Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Östergötlands sjövärnsflottilj

Sjövärnsflottiljers arkiv

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0543/013:Ö
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HMhuL10gRKUpBffexwGw71
Omfång
8 Volymer 
Datering
1961–1978(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Östergötlands sjövärnsflottilj (1916 – 1981)
Alternativa namn: Ötergötlands frivilliga motorbåtsflottilj  (1916 – 1941)
Alternativa namn: Östergötlands sjövärnsflottilj  (1941 – 1981)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Östergötlands sjövärnsflottilj SVF 3

År 1916 bildades Östergötlands frivilliga motorbåtsflottilj. Redan 1913 hade flera andra frivilliga motorbåtsflottiljer bildats, för att 1915 sammanföras till en gemensam organisation - Sveriges Frivilliga Motorbåtskår.
Syftet med flottiljerna var att stärka hemortens sjöförsvar genom att utbilda frivillig personal och ställa denna med motorbåtar till marinens förfogande.
Personalens militära kunskaper inhämtade under ganska fåtaliga och kortvariga flottiljövningar, visade sig inte motsvara de krav de mer avancerade uppgifterna ställde. Utbildningen behövde läggas om. En utredning ledde till att Sveriges Frivilliga Motorbåtskår omorganiserades 1941 och erhöll namnet Sjövärnskåren (SVK) och flottiljerna Sjövärnsflottiljer (SVF).
Flottiljerna leddes av flottiljchefer som var underställda en kårchef (C SVK) som i sin tur var underställd Chefen för marinen. Flottiljcheferna var biträdda av staber. Östergötlands Sjövärnsflottilj (SVF 3) tjänstgjorde i Norrköping.
Personalen utgjordes av sjövärnsmän och aspiranter. Sjövärnsmännen var såväl värnpliktiga som överåriga. De var inplacerade i den marina krigsorganisationens olika verksamhetsområden.

Det främsta rekryteringsunderlaget för värnpliktiga befäl i flottan var sjövärnsaspiranter. Aspiranten antogs tidigast det år han fyllde femton år. Rekrytering skedde genom flottiljerna, liksom den fortsatta utbildningen.
Aspirantutbildningen omfattade tre sommarkurser på vardera en månad vid aspirantskolan. Vintertid skedde teoretiska studier genom brevskola. Huvudämnena var sjömanskap och navigation. Vid utbildningens slut kunde aspiranterna avlägga skepparexamen. Aspirantutbildningen leddes av C SVK och skolcheferna.
SVF 3:s aspirantskola var belägen på Grönö vid Spårösund utanför Västervik. Skolan hade åtta segelbåtar och två motorbåtar. Skolan leddes av skolchefen, som vanligtvis var sjöofficer. Sekonden hade hand om skolans skötsel och under sig hade han ett antal instruktörer: officerare, underofficerare, underbefäl och aspirantförmän. Köket sköttes av marinlottor. Aspiranterna var vanligtvis ett 80-tal och var uppdelade på fyra kvarter på motsvarande sätt som ombord på flottans fartyg. Hela utbildningstiden tillbringades på skolan.

Sjövärnskåren och de underlydande sjövärnsflottiljerna upphörde 1981 och ersattes av Sjövärnskårernas Riksförbund.

Accession 1982/18

Mars 1988

Katja Sundh

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1998-04-01 00:00:00
Senast ändrad2020-10-05 10:42:36