Arkiv

Wirsbo bruks arkiv - GLA/C0163:08

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/13816

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/yEgT1r8xweZJUG018W43t3

Omfång

11 Volymer

0,7 Hyllmeter (-)

Datering

1743

–

1875

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Arkivet skall vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning och i enlighet med den för allmänna handlingar gällande sekretesslagen. Tillstånd för forskning i arkivet lämnas av ägaren och tillstånd för lån av enskilda volymer prövas sedan av landsarkivet. Tryckt skrift vilken tillkommit som resultat av forskningarna skall överlämnas till ägaren.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Fört 9/94, C0163:08

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan)

Arkivbildare/upphov

Wirsbo bruk (1620)

Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Mekanisk verkstad)

Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Rörverk)

Kategori: Företag. Formvaruindustri (Rörverk)

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr GLA/13816 Privatarkiv C 163: 8 Förteckning 9/94 Förteckning över Wirsbo bruks arkiv
Allmän anmärkning	Kartor och ritningar har inordnats i landsarkivets Kart- och ritningssamling. Se konceptförteckning i arbetsrum A 5 och databasen KARTIA. Tillgängligt för forskning efter tillstånd av ägaren, friherre Niclas Silfverschiöld. Se nedanstående depositiosavtal. "1988-06-06 Depositionshandling Deposition av Kobergs gods arkiv. Till landsarkivet i Göteborg överlämnas härmed såsom deposition Kobergs godsarkiv omfattande tiden till 1951. Innehavaren av Kobergs fideikomiss, ägaren till Koberg eller huvudmannen i familjen Silfverschiöld äger rätt att återtaga arkivet, när han så önskar. Förvaringen i landsarkivet sker kostnadsfritt. Efter slutgiltigt ordnande och förtecknade av arkivet tillställes ägaren arkivförteckning över beståndet. Eventuell gallring sker efter godkännande av ägaren. Arkivet skall vara tillgängligt för allvarligt syftande forskning och i enlighet med den för allmänna handlingar gällande sekretesslagen. Tillstånd för forskning i arkivet lämnas av ägaren och tillstånd för lån av enskilda volymer prövas sedan av landsarkivet. Tryckt skrift vilken tillkommit som resultat av forskningarna skall överlämnas till ägaren. Niclas Silfverschiöld Beata Losman landsarkivarie"
Inledning (äldre form)	WIRSBO BRUK. Bruksegendom i Ramnäs socken Västmanlands län. Brukets historia går tillbaka till omkring 1620, då bergsmannen Johan Pederson erhöll tillstånd, att under ägaren riksrådet Johan De la Gardie, vid ett fall i Kolbäcksån anlägga ett par stångjärnshamrar. Bruket tillhörde härefter släkterna Stenbock och Boije Didricson som försummade att förnya privilegierna, varför Bergskollegium under hans livstid "arresterade verket". Vidare släkterna von Walcker och von Yxkull. En 1797 verkställd utredning synes utvisa att direktören Niclas Sahlgren icke genom köp utan genom bördsrätt å sin dotters Anna Margareta Sahlgrens vägnar haft sin åtkomst till egendomen, som delvis testamenterats till henne. Bakgrunden var följande. Överstelöjtnanten baron Yxkull von Meijendorff och hans friherrinna Anna Margareta von Walcker erhöll enligt lagfartsprotokoll den 15 juni 1754 fasta på en inköpt 1/4 i Wirsbo, nämligen 1/8 av pastor Boye och 1/8 av handlanden Volcker. Återstående 3/4 måste dels förut tillhört i arv, dels blivit inbördade av friherrinnan. Ett protokollsutdrag den 16 mars 1758 upplyser, att då fråga var om bancolån å hela Wirsbo egendom, Gammelby såsom 1 3/4 och ibidem 1/3 