bild
Arkiv

Trosa rådhusrätt och magistrat


Städernas borgmästare och råd började på 1600-talet benämnas magistrater. Före kommunalreformen 1863 var de stadskommunernas styrelser. Magistratens befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Den utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. de kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina uppgifter beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Trosa rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1947. Staden överfördes då i judiciellt hänseende till Nyköpings domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns åren 1948-64 en kommunalborgmästare i staden.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. I andra städer, däribland Trosa, fortfor länsstyrelsen att vara överexekutor, medan magistraten fungerade som utmätningsman.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten, senare av stadsfiskalen eller - i större städer - av en polismästare. I Trosa var stadsfiskalen polischef fr.o.m. den 1 juli 1936.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet i staden. I regel fanns dock ingen särskild kronokassör, utan sysslan sköttes av stadens egen kassör. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. I stället tillsattes i vissa städer kronokamrerare, vilka i tjänsten var underställda länsstyrelsen, ej magistraten. Andra städer införlivades med ett fögderi (häradsskrivardistrikt). Trosa uppgick i Nyköpings fögderi.
Inskrivningsärenden, dvs. främst ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom, upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren. Denne utsågs bland rådhusrättens lagfarna befattningshavare.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. 1862 representativa organ för stadens borgare. Allmänna rådstugan fanns efter 1862 kvar endast i de städer som inte hade stadsfullmäktige, nu som beslutande kommunal representation för samtliga kommunalt röstberättigade medborgare. I Trosa infördes stadsfullmäktige omedelbart, år 1863.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.
På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol.

Trosa rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller huvudsakligen handlingar fr.o.m. 1700-talets början.
Rådhusrättens och magistratens arkiv innehåller även handlingar efter andra rätts- och förvaltningsorgan i staden, t.ex. notarius publicus. Där finns stads- och kronoräkenskapshandlingar fr.o.m. 1710-talet t.o.m. 1940-talet.
I huvudavd. Ö redovisas inskrivningsdomarens i Trosa handlingar.
Stadsfiskalen var som nämnts inte direkt underställd rådhusrätten och magistraten, men var i sitt arbete nära knuten till denna. Handlingarna efter stadsfiskalen i Trosa utgör ett eget arkivbestånd (ULA 11390).
Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. I huvudavdelningarna C och D redovisas diarier m.m., som kan användas vid sökning i andra serier.
Arkivet har ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990. Ordnings- och förteckningsarbetet, som inletts av Cecilia Björkman, har slutförts av Anders Flood under ledning av undertecknad.

Uppsala i landsarkivet den 25 maj 2000

Björn Asker

 Serier (63 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
A 1DomböckerSerien inbunden om ej annat anges.
År 1815 saknas.
Häri även magistratsprotokoll före 1750 samt åren 1801-1814, 1816-1844, 1849-1877, 1888-1889, 1897-1921 och 1923-1929. Vigsel- och lysningsprotokoll ingår 1910-1920.
Saköreslängder finns för de flesta år.
 
A 2 ASmåprotokollSerien är inbunden om ej annat anges.
För tiden t.o.m. 1807 finns småprotokoll även i serie A 2 B och A 2 C.
För tiden 1808-1899 se serie A 1 och A 2 B - A 2 F.
 
A 2 BFörmyndarskapsprotokoll 
A 2 CÄktenskapsförordsprotokollSerien inbunden.
Ingår i ser A 2 A utom nedan angivna år.
 
A 2 DInteckningsprotokollSerien inbunden om ej annat anges.
Ingår före 1808 och efter 1900 i ser A 2 A.
 
A 2 ELagfartsprotokollSerien inbunden om ej annat anges.
Ingår före 1808 och efter 1899 i serie A 2 A.
Åren 1838-1839 saknas.
 
A 2 FProtokoll ang bouppteckningar m mSerien inbunden.
Protokoll ang bouppteckningar, morgongåvobrev och avhandlingar om lösöreköp.
 
A 3BrandsyneprotokollBrandsyneprotokoll förekommer även bland magistratsprotokollen i serierna A 1 och A 5. 
A 4Rådhusrättens utslag ang konkurser 
A 5Magistratens protokollSerien inbunden om ej annat anges.
Åren 1922 och 1930-1946 saknas.
 
A 6MemorialprotokollSerien i kartong.
År 1825 saknas.
 
A 7AuktionsprotokollSerien i kartonger. 
A 8Notarius publicus växelprotestprotokollSerien inbunden om ej annat anges. 
A 9Taxeringskommitténs protokoll 
B 1BrevkonceptböckerSerien i kartonger.

Åren 1814-1873 och 1891-1898 saknas.
 
C 1BrevdiarierÅr 1850 saknas. 
C 2 AUtmätningsdiarier 
C 2 BHandräckningsdiarier 
C 2 CDagböcker i utsökningsmålSerien inbunden. 
C 3Boskillnads- och hemskillnadsdiarier 
C 4 ADiarier över konkursansökningar 
C 4 BKonkursdiarierSerien inbunden. 
C 5 ADagbok över mål och ärenden i rådhusrätten 
C 5 BBöcker över fri rättegång 
C 6Lagsökningsdomarens dagböckerDagböcker i lagsöknings- och handräckningsärenden. 
C 7Ägodelningsdomarens dagböcker 
C 8Diarier över växelprotester 
C 9Dagbok ang införsel och avflyttningsförbud 
D 1RöstlängderSerien i kartong.

Åren 1902-1920 saknas.
 
D 2Handelsregister 
D 3Arkivförteckningar 
D 4Spannmålsregister 
D 5Liggare i skilda ämnen 
E 1Inkomna kungl brev och resolutioner 
E 2 AInkomna handlingarSerien i kartonger. 
E 2 BInkomna handlingar från stadsfiskalenSerien i kartong. 
F 1Inneliggande handlingarSerien i kartong. 
F 2Bouppteckningar och arvskiftenSerien inbunden om ej annat anges.
Handlingarna är huvudsakligen inbundna i den ordning de inkommit till rådhusrätten.
 
F 3Uppgifter om dödsfall 
F 4KonkursakterSerien i kartong. 
F 5 AHandlingar ang utmätningar och exekutiva auktionerSerien i kartong. 
F 5 BHandlingar till dagboken i utsökningsmålSerien i kartong. 
F 6 AHandlingar ang näringsidkare 
F 6 BHandlingar till handelsregistretInnehåller anmälningar m.m. 
F 7Förmyndarräkningar 
F 8Handlingar ang stadens tomter och jordarSerien i kartong. 
F 9Handlingar ang civilförsvaret 
F 10Handlingar ang allmänna val 
F 11Handlingar ang borgmästartjänsten 
F 12Handlingar ang skjutvapeninnehav och jaktkort 
K 1Krono- och stadsräkenskaperSerien i kartong.
Åren 1878-1883 saknas.
Innehåller skattelängder med verifikationer och summeringar.
 
K 2 AMantalslängderSerien i kartong. 
K 2 BHandlingar till mantalslängdernaSerien i kartong. 
K 3 ATaxeringslängderSerien i kartong. 
K 3 BFastighetstaxeringslängderSerien i kartong. 
K 4UppbördsböckerSerien i kartong. 
K 5 ARestlängder 
K 5 BRestlängdsdagböckerSerien inbunden. 
K 6Markegångstaxor 
K 7MånadsräkningarSerien i kartong. 
K 8Magistratens kassajournaler 
K 9Bötesliggare 
Ö 1Inskrivningsdomarens handlingar