Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sjömanshusets i Härnösand arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1170004
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Bqvu2wtGCqMnrqwDrjCmM2
Omfång
23,7 Hyllmeter 
Datering
1774 – 1967  (Tidsomfång)
1802 – 1967  (Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 95/2008
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Sjömanshuset i Härnösand (– 1967)
Kategori: Statlig myndighet. Sjömanshus 1748-1969

Innehåll

Inledning (äldre form)SJÖMANSHUSET I HÄRNÖSAND (1802-1967)

Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder, dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. Härnösand som grundades 1585 och erhöll aktiv stapelrätt 1765 var efter Gävle den största sjöfartsstaden på norrlandskusten under början och mitten av 1800-talet. Det finns källor som hävdar att det kan ha funnits ett sjömanshus i Härnösand redan på 1780-talet medan andra källor talar om förekomsten av ett sjömanhus först i början av 1800-talet. Det kan konstateras att arkivet innehåller sjömansrullor från och med 1774 medan de äldsta protokollen är från 1808 och 1809 men helt saknas åren 1810-1857. Enligt härnösandshistorikern Gösta Bucht ingav handelssocieteten i Härnösand år 1801 till magistraten en framställan om inrättandet av ett Sjömanshus i Härnösand. Magistraten lämnade sitt bifall och år 1802 bekräftade Kommerskollegium valet av en sjömanshusdirektion, varmed sjömanshuset får anses vara inrättat.

Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. Direktionen för Sjömanshuset i Härnösand beviljade stora lån mot ränta ur sjömanshuskassan, bl.a. till stadens drätselkammare. Sjömanshuset förde noggrann redovisning över alla ansökningar om bidrag. År 1860 beviljades exempelvis 50 ansökningar om understöd till behövande sjömän och efterlevande. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg.

Från och med andra hälften av 1800-talet inleddes en omfattande byråkratisering av det svenska samhället som för sjöfartsnäringens del bland mycket annat innebar att staten ålade sjömanshusen allt flera förvaltningsuppdrag. I regelementen och förordningar utfärdade fr.o.m. 1871 infördes bestämmelser att sjömanshusen skulle föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem.

Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg i olika typer av register och liggare. Den säkraste informationen om sjömän torde finnas fr.o.m. 1871 då ett nytt sjömanshusreglemente (SFS 1870:16) trädde i kraft, i vilket bl.a. föreskrivs att sjömanshusen skulle föra förteckningar över allt sjöfolk i ett inskrivningsregister och även föra register över fartyg. Mönstringar skulle noteras i en särskild mönstringsbok eller mönstringsliggare. I 1911 års förordning angående sjömanshusen (SFS 1911:86) tillkom bestämmelser om att handelsfartyg som ej var försedda med sjömansrulla skulle föra manskapsförteckningar med anteckningar om varje sjömans tjänstgöring på fartyg och värnpliktsförhållanden. Manskapsförteckningarna skulle via tullförvaltningen insändas till sjömanshusen.

Genom en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen drogs den 1 juli 1939 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen in. Längs norrlandskusten drogs sjömanshusen i Hudiksvall, Skellefteå, Piteå och Haparanda in. Den nya förordningen angående sjömanshusen (SFS 1939:306) innebar också att sjömanshusdirektionerna ålades att handlägga rymningsärenden och besluta om åtgärder mot sjömän som rymt. Direktionen för Sjömanshuset i Härnösand beslutade år 1945 att för alltid avstänga en sjöman som under 10 månader varit ombord på 7 fartyg och rymt 2 gånger och dessutom gjort sig skyldig till en del andra förseelser. Den nya förordningen innebar också att inskrivningsregistret fr.o.m. den 1 juli 1939 skulle föras på särskilda registerkort för varje sjöman, s.k. huvudkort, på vilka noterades sjömännens samtliga på- och avmönstringar. Om en sjöman överfördes till ett nytt sjömanshus följde registerkortet med.

Innan sjömanshusen förstatligades den 1 juli 1961 hade Kommerskollegium fram till 1956 och därefter Sjöfartsstyrelsen haft det övergripande ansvaret över sjömanshusen. I och med förstatligandet blev Arbetsmarknadsverket huvudman för verksamheten och fortsatte den genom statliga sjömansförmedlingar när sjömanshusen avvecklades vid utgången av år 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 decemeber 1969 . Efter förstatligandet drogs ett tiotal sjömanshus in, bl.a. Sjömanshuset i Örnsköldsvik, och de återstående sjömanshusen, varav Sjömanshuset i Söderhamn var ett, inordnades i den statliga arbetsförmedlingen. Rymningsärendena överfördes vid förstatligandet till lokala sjömansnämnder för disciplinärenden och understödverksamheten flyttades till regionala sjömanshusstiftelser som fick disponera sjömanshusens kapitaltillgångar och donationsmedel. Vid Landsarkivet i Härnösand förvaras Stiftelsen Sjömanshusets i Härnösand arkiv. Sjömanshuset i Härnösand drogs in den 1 juli 1967.

Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde den 1 juli 1969 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen under namnet sjömansregistret. I samband därmed överlämnade sjömanshusen sina inskrivningsregister för tiden 1939-07-01 - - 1969-06-30, dvs. huvudkorten, till den nya registreringsmyndigheten. Då sjömanshusens inskrivningsregister datoriserades 1985 överfördes registreringsansvaret för sjömansregistret till Sjöfartsverket (SFS 1983:929) som samtidigt övertog de manuellt förda registren (huvudkorten). Sedan den 1 januari 2009 förs sjömansregistret av Trafikstyrelsen (SFS 2008:1365).

Centrala sjömansregistrets arkiv 1939-1984, innehållande huvudkort (sjötjänstöversikter) 1939-1984, manskapsförteckningar 1961-1984 och sjömansrullor 1968-1984 förvaras numera vid Landsarkivet i Göteborg.

Inskrivningsuppgifter om sjömäns på- och avmönstringar på fartyg återfinns sammanfattningsvis t.o.m.
1939-06-30 hos respektive landsarkiv (fr.o.m. 2010-01-01 regionala enheter inom Riksarkivet),
1939-07-01 - - 1984-12-31 hos Landsarkivet i Göteborg, och fr.o.m.
1985-01-01 hos Trafikstyrelsen, Sjöfartsregistret, i Norrköping.

Digitalt registrerade och bearbetade mönstringsliggare och sjömansrullor från tio av sjömanshusarkiven, bl.a. från Sjömanshuset i Härnösand, finns tillgängliga via SVAR:s webbplats på Internet.


Källor:
Gösta Bucht, Härnösands historia, Del II, Tiden 1721-1809
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998
Svensk författningssamling (SFS)
www.svar.ra.se

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningI:6/1976 ersatt av Förteckning I:95/2008
2009-12-14: Arkivförteckningen kompletterad med historik över arkivbildaren. NW
Skapad1999-09-14 00:00:00
Senast ändrad2016-02-01 12:29:56