Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Västernorrlands lagmansrätts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1040155
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lTazdAydVLAeNZeWfYgnE4
Omfång
7,3 Hyllmeter 
Datering
1702–1849(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHela arkivförteckningen är inte inskriven i Arkis/NAD. För fullständig arkivförteckning se arkivförteckning (pdf-fil) under sökmedel.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 65/1954 (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Västernorrlands lagmansrätt (1611 – 1849)
Kategori: Statlig myndighet. Lagmansrätter -1849

Innehåll

Inledning (äldre form)VÄSTERNORRLANDS LAGMANSRÄTT (1702-1849)

Lagmansrätten var en gammal svensk rätt, ursprungligen baserad på landskapens ting. Redan i stadslagen i mitten av 1300-talet inskränktes lagmansrättens verksamhet till landsbygden, där man länge sökte lagmansrätt både som första och andra instans. Först genom införandet av hovrätt 1614 blev lagmansrätten mer allmänt andra instans. Förhållandet mellan häradsrätt, lagmansrätt och hovrätt reglerades i 1734 års rättegångsbalk enligt vilken lagmansrätt var andra instans i tvistemål, vilka alltså kunde vädjas dit från häradsrätt. Brottmål överklagades direkt till hovrätt.

I lagmansrätten, som enligt 1734 års rättegångsbalk skulle sammanträda en gång om året, dömde lagmannen med tolv nämndemän från häradsrätterna i lagsagan. Lagmansrätterna avskaffades 1849.

Västernorrlands lagsaga bildades år 1611 och omfattade hela dåvarande Norrland. Förste lagman var Axel Oxenstierna. Efter freden vid Brömsebro 1645 tillfördes lagsagan de erövrade landskapen Jämtland och Härjedalen. Landskapen Ångermanland och Västerbotten avskildes år 1720 från Västernorrlands lagsaga och kom att tillhöra Ångermanlands och Västerbottens lagsaga. Västernorrlands lagsaga omfattade därefter landskapen Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Härjedalen och Jämtland.

Lagmanstingen inom lagsagan var som regel gemensamma för landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Medelpad och Jämtland. Det förekom dock att landskapet Gästrikland hade egna lagmansting i Gävle.

Tingsställe för Gästrikland-Hälsingland-Härjedalen fanns vid mitten av 1700-talet i Iggesund. Senare hölls tingen i Myskje gästgivaregård i Mo i Hälsingland samt i städerna Söderhamn och Hudiksvall. Tingsställe för Medelpad-Jämtland fanns bl.a. i Grimsnäs by i Revsunds socken, i Bräcke socken, på Frösön och i Vattjom i Tuna socken. Under senare tid hölls tingen omväxlande i städerna Sundsvall och Östersund.

Sedan lagmansrätterna upphörde år 1849 förordnade Svea hovrätt år 1851 att en inventering av arkivet tillhörande Västernorrlands lagmansrätt skull ske. Inventeringen utfördes av lagsagans siste lagman, Johan Wretman, vars förteckning över arkivet, daterad den 1 augusti 1851, ingavs till länsstyrelsen i Gävle, där även arkivet förvarades innan det levererades till Landsarkivet i Härnösand år 1938.


Källor:
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Nationalencyklopedin
Arkivförteckning 65/1954 över Västernorrlands lagmansrätts arkiv

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Kontroll

Skapad1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad2016-12-27 13:30:13