Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skattemyndigheten i Stockholms län


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2899
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/DzPzzic5jYbGXU31Ad0zok
ExtraID2899
Omfång
520,3 Hyllmeter 
Datering
1991–2003(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen, Riksarkivets digitala arkiv)

Innehåll

Inledning (äldre form)1 Skattemyndighetens arbetsuppgifter och organisation

Skattemyndigheten i Stockholm (SKM) var regional förvaltningsmyndighet för frågor om
• skatter,
• socialavgifter,
• pensionsgrundande inkomst,
• registrering av bouppteckningar (fr.o.m. 1 juli 2001),
• folkbokföring, och
• brottsutredningar enligt lagen (1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.

SKM bistod Länsstyrelsen i arbetet med de allmänna valen (t.o.m. 2001) genom att upprätta röstlängder och röstkort. SKM bestyrkte även skriftlig uppgift om sökandens ekonomiska förhållanden vid ansökan om fri rättshjälp hos Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

2 Organisation

SKM bildades den 1 januari 1991 och övertog då verksamheten från Länsskatte-
myndigheten i Stockholms län (LSKM) och de lokala skattemyndigheterna (LSM) i länet. Folkbokföringen övertogs av SKM den 1 juli 1991 från Svenska kyrkan. Relevanta uppgifter hämtades då ur pastorsämbetenas manuellt förda personakter och registrerades i skattekontorens lokala folkbokföringsregister (ADB).

Riksskatteverket (RSV) blev central myndighet för skattemyndigheterna.

Förordning med instruktion för skatteförvaltningen (RSV och SKM) finns i SFS 1990:1293, ändrad 1991:183, 1992:136, 1993:194, 509, 1994:228, 984 och 1504, 1995:1656, 1996:1130, 1266 och 1452, 1997:1174 och 1333, 1998:197, 411, 1095 och 1359, 1999:927, 2000:515 och 886, 2001:341 och 1025, 2002:529.

Organisationen 1991-1995
("SOL90", SkatteOrganisationen i Länen inför 90-talet)

En omorganisation av länens skatteverksamhet genomfördes successivt under 1991 i syfte att nå en integrerad och decentraliserad arbetsform. SKM i Stockholms län delades in i ett särskilt distrikt (0164) och tre allmänna distrikt (Centrum 0161, Norr 0162, Söder 0163) mellan vilka skattekontoren - och vissa särskilda funktioner - fördelades.

Skattemyndigheten i Stockholms län fick lokala skattekontor (LOK) i Stockholm (0101), Lidingö (0104), Danderyd (0105), Jakobsberg (0106), Norrtälje (0107), Sollentuna (0108), Solna (0109), Täby (0111), Handen (0113), Huddinge (0114), Nacka (0116) och Södertälje (0117). I Stockholm fördelades verksamheten på sex LOK: Centrala Stockholm (0101), Södermalm (0102), Kungsholmen (0103), Vällingby (0110), Farsta (0112) och Hägersten (0115).


Distriktens staber fick följande ansvarsområden:
- löner och anställningsvillkor,
- distriktsövergripande MBL-förhandlingar,
- rekrytering och lönesättning,
- distriktsövergripande personalplanering,
- personalsociala frågor, och
- uppföljning för distriktet.

Inom de allmänna distrikten svarade LOK för alla frågor som rörde löntagare, för fastighetstaxering och fr.o.m. 1991-07-01 för folkbokföring samt för alla frågor som rörde mindre och medelstora företag och deras delägare. Löpande processföring svarade även LOK för.

Inom det särskilda distriktet svarade länsskattekontoret (LÄK/0170) för frågor om skatter, socialavgifter och pensionsgrundande inkomst för de större företagen i länet och deras delägare samt även för andra skattskyldiga med komplicerade inkomst- och förmögenhetsförhållanden och dessutom även viss löpande processföring.

Koncernrevisionskontoret (0179) utförde revisioner som ingick i den samordnade planmässiga revisionsverksamheten.

Specialrevisionskontoret (0178) utförde offensiva EKO-utredningar, svarade för samordning och revisionsstöd, och utförde revisioner i samband med kontrollåtgärder inriktade på särskilda företeelser.

Rättsenheten (0171) biträdde länsskattechefen i arbetet med samordning och stöd i materiellt och processuellt hänseende inom länet. Dessutom handlades där vissa kvalificerade mål och ärenden, viss processföring, allmänjuridiska frågor samt även arvs- och gåvobeskattnings- uppgifter/aktievärdering.

