Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rote 2 Klara kyrkorote

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/02
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HFJrctzIOAPU7ShQc2yem3
ExtraID02
Omfång
10 Hyllmeter 
Datering
1878-01-01–1916-07-31(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 2 (Klara kyrkorote) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade södra delarna av Klara församling. Den sammanslogs den 1 augusti 1916 med rote 3. Rotens expedition låg 1878-1880 på Clara Bergsgata 66, 1880-1881 på Clara Strandgata 1-3, 1881-1885 på Clara Strandgata 5, 1885-1887 på Mäster Samuelsgatan 60, 1887-1891 på Stora Vattugatan 12, 1891-1908 på Klara södra kyrkogata 7 och 1908-1917 på Klara södra kyrkogata 20. Som roteman fungerade 1877-1878 A Bernhard von der Burg, 1878-1902 Gustaf F Jacobsson och 1902-1916 Josef M Nyström. Roten upphörde den 31 juli 1916.
Inledning (äldre form)ROTE 2 KLARA KYRKOROTE
1878-01-01 - 1916-07-31

INLEDNING
I Klara församling bodde 18.600 invånare när Rotemanssystemet infördes år 1878. Stockholms församlingar delades då in i rotar med ca 10.000 invånare i varje rote. Mantalsnämnden ansåg att ansvaret för 10.000 personers folkbokföring var en rimlig arbetsbörda för en roteman. Klara församling delades i två rotar.

Rotegränsen drogs längs Oxtorgsgatan och Mäster Samuelsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Klara sjö. Söder om denna gräns blev Klara södra rote, rote 2. Västra delen av Helgeandsholmen (kvarteret Norrbro) ingick i rote 2 fram till januari 1906 då kvarteret Norrbro kom att tillhöra rote 1, Storkyrkoroten (Gamla Stan). Från och med januari 1894 ändrade rote 2 namn till Klara kyrkorote. Området norr om Oxtorgsgatan och Mäster Samuelsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Klara sjö kom att benämnas Klara norra rote, rote 3. I norr avgränsades roten av Barnhusträdgårdsgatan (Tunnelgatan). Från och med januari 1894 ändrade rote 3 namn till Hötorgsroten.

Den snabba folkökningen i Stockholm ledde till att rotegränserna fick ändras och rotarna delades upp i mindre enheter. Denna befolkningsökning gällde dock inte för Klara församling. Den tidiga kontoriseringen av området gjorde att rote 2:s och rote 3:s invånarantal sjönk. Mantalsnämnden beslöt därför att rote 2 och rote 3 skulle utgöra endast en rote, Klararoten, från och med den 1 augusti 1916. Det gemensamma rotemanskontoret kom att ligga på Slöjdgatan 9 och Gustaf Öström var rotemannen som kom att leda Klara rote ända till 1926 då rotemanssystemet upphörde.

En smärre gränsdragning gjordes 1924 i Klara rote (rote 2 och 3), kvarteren Norra och Södra Blekholmen överfördes från Rote 4 (Kungsholmen) till Klararoten. Större delen av dessa två kvarter byter då namn till Saluhallen.

Rotarna i Klara församling:
Klara södra rote (rote 2) 1878-1893
Klara kyrkorote (rote 2) 1894-31/7 1916
Klara norra rote (rote 3) 1878-1893
Hötorgsroten (rote 3) 1894-31/7 1916
Klararoten (rote 2 och rote 3) 1/8 1916-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 2:
Bernard von der Burg Januari-mars 1878
Gustaf Jacobsson April 1878-1902
Josef Nyström 1902-31/7 1916

Rotemansexpeditionens adresser i rote 2:
Clara Bergsgata 66 1878-1880
Clara Strandgata 1-3 1880-1881
Clara Strandgata 5 1881-1885
Mäster Samuelsgatan 60 1885-1887
Stora Vattugatan 12 1887-1891
Klara Södra kyrkogata 7 1891-1908
Klara Västra Kyrkogata 20 1908-1916

Lillemor Björkman

Artikel ur ”Klara”, CD-ROM-skiva, Stockholms stadsarkiv 1999

Inledningen har kompletterats något av undertecknad.

Stockholms stadsarkiv den 14 april 2015
Christina Hellgren

Kontroll

Skapad2013-06-03 12:57:02
Senast ändrad2021-11-12 10:37:33