Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Arvika kyrkogårdsnämnd


Basic data

Reference codeSE/VA/13013
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/6kpuTAWeTKolVlBOETKEQ1
Extent
13.2 Hyllmeter  (Lev. nr. 2018:007.)
Date
1910–2002(Tidsomfång)
Terms and conditionsNej
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Arkivcentrum Värmland)
Record creator / Origination
Arvika kyrkogårdsnämnd (1910)
Kategori: Statlig myndighet. En- och flerförsamlingspastorat, pastoratssamfälligheter

Content

Archival historyARVIKA KYRKOGÅRDSNÄMND

UPPDRAGET;
Kyrkogårdsnämnden ansvarar för personalfrågor inom Arvika Västra och Östra Pastorats kyrkliga samfällighet.

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGENS ANSVARSOMRÅDEN;
Trefaldighetskyrkan i Arvika Östra församling invigdes år 1911, samma år som köpingen Arvika fick sina stadsrättigheter.

Dessförinnan hade köpingen "köpt in sig" på bänkrader i landsortsförsamlingens kyrka, den som nu heter Mikaelikyrkan (år 1997).

Beslutet om att bygga Trefaldighetskyrkan föregicks av ett beslut om att köpingen och landsortsförsamlingen skulle ha gemensam kyrkogård på den plats, som fanns intill Mikaelikyrkan.

För att administrera den särskilda kyrkogårdsförvaltningen har det för de båda församlingarna i allmänna val utsetts ett "samfällda kyrkofullmäktige".

Därmed har förvaltningens ansvarsområde utvidgats till att gälla kyrkogårdarna vid Mikaelikyrkan, Älgå kyrka och Ny sockens kyrka, samt de så kallade koleragravarna och krigargravarna i Arvika.

KYRKOGÅRDEN VID ARVIKA VÄSTRA KYRKA - MIKAELIKYRKAN;

Redan på 1200 talet lär det ha funnits en kyrka på den plats vid Kyrkviken i norra Glafsfjorden där Arvika västra kyrka, Mikaelikyrkan, är belägen. Den nuvarande stenkyrkan uppfördes omkring år 1650. Den fick ett nytt torn och tresidiga koret i slutet av 1700 talet.

Innanför kyrkans västra ingång står på var sida två kalkstenshällar med uthuggna figurer och texter från 1500 och 1600 talet. De låg tidigare i koret över prästgravar. En numera försvunnen medeltida gravhäll, en s k liljesten, torde också ha legat i koret innan den på 1800 talet användes som trappsten vid ingången.

Ett stycke norr om kyrkan finns ett år 1923 byggt gravkapell, som ersatte den gamla timrade likboden utanför kyrkogårdens sydöstra hörn. Norr om kyrkan finns också en ceremoniplats med träkors och katafalk. På en udde längst i sydväst uppfördes 1972 Korsets kapell med krematorium och på en tallbevuxen kulle intill finns en minneslund med meditationsplats omgiven av en låg, bågformig stenmur.

Kyrkogården, vars äldsta delar återfinns söder och sydväst om kyrkan, har utvidgats mot norr men framförallt västerut, där de senaste och mest omfattande utökningarna skett. Fyra områden har iordningställts till urngravplatser. Den första urnlunden togs i bruk omkring år 1950. Större delen av den nordväst om kyrkan belägna allmänningen förändras successivt sedan 1966, då den började användas till familjegravar.

ÄLGÅ KYRKOGÅRD

Älgå kyrka vid Glafsfjordens nordvästra strand invigdes år 1726. Den ersatte då en tidigare belägen ca 75 meter nordväst om den nuvarande. Att Älgå tidigt haft kyrka stöds dels av förekomsten av inventarier från 1200 talet, dels av en i Arvika Museum förvarad medeltida gravhäll, en s k liljesten från Älgå.

