Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Polismyndigheten i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01707
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/3pxI82Kplq2C1xrBZsmLk0
ExtraIDPOL
Omfång
882 Hyllmeter 
Datering
1965–1994(Tidsomfång)
VillkorJa
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Polismyndigheten i Malmö (1965 – 1994)
Alternativa namn: Malmö polisdistrikt
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturPolismyndigheten i Malmö
1965-1994
Inledning (äldre form)Polismyndigheten i Malmö 1965-1994-06-30

Den 1 januari 1965 övertog staten huvudmannaskapet för det svenska polisväsendet. I korthet innebar det att Rikspolisstyrelsen skapades under justitiedepartementet som ett högsta centralt insynsorgan. Inom länet blev länsstyrelsen den högsta polismyndigheten med en länspolisschef som ansvarade för den regionala samordningen. Inom varje polisdistrikt skapades en polisnämnd bestående av kommunala förtroendemän och dessutom skapades särskilda länstrafikgrupper som fick hand om trafikövervakningen inom länet.

Motivet till omorganisationen var den utveckling som skett t ex med en alltmer allvarlig kriminalitet och ett allt större antal trafikolyckor. Man ville därför centralisera och koncentrera polisstyrkorna och därigenom uppnå en ökad rörlighet och smidighet i organisationen. Antalet polisdistrikt minskade sålunda från 562 till 119 och antalet polisstationer minskade från 980 till 520.

Chef för Malmö Polisdistrikt blev polismästaren Bertil Finnberg, han ersattes 1976 av Åke Magnusson vilken ersattes 1982 av Nils Erik Åhmansson som dessutom blev länspolismästare 1986. Åhmansson blev rikspolisschef 1988 då Hans Wranghult tog över som länspolismästare.

Malmö polisdistrikts personalstyrka uppgick 1965 till 800 varav 670 polismän, en styrka som 1994 hade växt till 1435 befattningshavare varav 1026 polismän.

I samband med förstatligandet indelades distriktet i ett centralvaktområde och tre lokalvaktområde med stationer i Lomma, Svedala och Vellinge. Verksamheten kom att indelas i en:
- Kansliavdelning som bl a hade hand om tillståndsärenden, personalärenden och ärenden rörande hittegods och delgivning.
- Ordningsavdelning som bedrev den allmänna skydds- och övervakningsverksamheten med hjälp av områdespatrullerande polismän, kvarterspoliser samt bilburen personal, här fanns också ett av landets tre kvarvarande polisrytterier.
- Trafikavdelning som bl a hade hand om ärenden rörande yrkesmässig trafik och även bedrev trafikundervisningen i skolorna.
- Utredningsavdelning med en kriminalsektion som hade hand om förundersökningar när det gällde brott, efterspaning av försvunna och efterlysta personer, och en allmän utredningssektion som bl a utredde trafikolyckor och olycksfall i arbetet, här inrättades också en utlänningsrotel.

Under årens lopp har flera organisationsförändringar skett, några som kan nämnas är:
- Polisstyrelsen inrättade fr o m 1973, sammansatt av landsting och kommunfullmäktige dess syfte var att ge allmänheten ökat inflytande inom vissa av polisens områden.
- Fylleriet avkriminaliserades 1977, på Östervärns polisstation bedrevs en försöksverksamhet med tillnyktringsenhet under sju år mellan 1980 och 1987.
- Passverksamheten överfördes från länsstyrelsen till polismyndigheten 1980.
- Efter beslut i polisstyrelsen i december 1992 indelades polisdistriktet i sju närpolisområden: Davidshall, Rosengård, Fosie, Limhamn, Lomma/Burlöv, Svedala och Vellinge.
- Det nya polishuset i kvarteret Gasklockan vid Rörsjöparken invigdes av justitieminister Gun Hellsvik den 14 april 1994.

I samband med en nationell omorganisation av polisväsendet upphörde de lokala polismyndigheterna i Malmöhus län den 30 juni 1994 och ersattes av en polismyndighet: Polisen i Skåne.

Arkivet omfattar ca 800 hyllmeter, nedan beskrivs några speciellt omfattande serier och dess sökvägar. Se även Alfabetiskt sökregister till vissa ärenden inom Polismyndighetens arkiv.

Sakregistrerade handlingar, serie E1AA-E1BF
I samband med polisens förstatligande utarbetades ett enhetligt klassifikationssystem för polisens sakregistrerade handlingar. Ett första system togs i bruk 1965 vilket reviderades 1968, detta kom därefter att bestå med vissa tillägg och förändringar.