Likvidkontoret (0174) svarade länsgemensamt för medels- och likvidhanteringen 1993-1994 för att 1995 inordnas i ekonomistaben som likvidsektionen.

ADB-staben (0173) var en stöd- och specialistfunktion för SKM:s dataverksamhet. Den svarade för datordrift, användarstöd, utbildning och utveckling. 1993-06-30 upphörde ADB-staben. Driften av de koncerngemensamma ADB-systemen sköttes därefter av Riksskatteverkets IT-avdelning.

Personalstaben (0175) ansvarade bl.a. för länsgemensamma kollektivavtals- och MBL-förhandlingar, personalutvecklingsåtgärder, internutbildningen, specialkompetens för personalsociala frågor och löneadministrationen. 1995-07-01 ändrades verksamhetens benämning till personalavdelningen.

Ekonomistaben (0176) ansvarade för det samlade budget- och uppföljningsarbetet samt anslagsframställningen, den samlade redovisningen och bokslutet, intendentur och servicefunktionerna, styrning och samordning av diarieförings- och arkiv-verksamheterna, inköps- och fakturahanteringen. Fr.o.m. 1995 svarade staben för den länsgemensamma medels- och likvidhanteringen. 1995-07-01 ändrades stabens namn till ekonomiavdelningen.

Uppföljningsstaben (0177) svarade för uppföljning av verksamheten samt internrevision. Uppgifterna överfördes 1993 till länsskattechefens kansli.

Kansliet (0100) svarade för internrevision och kansliuppgifter.

AU-avdelningen (0174) tillkom 1995-07-01 och övertog då från kansliet och AU-funktionen uppgifter om
- samordning av verksamhetsadministration,
- uppföljning av verksamheten på länsnivå,
- central information och personaltidning,
- ADB-samordning, och
- administrativ utveckling med särskild inriktning på ADB-stödda resurser.

Organisationen 1996 -1998 ("Ankan 1 och 2")

I syfte att förbättra förutsättningarna för effektivare ledning och resurs- och kompetens- utnyttjande - och ändå behålla "helkundsförhållandet" - genomfördes en omorganisation i två steg.
Steg 1 (årsskiftet 1995/96) innebar bl.a. att huvudavdelningarna Riks (0173), Region (0140) och Lokal (0120) bildades. Distrikt Centrum och Särskilda distriktet upphörde liksom de lokala skattekontoren Centrala Stockholm, Södermalm, Kungsholmen och Farsta. Dessa LOK:s verksamhet avseende personbeskattning och folkbokföringsverksamhet övertogs av de nya skattekontoren Stockholm 1 (0121), Stockholm 2 (0122) och Stockholm 3 (0123) under det att företagsbeskattningen hanterades av företagsskattekontoren 2-5 (0142-0145).
Avdelning riks tillfördes ett kontor - specialrevisionskontor 1 (0177).

Steg 2 (årsskiftet 1996/97) innebar bl.a. att även distrikten Norr och Söder upphörde liksom de lokala skattekontoren Lidingö, Danderyd, Jakobsberg, Sollentuna, Solna, Vällingby, Täby, Handen, Huddinge, Hägersten och Nacka. Nya skattekontor inom avdelning lokal blev istället Stockholm 4 (0124) och Stockholm 5 (0125). Företagsskattekontoren 6-8 (0146-0148) tillkom inom avdelning region. Benämningen lokalt skattekontor (LOK) upphörde 1998.
Myndighetens organisation blev enligt följande:
- tre avdelningar med operativt ansvar
* avdelning riks
* avdelning region
* avdelning lokal
- fyra stödavdelningar
* juridisk avdelning
* ekonomiavdelning
* personalavdelning
* AU-avdelning (upphörde 31 augusti 1997) .
1998 tillkom tre enheter som sorterar direkt under länsskattechefen, nämligen
* informationsenhet
* planeringsenhet (eg. 1 september 1997)
* skattebrottsenhet.

Informationsenheten (0169) svarade för planering, samordning, genomförande och uppföljning av kommunikationsprojekt; samordning av, utveckling av och stöd för den riktade servicen; samordning av och stöd för massmediakontakter.

Planeringsenheten (0174) svarade för långsiktig och strategisk planering, utveckling av styr- och uppföljningsmodeller, fortlöpande uppföljning av verksamheten, samordning av IT-verksamheten, och samordning av verksamhetsadministrationen.

