Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sv. byggnadsarbetareförbundet avd. 585, Mörsil


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_10042-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JSMAKNVDSKoTuyJJFm23J7
ExtraIDFAJ_10042-1
Omfång
0,23 Hyllmeter 
4 Volymer 
Datering
1949–1968(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSärskilda villkor gäller för känsliga handlingar och handlingar innehållande personuppgifter. Kontakta Föreningsarkivet i Jämtlands län för mer information.
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Sv. byggnadsarbetareförbundet avd. 585, Mörsil
Kategori: Förening. Ospecificerad (I:Fackliga organisationer)

Innehåll

ArkivhistorikDet finns inte mycket material bevarat från föregångaren till 585, Väg o Vattenbyggnadsarb. förb. avd 188. Protokollsboken fortsätter med Byggnadsarb. avd 585. Större antalet av de båda avdelningarnas medlemmar torde ha arbetat inom kraftverksbyggen efter Indalsälven och vid Sällsjö kraftverk. Av uppbördslistorna att döma har medlemsantalet varit rätt betydande. Vid bildandet av storavd. av Byggnadsarbetareförbundet avd. 38 i Östersund gick avd. 585 över i denna 1967 som sektion 7. Den upphörde 1975 och gick samman med Åre.
6 febr. 1949 övergår avd. 188 till Byggnadsarb.förb avd 585
FÖRBUNDSHISTORIK Sv. byggnadsarbetareförbundet SBAF
Bildandet av Svenska byggnadsarbetareförbundet 1 januari 1949 var resultatet av en medveten strävan från LO att förverkliga sin industriplan. I denna återfanns ett byggnadsarbetareförbund som omfattade alla yrkeskategorier inom byggnadssektorn. Förbundet blev inte så stort som man hade planerat. Vissa förbund tvekade inför sammanslagningen. Så var fallet med Sv. beck- och plåtslagareförbundet, Sv. elektrikerförbundet, Sv. målareförbundet och Sv. murareförbundet som föredrog att kvarstå som självständiga förbund.
Det nybildade förbundet fick från starten ca 108 000 medlemmar varav ca 42 500 byggnadsträarbetare (Sv. byggnadsträarbetareförbundet), ca 47 000 grovarbetare (Sv. grov- och fabriksarbetareförbundet), ca 13 000 rörarbetare (Sv. metallindustriarbetareförbundet) och ca 5 500 anläggare och vattenbyggnadsarbetare (Sv. väg och vattenbyggnadsarbetareförbundet).
Tidskriften Byggnadsträarbetaren övertogs och gavs från 1949 ut under namnet Byggnadsarbetaren. Förbundet var från starten anslutet till LO och hade egen arbetslöshetskassa.
1961 uppgick Sv. murareförbundet i förbundet.
Kursverksamheten blev en allt viktigare arbetsuppgift för förbundet på 1960-talet. Som ett led i denna verksamhet började förbundet, tillsammans med några samarbetspartners, en kursgård i Rönneberga på Lidingö. Kursgården var klar i början av 1969.
Sv. stenindustriarbetareförbundet upphörde 1 juli 1970 varvid en mindre dela av förbundets medlemmar överfördes till Sv. byggnadsarbetareförbundet.
1989 inrättade förbundet en egen internationell solidaritetsfond i syfte att stödja facklig och kooperativ verksamhet i underutvecklade länder.
Källa: Fackliga organisationer LO-sektorn, Enskilda byråns handböcker (1999).

Kontroll

Skapad2019-06-27 11:47:06
Senast ändrad2024-04-25 09:17:53