bild
Arkiv

Umeå stad. Expropriationsdomstolens arkiv


UMEÅ STAD. EXPROPRIATIONSDOMSTOLEN (1952-1971)

Expropriationsdomstol var mellan åren 1917 och 1972 första instans i expropriationsmål. Enligt lagen (1917:189) om expropriation kunde fastigheter som ägdes av annan än staten eller kommunen i vissa fall exproprieras, dvs. att ägaren av en fastighet tvingades att mot ersättning avstå från fastigheten eller en del av den. Expropriationsmålen instämdes till underrätten i den ort där fastigheten var belägen och det ålåg en särskild expropriationsnämnd att bestämma expropriationsersättningen.

Genom än lagändring som trädde i kraft den 1 april 1950 inrättades särskilda expropriationsdomstolar som första instans i expropriationsmål. En sådan expropriationsdomstol skulle finnas för varje domsaga eller stad med rådhusrätt. Expropriationsdomstol skulle ledas av ortens ägodelningsdomare och därutöver bestå av fyra ledamöter.

Då expropriationslagen (1972:719) trädde i kraft den 1 januari 1973 ersattes expropriationsdomstolarna av särskilda fastighetsdomstolar, som fanns vid vissa utvalda tingsrätter, som första instans i expropriationsmål.

I Umeå stad, som omfattade Umeå landsförsamling och fr.o.m. 1965 även Umeå landsförsamling samt församlingarna Tavelsjö och Teg, var rådhusrätten expropriationsdomstol.

År 1971 bedrevs verksamheten av Umeå domsagas expropriationsdomstol.


Källor:
Svensk författningssamling, SFS 1917:189, 1949:663, 1964:276, 1972:719
Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD
Nationalencyklopedin

 Serier (4 st)

ReferenskodTitel 
ADOMAR 
CDAGBÖCKER 
FAKTER 
GKARTOR