Skattebrottsenheten (0168) medverkade enligt lag (1997:1024) i brottsutredningar. Enheten hade därvid till uppgift att på begäran av åklagare biträda denne i fråga om utredning av brott både innan förundersökning inletts och under förundersökning. Enheten skulle även inom sitt verksamhets-område bedriva spaning och samla in och bearbeta information för att klarlägga om brottslig verksamhet har utövats, utövas eller kan komma att utövas. Enheten skulle dessutom verka för att förebygga brottslighet.

Organisationen 1999- ("Regionaliseringen")

1997-1999 genomfördes en omorganisation av skattemyndigheterna så att tio regionala myndigheter bildades av de tidigare tjugofyra. För Stockholms-regionens del den 1 januari 1999 genom att Skattemyndigheten i Gotlands län (SKM09) och Skattemyndigheten i Stockholms län (SKM01) sammanfördes och bildade Skattemyndigheten i Stockholm (SKM01). Organisatoriskt innebar regionaliseringen endast att ett nytt kontor, skattekontoret i Visby (0118), tillfördes avdelning lokal. Arkivmaterial som fördes över från SKM i Gotlands län och införlivades i SKM i Stockholm arkiv var t.ex. diarieförda öppna ärenden, uppgifter om aktuella moms- och arbetsgivarregistrerade och personalakterna för den personal som gick över till den nya myndigheten.

Andra förändringar som genomfördes samtidigt var att
- juridiska avdelningen blev rättsavdelningen,
- skattekontor Stockholm 4 namnändrades till skattekontoret i Spånga, och att
- skattekontoret Stockholm 5 namnändrades till skattekontoret i Haninge, och
- företagsskattekontor 8 blev projektkontoret.
Länsskattechefens kansli blev regionskattechefens kansli.

Organisationsförändringenen september 2000 - (”Specialavdelningen”)

För att ytterligare prioritera den ”EKO-relaterade” verksamheten sammanfördes kompetens i den nya Specialavdelningen (85). Avdelningen var indelad i ett kansli, analysfunktionen (86), revisionskontoren 1 (87) och 2 (88) som bedrev utredningsverksamhet, samt processkontoret (89) som hade hand om EKO-process- och borgenärsverksamheterna. Samtidigt med specialavdelningens start upphörde verksamheterna vid avdelning regionals företagsskattekontor 1 samt avdelning riks specialrevisionskontor 2 (78). Specialrevisionskontor 1 (77) namnändrades till revisionskontor riks.

SKM:s organisation med förändringar, fördelningen av arbetsuppgifter och beslutsnivåer framgår av kopior av arbetsordningen bilagda denna arkivbeskrivning.

Bouppteckningarna juli 2001-

Den 1 juli 2001 övertog SKM registrering av bouppteckningar samt arvsbeskattning från tingsrätterna. Inom regionen fördelades ärendena på SKR Stockholm 1 (Stockholms stad) och SKR i Visby (övriga regionen). Tingsrätternas i Stockholms län material överfördes till Stockholms stadsarkiv.

Ny Organisation i Stockholm (NOS) januari 2003

I syfte att nå en effektivare ärendehantering gjordes förändringar beträffande
• hanteringen av FÅAB/HB
• koncentrering av SOA-hanteringen
• branschindelningen
• hanteringen av stora skatteunderlag.
Organisatoriskt flyttades projektkontoret till Specialavdelningen.
Namnen på avdelningarna lokal, region och riks byttes i nämnd ordning till Avdelning 1, Avdelning 2 och Avdelning 3.
Specialavdelningen behöll sitt namn.