De sakregistrerade handlingarna är sökbara genom de allmänna diarierna och dess register, serie C1AA-C1G. A-diarierna är uppdelade på olika avdelningar och i vissa fall efter ärendets art:
- Kansliavdelningens och Juridiska avdelningens A-diarie, C1AA-C1AD
- Utlänningssektionens A-diarie, C1BA-C1BC
- Delgivningscentralen A-diarie, C1CA-C1CB
- A-diarie för Bilregisterärenden, C1DA-C1DB
- Centralvaktens A-diarie, C1EA-C1EB
- Trafikavdelningens A-diarie, C1FA-C1FB.
Ärendenas mångfald är enorm, här registreras allt från övergripande frågor som omorganisation av domstolsväsendet till tillstånd att ge en cirkusföreställning, personalrekrytering, vapenlicenser och begäran om trygghetspaket.

Handlingarna har också arkivlagts i skilda serier beroende på avdelning eller ärendets art, ett brott i seriebildningen har oftast skett 1979/80 från E1A.. till E1B..
- Kansliavdelningens och Juridiska avdelningens sakregistrerade handlingar i E1AA
t o m 1979 därefter E1BA
- Disciplinärenden i E1AB t om 1979 därefter E1BB
- Centralvaktens sakregistrerade handlingar i E1AC t o m 1979 därefter E1BC
- Ordningsavdelningens sakregistrerade handlingar i E1AD

Klassificeringsschema från 1965, sökordsregister och översättningsnyckel till klassifikationssystem från 1968 samt Handbok för registrering i Polisens allmänna diarier biläggs förteckningen.

Handlingar till övriga K-mål, serie E2DA och E2DB
I K-diariet registreras de flesta brottsanmälningarna. Polisen bevarar handlingarna i kriminalmål (K-mål) där polismyndighet eller åklagare fattat beslut att lägga ned eller inte inleda förundersökning på grund av:
· Brott ej styrkt
· Gärningen ej brott
· Misstänkt minderårig
· Åtal ej påkallat ur allmän synpunkt
· Angivelse saknas eller är återkallad
· Brott preskriberat
· Misstänkt avliden

Akterna innehåller anmälningar och utredningshandlingar, även foto, och är lagda i diarienummerordning för varje år. Detta är volymmässigt den mest omfattande serien i polisarkivet. Serien växer med tiden från 50 volymer per år 1965 till 130 volymer per år 1990. Serie E2DB innehåller video- och ljudband till vissa av K-målen.

Sökväg till akterna är dels Kriminaldiariet och dess register C2A-C2D. Det finns ett alfabetiskt målsägareregister (C2B 1972-94) och ett alfabetiskt register över misstänkta personer (C2D 1991-93). En annan sökväg till akterna är personbladen i serie D6A och D6B. Dessa är dels alfabetiskt ordnade och arkivlagda efter att personen avlidit (1966-71), dels ordnade efter personens födelseår (födda 1883-1979) och handläggningstiden (1950-1994) och de är avställda enligt varierade rutiner.

Handlingar till Bötesdiariet, serie E3A-E3B
I bötesdiarierna C3AA-C3ED registreras framförallt trafikolyckor och andra trafikförseelser eller andra störningar av den allmänna ordningen. Handlingar till bötesdiariet som rör personskada eller sjukdom ska bevaras, hos polisen har handlingarna före 1989 av misstag gallrats i sin helhet, varför enbart handlingar till bötesdiariet med personskador fr o m 1989 finns bevarade i serie E3B.

Handlingar rörande utlänningar, F2A-F2K
Dossier över utlänningar finns bevarade från 1930-talets början och framåt. Dossiéerna är sökbara genom alfabetiskt kortregister i serie D3BA. Dossiéerna är ordnade i en huvudserie, F2A, där de arkivlagts efter personens ankomsttid. I avställningsserien, F2B, har dossiéerna lagts över när personen t ex erhållit svenskt medborgarskap, gift sig med svensk medborgare eller avlidit.

Antalet asylsökande steg markant under hösten 1989 och Sydsverige kom att bli en inkörsport för många av flyktingarna. Malmöpolisen kom att administrerade ett omfattande arbete med grundutredning av varje asylsökande som utfördes i hela södra Sverige. Dessa dossiéer över asylsökande med en s k grundutredning MM finns i serie F2C och F2D, även dessa är sökbara genom det alfabetiska kortregistret i serie D3BA, då med MM angivet före dossiéenummer.

Dossiéer över utlänningar som har avvisats finns dels i F2A men har fr o m 1976 lagts i en egen serie, F2G. Även dessa är sökbara genom det alfabetiska kortregistret i serie D3BA, då med avv. angivet före dossiéenummer.




Polisen levererade de statliga handlingarna i omgångar med början 1998. Arkivet ordnades och förtecknades därefter av arkivarie Ingrid Andersson, förteckningen slutfördes i december 2006.

Tillägg och korrigeringar har utförts 2013 av Suzanne Sandberg.

Under besök vid Polisens arkiv på Arkivcentrum Syd 2019 får vi kännedom om att de akter som lånats ut till arbetsgrupper vilka arbetar med "Cold case" "kalla fall", har lagts in i en egen serie i Polisen Skånes arkiv.

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Senast ändrad2024-03-27 14:30:33