bild
Arkiv

Undersåkers och Offerdals tingslags tingshusbyggnadsskyldiges arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ÖLA/10981
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XrDhUFT8rH6cxG02H087k3
Omfång
0,055 Hyllmeter 
1 Volymer 
Datering
19361971(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1991/22
ArkivinstitutionRiksarkivet i Östersund (depå: Skattehuset)
Arkivbildare/upphov
Tingshusbyggnadsskyldige i Undersåkers och Offerdals tingslag
Kategori: Statlig myndighet. Övriga statliga regionala och lokala myndigheter (Tingshusbyggnadsskyldige.)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr ÖLA/10981

Förteckning 22/1991









Förteckning

över

UNDERSÅKERS OCH OFFERDALS TINGSLAGS TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGE
Inledning (äldre form)UNDERSÅKERS OCH OFFERDALS TINGSLAGS TINGSHUSBYGGNADS- SKYLDIGE

HISTORIK

Tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet övertogs av staten
i och med utgång av år 1970 (se bif. historik).
Tingslaget tillkom 1916 genom sammanslagning av Unders- åkers och Offerdals tingslag. Tingslaget kom att om-fatta Kalls, Mörsils, Undersåkers, Åres, Offerdals,
Mattmars och Alsens socknar.

Från och med år 1940 sammanslogs tingslaget med Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag varvid Jämtlands västra
domsaga kom att bilda ett tingslag. Från och med 1971
ingår området för gamla Undersåkers och Offerdals tingslag i Jämtbygdens tingsrätt och i Östersunds tings-
rätt fr. o.m. 1982, då Östersunds och Jämtbygdens tings-
rätter sammanslogs.

Tingslaget tillhörde:
Jämtlands västra domsaga 1916-1970.

Tingsplats för tingslaget var 1916-1937 en förhyrd lokal i närheten av Mörsils järnvägsstation. Från 1939
har ting hållits i tingshuset, Samuel Permansg. 13.
i Östersund.

Jämtlands västra domsagas kansli har haft sina lokaler på följande adresser i Östersund:
1916-1923 Storgatan 42.
1923-1929 Nygatan 30.
1930-1933 Regementsgatan 30.
1934-1938 Köpmangatan 40.
1939-1970 Tingshuset, Samuel Permansg. 13.

Ursprungligen samlades menigheten till ting i det fria på tingvallen eller i en hägnad kultplats. Redan under
högmedeltiden flyttade städernas byting in i "rådstugor"
medan man på landsbygden började uppföra särskilda tingshus på 1500-talet.

Enligt rättegångsbalken kapitel 2 skulle tingen hållas "å rättan tingsstad" i särskilt avsedda tingshus. Urtima
ting för rannsakning har emellertid inte sällan hållits
utom tingslokalen, t.ex. i ett fängelse.

Varje tingslag skulle ha ett tingshus. Detta skulle för-
valtas av de s.k. tingshusbyggnadsskyldige vars ledamöter utsågs av kommunalstämmorna i de i tingslaget
ingående kommunerna.

Tingshuset skulle vara beläget utanför tingslagets om-
råde exempelvis i närmaste stad. Så har varit fallet i
Jämtland där flera tingslag s

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-01-17 11:20:23