"Enmyndigheten" januari 2004


3 Viktiga författningar som styr verksamheten

- Förvaltningslagen
- Förordningen med instruktion för skatteförvaltningen
- Verksförordningen (VF)
- Taxeringslagen (1990:324)
- Taxeringsförordningen (1990:1236)
- Skattebetalningslagen (SBL, 1997:483)
- Inkomstskattelagen (IL, 1999:1229) fr.o.m. år 2000
- Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)
- Lag om självdeklaration och kontrolluppgifter (”Gamla” GLSK, 1990:325)
- Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK, 2001:1227)
- Förordning om självdeklaration och kontrolluppgifter (1990:1237)
- Mervärdesskattelagen (1994:200)
- Mervärdesskatteförordningen (1994:223)
- Skatteregisterlagen (1980:343, -1 oktober 2001)
- Skatteregisterförordningen (1980:556, -1 oktober 2001)
- Lag om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet (SdbL, 2001:181)
- Förordning (SdbF, 2001:588) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet
- Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
- Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst (1959:551)
- Kommunalskattelagen (KL)
- Lagen om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar (1997:1024)
- Lag om folkbokföringsregister (1990:1536)
- Folkbokföringslagen (1991:481)
- Folkbokföringsförordningen (1991:749)
- Personuppgiftslagen (PuL, 1998:204)
- Personuppgiftsförordningen (PuF, 1998:1191)
- Lagen (FdbL, 2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet (1 okt 2001-)
- Förordning (FdbF, 2001:589) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet
- Lag om arvsskatt och gåvoskatt (AGL, 1941:416)
- Förordning om arvsskatt och gåvoskatt (AGF, 1958:563)
- RSV:s författningssamling (RSFS).
Aktuella skatteförfattningar (lagar och förordningar) utges årligen i samlat skick av RSV.

Upphävda författningar
- Lagen om statlig inkomstskatt (SINK, 1947:576), upphävd av 1999:1230
- Kommunalskattelagen (1928:370), upphävd av 1999:1230
- Uppbördslagen (1953:272), upphävd av 1997:483
- Uppbördsförordningen (1967:626), upphävd av 1997:450
- Fastighetstaxeringsförordningen (1979:1193), upphävd av 1993:1199
- Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (1984:668), upphävd av 1997:483
- Folkbokföringsregisterförordningen (1991:750), upphävd av 2001:182
- Aviseringsregisterlagen (1995:743), upphävd av 2001:182



4 Viktiga ADB-register inom verksamheten

Skatteregisterlagen och skatteregisterförordningen reglerade innehåll och användning av skatteområdets ADB-register. Skatteregisterlagen upphörde att gälla 1 oktober 2001 och ersattes då av Lag om behandling av uppgifter i Skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. Skatteregisterlagens bestämmelser gäller dock handlingar och uppgifter tillförda registret före 1 oktober 2001.

Beskattningsdatabasen
Häri ingår register över
- person-, uppbörds- och taxeringsdata
- företag och företagare
- särskilda taxeringsuppgifter för rörelse, jordbruk och fåmansdelägare
- fastighetsuppgifter
- referensregister rörande bolag
- revisionsregister
- mervärdesskatt
- gåvoskatt
- bouppteckningar och arvsbeskattning
- arbetsgivaruppbörd
- taxeringsöverklaganden.

Indata kommer bl.a. från allmänheten (skatteinbetalningar och självdeklarationer), från arbetsgivare (skatteinbetalningar och kontrolluppgifter) och från andra myndigheter, bl.a. Riksförsäkringsverket.

Utdata utgörs bl.a. av skattsedlar, deklarationsblanketter, indrivningshandlingar, magnetband med inkomstuppgifter till kommunerna.

Varje SKM för ADB-system för taxering av fastigheter. Fastighetsdeklarationerna utgör indata och fastighetslängden utdata (t.o.m. 1994).

Varje lokalt skattekontor för folkbokföringsregister i egna lokala databaser som knyts samman av ett centralt referensregister. Varje SKM förde 1991-1998 även ett regionalt folkbokföringsregister (FB-data) för avisering till andra myndigheter om ändrade folkbokföringsuppgifter. Fr.o.m. 1998-07-01 registreras rättelser i CT (skattedatabasen).

Indata utgör bl.a. anmälningar om födslar, dödsfall, flyttningar, namnändringar, ansökningar om hindersprövning m.m.

Utdata utgörs bl.a. av personbevis och andra registerutdrag.