mantal hörde därtill, varav då 1/4 i hemmantalen av nämnda gård härflutit från nämnda köp, men 3/4 förut varit införlivade med friherrinnan von Walckers lotter. Därpå sålde friherrinnan den 21 maj 1760 till sin son, sedermera kammarherren Lage von Yxkull hela egendomen för 500000 D Kmt. Härå beviljades första uppbud den 30 maj 1760. Men, då köparen, Lage von Yxkull avled redan 1762 och det till hans hustru Fredrika Magdalena von Dübens förmån av honom upprättade testamentet, ävensom själva köpeavhandlingen klandrats av Niclas Sahlgren i hans dotters Anna Margareta Sahlgrens namn, såsom dotterdotter till Anna Margareta von Walcker, och han i avsikt av börd instämt både säljarna och friherrinnan von Düben, gick målet till domstol. Handlingar rörande nämnde bördstvist ingå i nedan förtecknade arkivalier. Under tiden fick säljarna sin rätt i egendomen förvarad genom inteckning av 411550 D Kmt. Rättegången slutade med förlikning emellan änkefriherrinnan Yxkull och Niclas Sahlgren den 16 april 1763, varigenom hon avsagt sig all process om köpets bestånd, med ett ytterligare förklarande den 4 juli 1763 att såväl hennes innestående köpeskilling 300000 D Kmt som även hela fasta egendomen skulle anses som arvejord i hennes hand och komma Anna Margareta Sahlgren till godo. Slutligen träffades förening med änkefriherrinnan von Düben den 29 juni 1763, varigenom hon överlät hela Wirsbo till Sahlgren och avstod både från köpebrevets och sin mans baron Lage Yxkulls testamentes begagnande. Genom testamente den 11 juni 1763 tillade även friherrinnan A. M. von Walcker Anna Margareta Sahlgren ytterligare testamentabla 80000 D Kmt, innefattande bland de förutnämnda 300000 D Kmt. I anledning av föreningen med friherrinnan von Düben uppstod sedermera stridigheter, som emellertid bildades genom kompromissarier. Ett verkställighetsinstrument den 1 oktober 1763 visar egendomens överlämnande till Niclas Sahlgren. Efter Sahlgrens död 1776 ärvdes Wirsbo bruk och lantegendom av Anna Margareta Alströmer, gift med majoren Nils Silfverschiöld, och efter hennes död 1793 ärvdes den av makarnas 5 barn, bland dem Nils August Silfverschiöld (1787-1878) och skiftades mellan dem. Genom dessa transaktioner ha nedan förtecknade handlingar kommit att förvaras bland arkivalierna i Kobergs fideikommiss. Wirsbo bruk med 2 stångjärnshamrar och 4 härdar hade då rätt till 1740 skeppund årligt smide. 1819 sålde Adolph Coijet med sin hustrus friherrinnan Ulrica Catharina Silfverschiölds samtycke till sin svåger baron Nils August Silfverschiöld sin hustrus som arv efter sin moder Anna Margareta Silfverschiöld, född Alströmer, tillfallna 1/6 i Wirsbo stångjärnsbruk och lantegendom, Ramnäs socken, för 22222.10,8 rdr bco. 1/6 av bruket ägdes av ryttmästaren Hans Fock och hans hustru Augusta, född Silfverschiöld. Från och med 1842 ägde Nils August Silfverschiöld hälften av Wirsbo. 1851 märktes bland övriga delägare friherrinnan C. Djurklo med 1/6, ryttmästare Fock med 1/6, baronerna Jonas Patrik, Nils, Carl Jonas Oskar samt Jon Alströmer med vardera 2/54 samt majoren Per Sebastian Tham med 1/54. 1852 inköpte intressenterna för 20000 rdr bco avlidne brukspatronen Salomon von Stockenströms konkursmassa tillhöriga Nickebo masugn med 54/96 mantal kronoskatte Nickebo och 22/90 mantal Bennebo. Se även serie J i Kobergs fideikommiss. Ref.kod: se/gla/10971 Kartor och ritningar har inordnats i landsarkivets Kart- och ritningssamling. Se konceptförteckning i arbetsrum A 5 och databasen KARTIA Tillgängligt för forskning efter tillstånd av ägaren, friherre Niclas Silfverschiöld.

