Arkiv

Täby polisdistrikt

Basic data

Reference code

SE/SSA/2176/01

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/4AxmoI79bqIfeWjCityNc1

Extent

206 Hyllmeter

Archive institution

Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

Introduction (older form)

ARKIVBESKRIVNING

Myndighetens ändamål och organisation

Polisverksamhetens ändamål enligt polisinstruktionens 2§ (polislagens 1§) var att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Till polisens uppgifter hörde enligt polisinstruktionens 2§ (polislagens 2§) att
- förebygga brott samt hindra att den allmänna ordningen och säkerheten stördes genom brott eller på annat sätt,
- uppdaga brott som hörde under allmänt åtal, samt vidta de åtgärder som behövdes när den allmänna ordningen och säkerheten kränkts på annat sätt än genom brott,
- i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp,
- samt att fullgöra den verksamhet som ankom på polisen enligt särskilda bestämmelser.

Rikspolisstyrelsen var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och hade tillsyn över detta.

Länsstyrelsen var länets högsta polisorgan och ansvarade för polisverksamheten samt hade tillsyn över den verksamhet som bedrevs av polismyndigheterna i länet.
Länet var indelat i polisdistrikt.

Polischefen utövade ledningen av polisverksamheten i polisdistrikt med de begränsningar som följde av bestämmelserna i polisinstruktionen. Polischef i distriktet var polismästaren. Ställföreträdande för denne var polisintendenten.
Polisledningen utgjordes av polischefen och polisintendent samt cheferna för ordnings- och kriminalavdelningarna och deras ställföreträdare.

Polischefen skulle samråda med polisnämnden i frågor om indelning i vaktdistrikt och väsentliga förändringar i distriktets arbetsorganisation.
Till ledamöter i polisnämnden valde kommunfullmäktige representanter för kommunerna.
Polisnämnden upphörde 1972-12-31 och ersattes av en polisstyrelse.
From 1973-01-01 svarade polisstyrelsen för ledningen av verksamheten i Täby polisdistrikt i enlighet med polisinstruktionen. Polisstyrelsen bestod av polischefen samt ledamöter valda av lanstinget. Styrelsen avgjorde viktigare frågor om polismyndighetens organisation och arbetsformer, frågor av större ekonomisk betydelse, tillsättning av högre tjänster och andra frågor som polischefen hänsköt till styrelsen.

1985 kom en reform av polisväsendet som för distriktets del i huvudsak innebar att det fick ett större inflytande över verksamhetens inriktning och resursfördelning med utgångspunkt från de riktlinjer som statsmakten beslutade. Vidare infördes ett system med en grundläggande organisation som beslutades av regeringen och fria resurser som stod till myndighetens förfogande. Dessutom fick polisstyrelsen utökade befogenheter att fatta beslut om bl a den övergripande planeringen och inriktningen av verksamheten inom myndigheten.

Den arbetsordning som gällde dör polisdistriktet beslöts av länsstyrelsen efter förslag från polisdistriktet. Där meddelades de allmänna bestämmelser som fordrades för arbetet i distriktet förutom det som stod i polisinstruktionen, polislagen, förordningar och andra föreskrifter från regering och RPS.
I arbetsordningen redogjordes för distriktets organisation och delegationsordning.

Bestämmelser

Förutom de bestämmelser som generellt gällde statliga myndigheter, ss tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, arkivstadgan (from 1991 arkivlag och arkivförordning), förvaltningslagen m fl gällde för polisen ytterligare författningar. Främst reglerades polisverksamheten av polisinstruktionen som 1984 ersattes av polislagen och polisförordningen. Dessutom fanns i olika specialförfattningar bestämmelser som styrde polisverksamheten, t ex utlänningslagen, vapenlagen m fl författningar. Utredningsverksamheten reglerades genom bestämmelser om förundersökning i rättegångsbalken och förundersokningskungörelsen.

Rikspolisstyrelsen utgav även föreskrifter och allmänna råd (FAP), för polisverksamheten.
I polisdistriktet var det polischefen som utfärdade särskilda tjänsteföreskrifter för verksamhet inom distriktet utöver vad som var stadgat enligt lag eller författning.