Det allmänna diariet förs i form av ett ADB-register.
1991-1998 användes diarieföringssystemet DIASKATT.
Under 1991 hade LOK Stockholm (0101, 0102, 0103, 0110, 0112, 0115), övriga skattekontor (0104-0109, 0111, 0113, 0114, 0116 och 0117) samt den centrala ledningen (0100) motsv. LSKM) var sin separat DIASKATT-databas. Fr.o.m. 1992 fick SKM en gemensam diariedatabas för hela länet. Offentliga uppgifter i databasen gjordes tillgängliga för allmänheten via presentationsterminaler och med användande av ”allmänhetens kort”. Efter fem år togs diariet i DIASKATT ut på mikrofiche. Bruksexemplar av dessa hanteras av dokumentsektionens arkivgrupp. Före uttaget på fiche fördes öppna ärenden om till ett nytt år och gavs då nya ärendebeteckningar. Korshänvisningar mellan ärendebeteck-ningarna gjordes i båda årsdiarierna.
1999 gick det allmänna diariet över i diarieföringssystemet DiaRätt. De öppna ärendena i DIASKATT fördes över till DiaRätt under sina gamla ärende-beteckningar. SKM i Gotlands län öppna ärenden fördes över till kontor 0118 Skattekontoret i Visby. En i grunden ny diarieplan för det allmänna diariet började också gälla fr.o.m. 1999.
Överklagandediariet fördes också som ADB-register. Det omfattade överklagandeärenden om inkomst- och förmögenhetstaxering avseende taxeringsåren 1988-1990. Fr.o.m. 1995 registrerades nya ärenden i allmänna diariet (DIASKATT). I december 1997 överfördes resterande öppna ärenden från överklagandediariet till allmänna diariet (korshänvisningar finns i båda diarierna).

Folkbokföringsdiariet fördes med ADB-stöd i folkbokföringssystemet.
Vid starten 1 juli 1991 fick varje lokalt skattekontor en egen databas för folkbokföringsdiariet. I Stockholms län innebär detta att 17 st databaser upprättades. Organisationsförändringar medförde att antalet 1996 blev 13 st och fr.o.m. 1997 7 st. 1999 tillkom skattekontorets i Visby folkbokförings-diarium.
Under år 2003 gick all registrering och ärendehandläggning av folkbokförings-ärenden över i ett nytt ADB-system – FOLKE. Handlingarna kom in eller upprättades elektroniskt, alt. skannades till systemet.

SKM diarieförde endast en mindre del av sina ärenden. Regeringen hade i sekretessförordningen medgett undantag från diarieföringsskyldigheten för vissa slag av handlingar som förekommer i betydande omfattning. Undantagen gällde deklarationer, kontrolluppgifter och andra handlingar som avser taxering eller fastställande av skatt eller avgift eller som rör anstånd med eller krav på att lämna handlingar för dessa ändamål eller handlingar som avser beräkning, jämkning eller återbetalning av preliminär skatt. Myndighetschefen hade med stöd av förordningen beslutat att myndigheten inte skulle diarieföra ärenden om preliminär taxering, särskild beräkningsgrund och jämkningar. Av ärenden om F-skattebevis och SoA-anmälningar diariefördes t.o.m. 1997 endast avslag.

Vartefter registrerades allt fler ärendetyper i andra databaser i stället för i SKM:s allmänna diarium. Det gällde t.ex. hanteringen av mervärdesskatt och arbetsgivarkontroll, debiterad preliminär skatt samt in- och utbetalningar m.m. på de skattskyldigas skattekonton.

Arkivansvaret för systemdokumentationen över RSV-koncernens gemensamma datasystem hade centraliserats till RSV genom medgivande av Riksarkivet 1996-03-18 (RA-dnr 31-2140-95). Användarhandledningar o.d. fanns dock till hands hos SKM bl.a. för allmänheten som har rätt att ta del av handlingar som kan göras tillgängliga hos SKM.

5 Andra viktiga handlingar inom SKM:s olika verksamheter

Viktiga handlingar hos SKM är t.ex:

Verksamhet, Handlingar

PGI, inkomst- och förmögenhetstaxering: Självdeklarationer för fysiska och juridiska personer, Kontrolluppgifter, Skattelängder (t.o.m. taxeringsår 1990), Uppgifter i skatteregistret (fr.o.m. 1991) (ADB)
Fastighetstaxering: Fastighetsdeklarationer, Fastighetslängder (t.o.m. 1993), Uppgifter i fastighetstaxeringsregistret (ADB), Taxeringsbeslutsförteckningar
Revision: Revisionspromemorior, Revisionsakter, Revisionsregister (ADB)
Mervärdesskatteverksamheten: Mervärdesskattedeklarationer, (-1997), Skattedeklarationer (1998), Registreringsanmälningar, Beslut enligt mervärdesskattelagen Mervärdesskatteakter (scannas och lagras digitalt)
Uppbördsverksamheten: Handlingar rörande arbetsgivarkontrollen, Handlingar rörande särskild beräkningsgrund inkl. Jämkningar, Uppbördsdeklarationer (-1997), Skattedeklarationer (1998-), Uppbördsförteckningar
Folkbokföring: Akter i diarieförda folkbokföringsärenden, Diarielängd med sökregister (mikrofilm), Folkbokföringsdiarium (ADB), Mantalslängder (t.o.m. 1991), Centralt referensregister (ADB),
Gåvobeskattning: Gåvodeklarationer, Beslutsförteckningar angående gåva, Utrensade gåvoskatteposter, Gåvoskatteregistret (ADB), april 1999, Gåvoskatt (ADB-register), april 1999-
Registrering av bouppteckningar: Bouppteckningar