Begravningar förkom på 1700 talet under den nya stenkyrkans golv. Ett gravkapell i vitslammat tegel och skiffertak uppfördes ett stycke öster om kyrkan år 1936. Ekonomi och personalutrymmen finns i församlingshemmet norr om kyrkan.

Kyrkogården anlades troligen samtidigt som kyrkan byggdes. Till en början var den mycket liten och sträckte sig endast ett stycke söder om kyrkan men utökades sedan etappvis. Stenmuren blev färdiglagd år 1792. År 1830 tillfördes mark öster om kyrkan. Åt samma håll skedde ytterligare en mindre utvidgning 1861, innan området norr om kyrkan togs i anspråk år 1880. År 1905 företogs en ny utökning österut och slutligen en större i samma riktning år 1965. I samband med att sistnämnda delen togs i bruk iordningställdes två urngravsområden på vardera sidan om gravkapellet. Vid en omfattande renovering på 1950 talet såddes grusgravar igen och togs familjegravshäckar och andra gravhägnader bort.

NY KYRKOGÅRD

Ny nuvarande kyrka byggdes i rött tegel i nygotisk stil år 1889 på ett näs i Nysockensjön. En kyrka lär ha funnits här redan på 1200 talet, men det är okänt om det rör sig om samma träkyrka med medeltida anor som revs då den nuvarande stod färdig. Den gamla kyrkplatsen låg på nuvarande kyrkogården ett hundratal meter väster om nya kyrkan och är utmärkt med en 1896 rest minnessten. Mellan kyrka och kyrkogård ligger ett bårhus, även det i tegel. Sydväst om kyrkogården finns ett gammalt förråd och i sydost en 1967 uppförd byggnad med församlingshem, vaktmästarbostad och ekonomilokaler. Vid stranden i norr ligger brygga och båthus för kyrkbåten från år 1883.

Uppgifter saknas om kyrkogården som hörde till den gamla kyrkan. Den sträckte sig antagligen bara ett stycke runt kyrkan med huvuddelen i söder. I samband med att kyrkan revs utökades kyrkogården och år 1933 lades ett större område till i norr. En genomgripande omläggning företogs år 1957, då bland annat gravhägnader togs bort och muren lades om.

KOLERAGRAVARNA

Under den stora koleraepedemien mellan åren 1848 och 1866 inrättades en särskild kolerasjukstuga i Västra Sund. På sjukstugan anställdes särskild läkare och särskilda sköterskor. En korpral med åtta man avdelades för att hjälpa polisen att förhindra personer från kolerasmittade områden att komma in till Arvika tätort.

13 personer som avled i kolera uppges vara begravda på det särskilda begravningsstället vid Kvarnhaget mellan ringleden och Sävsjöbäcken. Denna plats ansågs ligga så långt från Centrum att ingen risk för smitta förelåg.

KRIGARGRAVARNA

På Smedserudsskogen, väster om höghusen på Prästängen, ligger de s k krigargravarna. Inskriptionen på minnesstenen lyder: "Här hvilar 200 lantvärnsmän som i fältsjukan offrade sina lif för fäderneslandet. Åren 1808-1809."

Åren 1808-1809 var det oroligt i östra Sverige när Ryssland tog över Finland och gjorde Helsingfors till huvudstad i stället för Åbo. Oron började också sprida sig i väster där Sverige ville ta makten över Norge men blev stoppade öster om Kongsvinger.

Kyrkogårdsförvaltningen har årlig tillsyn av såväl Koleragravarna som Krigargravarna.

Källa: Arvika Kyrkogårdsnämnd volym AIb:14.

Historiken är upprättad 19/3 2019 av Eva-Gullan Näsström, Värmlandsarkiv.
General noteGemensam kyrkogårdsnämnd och förvaltning för Arvika östra/stads- församling och Arvika västra/lands- församling.

Accessibility

DepositionNej

Control

Created06/08/2018 08:57:40
Amended12/04/2019 09:30:32