyggnad av vattenkraftverk påverkade bygden där de uppfördes och invånarna. I början på 1950-talet började också engagemang för att skydda naturen slå rot i Sverige. När Krångede kraftverk byggdes under depressionsåren på 1930-talet skapades ett helt nytt inbyggarsamhälle av dem som byggde kraftverket. Möjligheten att få ett arbete, bostads- och sociala förhållanden m.m. speglas i de sju första volymerna i serien -Handlingar rörande ansökan om anställning.

Ett projekt, serien - Ammeråprojektet- mot slutet av bolagets verksamhetstid rörde överledning av Ammeråns vatten och effektutbyggnader i Krångede och Gammelänge kraftverk. Handlingarna rör bl.a. miljökonsekvenser i samband med bolagets försök att förverkliga projektet.

I serien, F3, dokumenteras hur en stor del av kraftverken planerades, byggdes och togs i drift.

Förutom bolagshandlingar, protokoll, årsredovisningar, bokslut m.m. omfattar arkivet handlingar som rör byggnation, ombyggnad, drift och underhåll, rapporter, teknisk dokumentation m.m. rörande kraftverken.

I arkivets serie F19 finns också en hel del fotografier.


Hänvisning till andra arkiv, arkivbildare och ett museum

En del dokumentation om Krångede AB finns i Stockholm Energi olika arkiv, t .ex.: SE AB Svarthålsforsen, SE direktörerna Ryman-Lindroth arkiv, Stockholm Energi med före­gångare, SE AB Linje AB Krångede-Horndal, SE AB Krångede AB, SE AB Indalskraft AB.

I Krångede museums (innehas av Krångede museiförening) permanenta utställning ingår en mindre mängd handlingar. En översiktlig sammanställning över dessa finns som bilaga till denna arkivförteckning. Ett brev till museiföreningens ordförande skickades i mars 2007 med en önskan om att handlingarna skulle överlämnas till Stockholms stadsarkiv för att ingå i KAB:s arkiv, om utställningen upphör.


Sökingångar till arkivmaterialet

Arkivförteckningen i serie D1d med tillhörande hänvisningar till register och klassificeringshandböcker m.m.


Gallring

Rensning av kopior i arkivet har ägt rum. En mycket varsam gallring har skett, i första hand av räkenskaper och då i enlighet med bl.a. Bokföringslagen, med tanke på att arkivet togs om hand för att bevaras för forskning.

Eftersom bolagets handlingar inte är allmänna handlingar ingick arkivet inte i Fortums arkivordningsprojekt.


Sekretess

Arkivet omfattas inte av sekretess.

Control

Created06/12/2006 00:00:00
Amended30/08/2010 15:53:10