Samband mellan myndighetens uppgifter och viktigare handlingar

Viktiga serier är diarierna. Inom distriktet förekom allmänt diarium med diarielistor, kriminaldiarium och bötesdiarium. Ur allmänna diariet har i en del fall brutits ut vissa ärendetyper som fått egna diarielistor. Vilka det är redovisas separat i bilaga 1.
Andra stora serier är handlingar till diarierna, personblad och arrestantblad.

Polismyndighetsärenden och service (bl a vapenlicenser, utlänningsärenden, tillståndsgivning och hittegodsärenden) återfinns i allmänna diariet med diarielistor och i serierna med handlingar till dessa. Även administrativa ärenden finns i allmänna diariet.
Ordningsavdelningens och arbetsgruppernas ärenden återfinns i allmänna diariet med diarielistor och i serierna med handlingar till dessa. Även dagrapporter, omhändertagandeblad/arrestantblad och minnesanteckningar.
Brottsutredningar återfinns i kriminaldiariet och bötesdiariet och i serierna med handlingar till dessa.

Sökingångar till arkivet

Som sökingångar till arkivet finns
- Arkivförteckningen
- Diarierna
- Namnregister/målsäganderegister till diarierna
- Saknummerregister till allmänna diariet

Arkiv

Arkivet består av handlingar från arkivbildaren Täby polisdistrikt om omfattar tiden 1965-1994. Det består både av inbundna volymer och volymer i kartong. Handlingar från perioden 1965-1984 har vid ett tidigare tillfälle levererats in till Stockholms stadsarkiv. Dessa serier och volymer ingår i denna arkivförteckning.
Ärenden som var ”öppna” dvs ej slutredovisade vid omorganisationen överfördes till den nya Polismyndigheten i Stockholms län där de avslutades och arkiverades.

From 1986 blev Täby polisdistrikt egen myndighet men som namn på arkivbildaren har beteckningen Täby polisdistrikt valts eftersom det var den vanligast förekommande benämningen.

Gallring

Gallringsbara serier redovisas i förteckningen med namn, seriesignum och tidsomfattning.
Aktuella gallringsbeslut anges i förteckningen för varje gallringsbar serie.

Sekretess

En stor del av polismyndighetens material är sekretessbelagt enligt sekretesslagen och ska sekretessbedömas innan det lämnas ut. Tillämpliga är speciellt 5 kapitlet om sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott, 7 kapitlet 17-20 §§ om polisregistersekretess samt 9 kapitlet 17§ om sekretess med hänsyn till den enskildes skydd.

Arkivansvarig

Arkivansvarig var chefen för polismyndighetssektionen. Med arkivansvarig avsågs den som skulle utöva tillsynen över arkivbildning och arkiv inom distriktet.
Till sin hjälp hade denne arkivföreståndare och arkivredogörare. Arkivföreståndare ansvarade för arkivtjänsten i centralarkivet. Arkivredogörare ansvarade för arkivtjänsten vid enheter och arbetsgrupper. Instruktioner finns i tjänsteföreskrift 19/87 och även i FAP 182-1.

Arkivet har förtecknats tidigare, en förteckning omfattar 1965-1973, en annan förteckning påbörjades 1980-talet. Efter myndighetens upphörande har försök att omförteckna arkivet gjorts och i samband med detta har den ursprungliga ordningen i vissa fall ändrats och ej gallringsbara handlingar slängts. Vid förtecknandet år 2002 har vissa serier fått ändrat signum och/eller komprimerats.

Arbetsgruppernas handlingar redovisas i egna förteckningar.

Konkordanslista redovisas separat i bilaga 2.

Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv 2002-12-19 med undantag för gallringsbara serier som förvaras i Roslagens polismästardistrikt.

Källor:
Polisinstruktionen
Polislagen
Polisförordningen
Arkivhandlingar Täby polisdistrikt

