Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Gammalstorp Kommun Pukaviks skola


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1424
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/d9DqAZuUUqozd5SDnSz7P7
ExtraID1424
Datering
1916–1970(Tidsomfång)
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Gammalstorp Kommun. Pukaviks skola
Kategori: Kommunal myndighet
 
Gammalstorp Kommun Pukaviks skola (1903 – 1948)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikPukaviks skola byggdes 1903. 1948-07-01 lades undervisningen ned och Gammalstorp kommun skrev ett avtal med Mörrums kommun att eleverna inom skoldistiriktet skulle gå i Mörrums skola. Erik Pensers far, Wilhelm Penser, önskade därefter att expropriera skoltomten. Expropriationen hade Penser begärt innan arrendetidens utgång (47-01-01) men skolstyrelsen menade att det ej begärts innan arrendetidens utgång. Kommunfullmäktige satte priset på 1:-/kvm. Penser la ett motbud på under 1:-/kvm vilket kommunfullmäktige inte accepterade.

Ärendet hamnade i domstol och advokat Edvin Nilsson företrädde kommunen. Det blev förlikning med kommunen och Penser fick ersättning på 3700:-. Skolstyrelsen vägrade förlikning men kommunstyrelsen gick med på förlikningen mot att tomten inte såldes.



Byggnaden förstördes i en brand runt 1990.





Folkskola:


Ämnena som lärdes ut i folkskolan från 1860 var:
Bibelhistoria (utgjordes tillsammans med Katekes ämnest Kristendom och 1969 infördes ämnet Religionskunskap)
Katekes (avskaffades runt 1919)
Svenska språket
Svensk historia (senare Historia)
Geografi (infördes ca 1900)
Naturlära (infördes ca 1900, blev senare Naturkunskap)
Räkning (blev senare tillsammans med Geometri ämnet Matematik)
Geometri
Sång
Gymnastik
Trädgårdsskötsel och plantering
Teckning (infördes ca 1900)

Fortsättningsskola:
Endast elever som hade gått fullständig, godkänd 6-årig folkskola fick gå vidare till fortsättningsskolan som var årskurserna 7-8. Den var till en början en repetitionsskola inför konfirmationen. Därför bestod undervisningen i början främst av kristendomskunskap. När folkskolestadgan 1918:1001 infördes skulle fortsättningsskolan inrikta sig på medborgerlig undervisning och vara förberedande för eventuell yrkesutbildning. Således ändrades undervisningen till att innefatta ämnen som medborgarkunskap, gymnastik, svenska, slöjd samt hushållsgöromål (flickor) och naturlära (pojkar). Sjunde och åttonde årskursen blev obligatoriska i folkskolan 1943 respektive 1946.





T.o.m. 1920-talet var skolan femklassig för att på 1930-talet bli sjuklassig och runt 1950-talet bli åttaklassig. Det var även då som engelskan infördes från åk 5 (hade tidigare undervisats på apologistskola och senare realskolan). Skolan var indelad i tre avdelningar: småskolan (åk 1-2), folkskolan (åk 3-5, senare upp till åk 8) och fortsättningsskolan (åk 6-7). Denna uppdelning försvann när folkskolan avvecklades från 1950, då en nioårig grundskola skulle införas. I början hette den enhetsskola för att från 1962 byta namn till grundskolan. 1972/1973 var grundskolan införd i landets alla kommuner.

Kontroll

Senast ändrad2016-02-08 18:34:56