6 Sökingångar

- Diarieplan för SKM
- Arkivbildningsplan/dokumentplan
- Arkivförteckning
- Arbetsordning (bilaga till denna arkivbeskrivning)
- Register över personregister (enl. datalagen  7 a)
- Förteckning över ADB-register (enl. sekretesslagen kap. 15,  § 11)
- Allmänt diarium (ADB och uttag på mikrofilm)
- Beskattningsdatabasen (ADB)
- Folkbokföringsregister (ADB, fördes 2003 över i folkbokföringssystemet FOLKE )

6 Gallring och bevarande

SKM:s handlingar och uppgifterna i de olika ADB-registren gallrades i mycket stor utsträckning efter olika tidsfrister i enlighet med lagar, förordningar och gallringsbeslut fattade av Riksarkivet och Datainspektionen. Vissa handlingar av tillfällig eller ringa betydelse gallrades dessutom enligt s.k. lokala gallringsbeslut fattade av SKM. Av SKM:s skatteverksamhet som avkastade en mycket stor mängd handlingar, återstår efter gallring endast vissa längder (datamedier), vissa protokoll, diarier och akterna i de ärendegrupper som diariefördes och som inte utgallras.

Folkbokföringens handlingar bevarades i större utsträckning.

De handlingar hos SKM som bevaras för framtiden, förutom ovannämnda skatte- och folkbokföringshandlingar, gäller till stor del myndighetens inre verksamhet, såsom protokoll, diarier, diarieförda ärenden samt ekonomi- och personaladministrativa handlingar.

8 Sekretess

För huvuddelen uppgifter i SKM:s verksamhet gäller sekretess.

När det gäller skatteverksamheten är det i huvudsak bestämmelserna i 9 kap. 1 och 2  SekrL som reglerar sekretessen. För folkbokföringsverksamheten finns bestämmelser i 7 kap. 15  SekrL.


9 Arkiv som förvaras hos SKM

Hos Skattemyndigheten i Stockholm förvaras följande arkiv från upphörda myndigheter:
- Skattemyndigheten i Stockholm (1991-2003)
- Skattemyndigheten i Gotlands län (1991-1998),
- Länsskattemyndigheten i Gotlands län (1987-1990),
- Länsskattemyndigheten i Stockholms län (1987-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Visby fögderi (1967-1990)
- Lokala skattemyndigheten i Danderyds fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Handens fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Huddinge fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Jakobsbergs fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Lidingö fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Nacka fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Norrtälje fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Sollentuna fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Solna fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Södertälje fögderi (1967-1990),
- Lokala skattemyndigheten i Täby fögderi (1967-1990),
- Häradsskrivaren i Norra Roslags fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Mellersta Roslags fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Svartsjö fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Spånga fögderi (1947-1948),
- Häradsskrivaren i Åkers fögderi (1947-1948),
- Häradsskrivaren i Danderyds fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Lidingö-Täby fögderi (1949-1966),
- Häradsskrivaren i Solna fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Sundbybergs fögderi (1949-1966),
- Häradsskrivaren i Värmdö fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Svartlösa fögderi (1947-1966),
- Häradsskrivaren i Öknebo fögderi (1947-1966).
10 Arkivorganisation vid Skattemyndigheten i Stockholm

För myndighetens arkiv svarade en särskilt förordnad arkivansvarig.

För varje kontor (motsv.) utsåg chefen en arkivredogörare att ha tillsyn över kontorets dokumenthantering och närarkiv samt att informera dess personal om riktlinjerna för aktbildning och arkivering

För ordningen i och servicen från centralarkivet svarade gruppchefen för dokumentsektionens arkivgrupp.

Bilagor till arkivbeskrivningen:
Arbetsordningen (med organisationstablåer)
Riksarkivets och SKM:s gallringsbeslut

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2013-09-30 10:33:11
Senast ändrad2023-10-26 17:15:05