Polismyndigheten Stockholms län
Täby 2002-11-29

Kerstin Enocson

HISTORIK

Täby polisdistrikt bildades 1965 efter förstatligandet av polisväsendet. Det ersatte de forna fiskals-och polisdistrikten i Vallentuna, Vaxholm, Åkersberga och Österåker.
Distriktet omfattade Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåkers kommuner där Täby kommun var den största.
Distriktet omfattade fram till sammanslagningen med Danderyds polisdistrikt 1108 km2 varav 321 km2 skärgård och var det till ytan näst största i länet. Landskapet bestod av ren landsbygd mellan tätorterna.
Inom distriktet fanns två kriminalvårdsanstalter. Vidare en militärförläggning samt inrättningar för barn-och ungdomsvård och alkoholistanstalter.
Genom distriktet passerade kraftigt trafikbelastade europaväg 3 och tung trafik gick längs denna och väg 276 till och från färjehamnar i Kapellskär och Grisslehamn. Roslagsbanan som hade större delen av sin sträckning genom distriktet, var Sveriges trafiktätaste järnväg.
De olika kommunerna inom distriktet bestod ursprungligen av gammal kulturbygd dominerad av jordbruk och fritidsbosättning. Tätorterna bestod till största delen av villor men under de senaste 50 åren har kommunerna expanderat befolkningsmässigt vilket medfört ökat bostadsbyggande. Näringslivet bestod till största delen av småföretag och en stor del av de arbetsgivare och basnäringen var turism.
Under sommarmånaderna fördubblades nära nog befolkningen i distriktet pga stort antal sommargäster och båtfolk.

Täby polisdistrikt var organiserat på följande sätt:
Distriktet var uppdelat i centralvaktområde och tre, sedermera fyra arbetsgrupper (även kallade lokalvaktområden). Huvudstyrkan var placerad på polisstationen i Täby Centrum dit polisen flyttade 1974 från Roslags Näsby.

Arbetsgrupper:

När Täby polisdistrikt bildades skapades flera mindre arbetsgrupper med ansvarsområde inom respektive kommun. Dessa handlade främst vissa tillståndsärenden, polismyndighetsärenden och en del mindre utredningsärenden. Organisatorisk hörde de till ordningsavdelningen.

Arbetsgrupperna var Vallentuna, Vaxholm, Åkersberga i Österåkers kommun och from 1992 Danderyd. Danderyd var ett självständigt polisdistrikt fram till 1991-12-31 och dess arkiv är förtecknat under arkivbildaren Danderyds polisdistrikt.

Det har även funnits kvarterspoliser i Vallentuna, Åkersberga och Täby.

Verksamheten var uppdelad i kansli, ordningsavdelning och kriminalavdelning.

Kansliet:

Det sköttes till största delen av administrativ personal och handlade polismyndighetsärenden, administrativa ärenden och from 1986 information och brottsförebyggande ärenden.
Delgivningar ombesörjdes av särskilt förordnade delgivningsmän.

Ordningsavdelningen:

Dess verksamhet syftade till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och att bedriva övervakning. Avdelningen omfattade övervakningssektion, trafikgrupp, sjögrupp samt arbetsgrupperna.

- Övervakningssektionen svarade för allmänna övervakningen och utryckningsverksamheten inom hela polisdistriktet.
- Trafikgruppen har funnits i distriktet sedan 1965 och ansvarade för den riktad trafikövervakningen. Sysslade även med viss utredning, inspektioner och yttrade sig i trafikfrågor.
- Sjögruppen. Sjöpolisverksamheten tillkom vid förstatligandet av polisväsendet 1965 och from 1986 utgjorde den en enhet inom ordningsavdelningen. Gruppen var stationerad i Vaxholm. Deras uppgift under seglationsperioden var allmän övervakning och utryckningsverksamhet till sjöss, dessutom skulle de svara för polisiär service i distriktets skärgårdsområden. Verksamhetsområdet omfattade även delar av Norrtälje och Nacka polisdistrikt.
Under icke seglationstid arbetade personalen med utredningar.

Kriminalavdelningen ansvarade för spaning och utredning av brott och ärenden i hela distriktet. Den var indelad i olika rotlar och dessa var
Spaningsrotel (R 1), allmän utredningsrotel (R 2), stöld- och bedrägerirotel (R 7) from 1986 delades denna rotel upp i en stöldrotel (R 4) och en bedrägerirotel (R 5), våldsrotel (R 6), bränder.
Dessutom ingick några specialenheter såsom teknisk grupp och en ungdomsenhet.
I Täby var sedan 1967 två befattningshavare avdelade för att verkställa företrädesvis brotts- och brandundersökningar, samt utredningsarbete av teknisk art. De ombesörjde även daktyloskopering. 1969 bildades en teknisk grupp direkt underställd avdelningschefen.
Ungdomsenhet inrättades 1988 för att utreda brott begångna av ungdomar under 18 år. Den samarabetade med sociala myndigheter och skolor i brottsförebyggande syfte.

