bild
Arkiv

Rote 23 Karlsviksroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/23
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/P4qkWhnUW4kWIHS7Rkh5Q0
ExtraID23
Omfång
5,5 Hyllmeter 
Datering
1897-10-011926-06-30(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 23 (Stadshagsroten/Karlsviksroten) bildades den 1 oktober 1897 och omfattade de västra delarna av dåvarande Kungsholms församling. Efter tillkomsten av rote 29 den 1 oktober 1908 kom roten att flytta österut och omfattade från och med den 1 maj 1925 de östra delarna av den då nybildade S:t Görans församling. Rotens expedition låg 1897-1898 på Fleminggatan 54 B, 1898-1904 Hantverkargatan 40, 1904-1906 Hantverkargatan 88, 1906-1917 Drottningholmsvägen 12 B och 1917-1926 S:t Eriksgatan 19. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Inledning (äldre form)ROTE 23 KARLSVIKSROTEN

INLEDNING
I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. Allt eftersom folkmängden ökade inrättades fler rotar för att underlätta mantalsskrivningen och andra uppgifter hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36.

Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling omfattade 11.221 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde Kungsholmen samt Blekholmen vilken överfördes till Klara församling 1924. Enligt Kungl. Maj:ts beslut delades församlingen
den 1 januari 1925 till två: Kungsholms församling omfattande den östra delen av Kungsholmen och den nybildade S:t Görans församling den västra delen.

Församlingen bestod 1878 endast av en rote, rote 4 Kungsholmsroten. Den alltmer ökande befolkningen ledde till stadsfullmäktiges beslut om delning av rote 4 i februari 1885. Rote 4 erhöll då namnet Kungsholms östra rote och den nya roten, rote 17 Kungsholms västra rote. 1894 namnändrades dessa till Kungsbroroten (rote 4) och Kronobergsroten (rote 17).

Den 1 oktober 1897 bildades rote 23 Stadshagsroten genom delning av rote 17. Rote 23 omfattade den västra delen av Kungsholmen som gränsade till 17:e roten vid S:t Eriksgatan söder om Hantverkargatan och norr om Fleminggatan samt i Kronobergsgatan mellan de sistnämnda två gatorna. Rote 23, i sin tur, delades den 1 oktober 1908 då Kristinebergsroten (rote 29) inrättades. Samtidigt bestämdes att den östra delen av roten skulle namnändras från Stadshagsroten till Karlsviksroten (rote 23). Gränsen mellan dessa rotar utgjordes av Fridhemsgatan och Rålambstorget (Västerbroplan).

I november 1924 överfördes kvarteren Rodret och Stenbrottet från 17:e roten till 23:e roten. Efter församlingsdelningen 1925 tillhörde rote 23 Karlsviksroten den nybildade S:t Görans församling. Gatugränserna för 23:e rotens långsmala område utgjordes därefter av: S:t Eriksgatan - Hantverkargatan - Kronobergsgatan - Parkgatan - Inedalsgatan - Kungsholms strand - Fridhemsgatan- Rålambstorget (Västerbroplan) - Norr Mälarstrand.

Rotarnas namn i Kungsholms församling fr.o.m. 1/10 1897:
Stadshagsroten (rote 23) 1/10 1897-30/9 1908
Karlsviksroten (rote 23) 1/10 1908-31/12 1924
Kristinebergsroten (rote 29) 1/10 1908-31/12 1924

Rotarnas namn i S:t Görans församling fr.o.m. 1/1 1925:
Karlsviksroten (rote 23) 1/1 1925-30/6 1926
Kristinebergsroten (rote 29) 1/1 1925-30/6 1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 23:
Fleminggatan 54 A 1897-1898
Hantverkargatan 40 (från 1904 nr 88) 1898-1906
Drottningholmsvägen 12 B 1906-1917
S:t Eriksgatan 19 1917-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 23:
Knut Ratsman 1897-1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 10 april 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:25:50
Senast ändrad2021-11-12 10:58:54