Ämnesord

Ämnesord, sak

Kobergs fideikommiss (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Sekretess	Ja
Deposition	Ja

Kontroll

Skapad	1996-03-12 00:00:00
Senast ändrad	2015-08-10 11:27:16

WIRSBO BRUK.
Bruksegendom i Ramnäs socken Västmanlands län.
Brukets historia går tillbaka till omkring 1620, då bergsmannen Johan Pederson erhöll tillstånd, att under ägaren riksrådet Johan De la Gardie, vid ett fall i Kolbäcksån anlägga ett par stångjärnshamrar. Bruket tillhörde härefter släkterna Stenbock och Boije Didricson som försummade att förnya privilegierna, varför Bergskollegium under hans livstid "arresterade verket". Vidare släkterna von Walcker och von Yxkull.
En 1797 verkställd utredning synes utvisa att direktören Niclas Sahlgren icke genom köp utan genom bördsrätt å sin dotters Anna Margareta Sahlgrens vägnar haft sin åtkomst till egendomen, som delvis testamenterats till henne. Bakgrunden var följande. Överstelöjtnanten baron Yxkull von Meijendorff och hans friherrinna Anna Margareta von Walcker erhöll enligt lagfartsprotokoll den 15 juni 1754 fasta på en inköpt 1/4 i Wirsbo, nämligen 1/8 av pastor Boye och 1/8 av handlanden Volcker. Återstående 3/4 måste dels förut tillhört i arv, dels blivit inbördade av friherrinnan. Ett protokollsutdrag den 16 mars 1758 upplyser, att då fråga var om bancolån å hela Wirsbo egendom, Gammelby såsom 1 3/4 och ibidem 1/3 mantal hörde därtill, varav då 1/4 i hemmantalen av nämnda gård härflutit från nämnda köp, men 3/4 förut varit införlivade med friherrinnan von Walckers lotter. Därpå sålde friherrinnan den 21 maj 1760 till sin son, sedermera kammarherren Lage von Yxkull hela egendomen för 500000 D Kmt. Härå beviljades första uppbud den 30 maj 1760. Men, då köparen, Lage von Yxkull avled redan 1762 och det till hans hustru Fredrika Magdalena von Dübens förmån av honom upprättade testamentet, ävensom själva köpeavhandlingen klandrats av Niclas Sahlgren i hans dotters Anna Margareta Sahlgrens namn, såsom dotterdotter till Anna Margareta von Walcker, och han i avsikt av börd instämt både säljarna och friherrinnan von Düben, gick målet till domstol. Handlingar rörande nämnde bördstvist ingå i nedan förtecknade arkivalier. Under tiden fick säljarna sin rätt i egendomen förvarad genom inteckning av 411550 D Kmt. Rättegången slutade med förlikning emellan änkefriherrinnan Yxkull och Niclas Sahlgren den 16 april 1763, varigenom hon avsagt sig all process om köpets bestånd, med ett ytterligare förklarande den 4 juli 1763 att såväl hennes innestående köpeskilling 300000 D Kmt som även hela fasta egendomen skulle anses som arvejord i hennes hand och komma Anna Margareta Sahlgren till godo. Slutligen träffades förening med änkefriherrinnan von
Düben den 29 juni 1763, varigenom hon överlät hela Wirsbo till Sahlgren och avstod både från köpebrevets och sin mans baron Lage Yxkulls testamentes begagnande. Genom testamente den 11 juni 1763 tillade även friherrinnan A. M. von Walcker Anna Margareta Sahlgren ytterligare testamentabla 80000 D Kmt, innefattande bland de förutnämnda 300000 D Kmt.
I anledning av föreningen med friherrinnan von Düben uppstod sedermera stridigheter, som emellertid bildades genom kompromissarier. Ett verkställighetsinstrument den 1 oktober 1763 visar egendomens överlämnande till Niclas Sahlgren.
Efter Sahlgrens död 1776 ärvdes Wirsbo bruk och lantegendom av Anna Margareta Alströmer, gift med majoren Nils Silfverschiöld, och efter hennes död 1793 ärvdes den av makarnas 5 barn, bland dem Nils August Silfverschiöld (1787-1878) och skiftades mellan dem. Genom dessa transaktioner ha nedan förtecknade handlingar kommit att förvaras bland arkivalierna i Kobergs fideikommiss. Wirsbo bruk med 2 stångjärnshamrar och 4 härdar hade då rätt till 1740 skeppund årligt smide.
1819 sålde Adolph Coijet med sin hustrus friherrinnan Ulrica Catharina Silfverschiölds samtycke till sin svåger baron Nils August Silfverschiöld sin hustrus som arv efter sin moder Anna Margareta Silfverschiöld, född Alströmer, tillfallna 1/6 i Wirsbo stångjärnsbruk och lantegendom, Ramnäs socken, för 22222.10,8 rdr bco. 1/6 av bruket ägdes av ryttmästaren Hans Fock och hans hustru Augusta, född Silfverschiöld. Från och med 1842 ägde Nils August Silfverschiöld hälften av Wirsbo. 1851 märktes bland övriga delägare friherrinnan C. Djurklo med 1/6, ryttmästare Fock med 1/6, baronerna Jonas Patrik, Nils, Carl Jonas Oskar samt Jon Alströmer med vardera 2/54 samt majoren Per Sebastian Tham med 1/54.
1852 inköpte intressenterna för 20000 rdr bco avlidne brukspatronen Salomon von Stockenströms konkursmassa tillhöriga Nickebo masugn med 54/96 mantal kronoskatte Nickebo och 22/90 mantal Bennebo.
Se även serie J i Kobergs fideikommiss. Ref.kod: se/gla/10971
Kartor och ritningar har inordnats i landsarkivets Kart- och ritningssamling. Se konceptförteckning i arbetsrum A 5 och databasen KARTIA
Tillgängligt för forskning efter tillstånd av ägaren, friherre Niclas Silfverschiöld.

Serier (4 st)

Referenskod	Titel
B	Koncept
E	Inkomna skrivelser
F	Handlingar ordnade efter ämne
G	Räkenskaper