bild
Arkiv

Västerbottens västra domsagas arkiv


VÄSTERBOTTENS VÄSTRA DOMSAGA (1884-1970)

Domsaga var det område varöver en häradshövding var domhavande och omfattade vanligen ett eller flera tingslag, som var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.

Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.

Tingslagen i södra och västra delen av Västerbottens län tillhörde före 1821 Västerbottens lappmarkers domsaga (cirka 1680-1720), södra lappmarkens domsaga (1720-1742) och Västerbottens södra kontrakts domsaga (1742-1820).

Västerbottens södra kontrakts domsaga omfattade Arvidsjaurs tingslag (Norrbottens län från 1810), Arjeplogs lappmarks tingslag (Norrbottens län från 1810), Bygdeå tingslag, Burträsks tingslag (från 1795), Degerfors tingslag (från 1815), Gällivare lappmarks tingslag (Norrbottens län från 1810), Jokkmokks lappmarks tingslag (Norrbottens län från 1810), Lycksele lappmarks tingslag, Lövångers tingslag (från 1795), Lövångers och Burträsks tingslag (fram till 1795), Skellefteå tingslag och Umeå tingslag. Arvidsjaurs, Arjeplogs, Lycksele och Åsele lappmarkers tingslag tillhörde åren 1821-1831 i judiciellt avseende den s.k. lappmarksjurisdiktionen.

Västerbotten västra domsaga bildades 1884 och omfattade då Lycksele och Åsele tingslag som fr.o.m. 1832 hade tillhört Västerbottens södra domsaga. 1922 bröts socknarna Dorotea och Vilhelmina ut ur Åsele tingslag och bildade Vilhelmina tingslag. Vilhelmina och Åsele tingslag skulle sedemera bilda ett gemensamt tingslag fr.o.m. 1948. Västerbottens västra domsaga hade fr.o.m. 1948 kansli i Lycksele och tingsställen i Lycksele, Storuman, Åsele och Vilhelmina.

Västerbottens västra domsagas arkiv består huvudsakligen av domsagokansliets samt konkursdomarens och lagsökningsdomarens handlingar. Tingslagens handlingar, såsom domböcker, småprotokoll, bouppteckningar och akter, åtefinns i respektive tingslags häradsrätts arkiv.


Källor:
Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Nordisk familjebok

 Serier (8 st)