Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tullkammaren i Sölvesborg, Södra regionens arkiv 1974-1991


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11683
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Nn9u1hzfvAT1QlbYTOGA04
ExtraID11683
Omfång
0,35 Hyllmeter  (-)
Datering
1974–1991(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tullkammaren i Sölvesborg. Södra regionen (1974 – 1991)
Kategori: Statlig myndighet. Tullkammare

Innehåll

Inledning (äldre form)ARKIVBESKRIVNING ÖVER TULLKAMMAREN I SÖLVESBORG, SÖDRA REGIONEN 1974-1991

Sölvesborg blev stapelstad 1855.

Enligt en uppgift från 1920-talets första hälft omfattade tullkammardistriktet från gränsen mellan Kristianstad och Blekinge län till gränsen mellan Ysane och Mörrums sockar i Blekinge.
Enligt samma uppgift skedde lastning och lossning av tullgods både vid själva staden samt vid uthamnen Falkvik, belägen ca 2 km söderut. Tullbehandlingsarbete beskrevs som föga omfattande och nederlagsrörelsen bedömdes som mycket obetydlig.

Före den 31 december 1973 löd varje tullkammare direkt under Generaltullstyrelsen i Stockholm.
Den 1 januari 1974 delades Sverige in i regioner och Sölvesborg tillhörde den södra regionen med säte i Malmö. Det finns således även handlingar rörande Sölvesborg i arkivet för de olika tulldirektionerna.

Tullstationen i Sölvesborg drogs in 1991 i samband med en omorganisation i tullverket. Dess uppgifter övertogs av tullkammaren i Karlshamn.

TULLVERKETS HISTORIK

Upptagandet av olika former av tull har gammla anor i Sverige. Trots det brukar dagens Tullverk räkna sina anor till år 1636. För Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän infördes tullen i och med försvenskningen av dessa landskap.
Den lokala tullförvaltningen har länge haft ett nära samband med stapelstäderna. Städer som hade denna rätt fick bedriva utrikesfart med egna fartyg (aktiv stapelrätt) och ta emot utländska köpmän i hemmahamnarna (passiv stapel). Vissa städer hade enbart det ena av dessa stapelrätter. Stapelstäder upphörde 1927, även om vissa mindre delar fortlevde till 1973. I varje stapelstad skulle en tullkammare finnas. Det fanns även städer med en tullkammare som saknade stapelrätt.
Den utrikes tullen (även benämnd stora tullen) var uppdelad i sjötullen samt landtullen. Sjötullen omfattade varor som exporterades och importerades sjövägen, och landtullen omfattade varor som passerat den norska och finska landgränsen. Sjötullen var den dominerande utrikestullen p g a Sveriges långa kuster och den stora roll som sjöfarten under lång tid spelade i jämförelse med de landväga transporterna.
Fram till 1810 fanns även en inrikes tull för varor som passerade gränsen mellan städer och landsbygd som benämndes lilla tullen. Även efter dess avskaffande fanns det fram till runt 1860 en viss bevakning vid stadsgränserna mot lösdrivare m.m.

Det fanns även tullanstalter på andra orter än stapelstäder. Dessa tullplatser, som löd under en närliggande tullkammare, benämndes tullstationer och tullexpeditioner.
Tullkammardistrikt fanns först huvudsakligen längst kusten, men bättre kommunikationer (järnvägar och flyg) gjorde att även inlandet 1928 införlivades i distrikten, som samtidigt omdöptes till Tulldistrikt.

Sjötullen förvaltades under Kommers- eller Kammarkollegiet. Från 1825 leddes det av Generaltullstyrelsen. Denna avlöstes 1 juli 1995 av Huvudkontoret och upphörde helt den 1 juli 2004.

TULLVERKETS UPPGIFTER

Tullverkets huvuduppgift var att bevilja tull på införda varor. Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt på vissa införda varor samt att lägga på införseluppgifter. Tullverket handlade även om ärenden för tullrestitution d.v.s. varor eller material som återutförts efter användandet eller bearbetning. Detta kan gälla material som använts för ombyggnad, reparationer mm. Förutom de uppgifter som uppstod vid godshantering vilade det även på tullverket att förhindra olovlig införsel och insmuggling av varor. Detta skedde genom att kontrollera bl.a. att smittsamma sjukdomar inte fördes in och att övervaka att gällande regler och föreskrifter följdes för de varor som var underkastade restriktiva bestämmelser. Vissa varor såsom tobak och sprit fick endast införas av speciella importörer och enligt vissa villkor. Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig ursprungsbeteckning inte fördes in. Kontrollen gällde inte endast för varor som fördes in i landet utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse att varor som hade utförselförbud inte lämnade landet. Vid skeppsbrott eller när fartyg strandade skulle tullverket ta till vara på statens intressen genom att utöva uppsikt och bevaka kronans rätt genom att de skötte handläggandet av dessa sjöfyndsärenden. Brott som begicks mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades av tullverket genom att de förde statens talan i de ärenden som föll under årtal.
Även andra uppgifter åvilade tullverket som indirekt hade med import och export att göra och den kontroll som då krävdes. Detta gällde främst skeppsmätningen som tullverket genomförde. För att kunna beräkna hur stor last som fördes in eller ut var man tvungen att mäta fartygens lastkapacitet. Fartygstrafiken kontrollerades och likaså även fisketrafiken.
Persontrafiken har varit föremål för tullverkets kontroller sedan starten men i relativt blygsam skala jämfört med den huvudsakliga uppgiften som var godstrafiken. I och med avskaffandet av inrikespassen 1860 minskade detta ytterligare.
Från 1959 infördes det röd-gröna systemet " tullfiltret ".

Viktigare handlingar och ärendeslag:
Huvuddelen av arkivhandlingarna utgörs av gallringsbara klareringshandlingar för transportmedel och gods. Andra viktiga handlingar är ansökningar och tillstånd av olika slag. Såväl när det gäller volym som användning av arkivhandlingar dominerar gallringsbara fakturaakter avseende importvaror tillsammans med exportdeklarationer.
Huvuddelen av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda, de flesta med hänsyn till att de berör enskilda företags ekonomiska verksamhet ( sekretesslagen 9 kap 1 § första stycket). Dessa är dock gallringsbara. Alla handlingar i detta arkivet är offentliga.

Sökingångar till arkivet:
- Arkivförteckningen
- Diariet

Merparten av tullverkets handlingar är gallringsbara enligt gallringsplan för tullstaten (TFS 1981:32 bilaga 5), som använts retroaktivt. Andra gallringsbeslut finns i TFS 1925:228, 1944:224, 1944:225, 1946:9 1950:165, 1953:68, 1954:25, 1965:180, 1974:215.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2005-01-03 00:00:00
Senast ändrad2021-02-11 13:51:20