Vid en omorganisering 1990 sammanslogs kriminalavdelningen i två rotlar, specialroteln och skriftroteln.

- Skriftroteln arbetade med utredningar och redovisning av brott. Även gripanden och handräckning mm. I roteln ingick även en enhet kallad ”inre span” som övertagit de uppgifter spaningsroteln haft. I roteln ingick också teknikergruppen.
- Specialroteln övertog bedrägerirotelns arbetsuppgifter plus ytterligare en del från allmänna utredningsroteln

Efter sammanslagningen med Danderyds polisdistrikt 1992 indelades den nya myndigheten i planeringsenhet, administrativ avdelning och operativ avdelning.

- Planeringsenheten hade hand om budget, analys/planering och ADB
- Administrativa avdelningen var uppdelad i tre sektioner som var ansvarig för service, polismyndighetsärenden och utbildning.
- Operativa avdelningen var uppdelad i 11 sektioner som bestod av de fyra arbetsgrupperna (kallades nu polisområden) och olika sektioner för BF/ungdom, övervakning, trafik, sjögrupp, spaning, brott och slutligen en specialsektion.

Brottsförebyggande verksamhet. Som svar på statsmakternas ökade krav på brottsförebyggande insatser inrättades 1975 en enhet vid kriminalavdelningen med huvudsaklig uppgift att ombesörja ”Lag o Rättundervisning” i distriktet. 1980 blev enheten till en brottsförebyggande rotel (R 12). Vid den lokala omorganisationen 1986 överfördes verksamheten till kansliavdelningen, där en lokal enhet för information och brottsförebyggande verksamhet inrättades. Uppgiften bedrevs huvudsakligen av denna enhet i form av extern rådgivning och undervisning i skolor och på fritidsgårdar men medverkan skedde även genom arbetsgrupperna och andra enheter.

Sammanslagningen Täby – Danderyd:

Under åren har det framförts olika förslag om att slå samman Täby och Danderyd polisdistrikt för att därigenom få ökade personella och tekniska resurser samt att samt att de samlade resurserna skulle kunna utnyttjas mer rationellt.
Dåvarande polismästaren i Danderyd föreslog i en skrivelse till länsstyrelsen i oktober 1989 att Danderydspolisen upphörde som egen myndighet och istället organiserades som en stor arbetsgrupp under Täbypolisen.

Länsstyrelsen beslöt i november 1989 att frågan skulle utredas och en arbetsgrupp tillsattes av länspolismästaren i mars 1990. Denne föreslog länsstyrelsen att myndigheterna skulle slås samman till en myndighet. Länsstyrelsen tillstyrkte förslaget 22 mars 1991.
Regeringen i sin tur tillstyrkte sammanslagningen i juni 1991 och beslöt att den skulle verkställas 1 januari 1992.

Den 1 januari 1992 sammanslogs de bägge polisdistrikten till ett där huvudstyrkan var förlagd till Täby och Danderyd bildade polisområde 4.

Myndighetens upphörande

Länsstyrelsen utsåg i december 1992 expeditionschefen i försvarsdepartementet Olof Egerstedt, att utreda ”polisens verksamhetsformer, organisation, indelning mm i Stockholms län”. Utredaren redovisade sitt uppdrag genom att överlämna en rapport, Polisen i Stockholms Län (Lst 1993:15) till landshövdingen 1993-10-14.
I rapporten redovisades förslag till hur dels polisverksamheten kunde förnyas och utvecklas dels hur verksamheten kunde bedrivas effektivare. Ett problemorienterat arbetssätt förordas i kombination med närpolisorganisation i hela länet samtidigt som länets polis föreslogs organisatoriskt bli inordnad i en gemensam länspolismyndighet.
Rapporten sändes på remiss inom länet till bl a alla kommuner och polismyndigheter i länet.
1994-02-03 fattade länsstyrelsen beslut om att genomföra förändringar av länets polisorganisation. Genom beslutet godkände länsstyrelsen i allt väsentligt de förslag som framlagts i utredningsrapporten.

1994-06-30 upphörde så Täby polisdistrikt som självständig myndighet och uppgick i den nybildade Polismyndigheten i Stockholms län.

Control

Created	18/06/2015 11:44:19
Amended	03/08/2015 16:49:51

Täby polisdistrikt

Basic data

Content

Control

Serier (10 st)