Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Västerbottens södra domsagas häradsrätts ( -1964) arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1040128
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/H9nyyk272XFkgXBOXRGAgF
Omfång
23,6 Hyllmeter 
Datering
1754–1964(Tidsomfång)
1948–1964(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmHandlingar i arkivet kan omfattas av sekretess i enlighet med 35 kap. 12 och 13 §§ samt 36 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Dnr HLA 51-2013/2221
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Västerbottens södra domsaga (1965 – 1970)
Kategori: Statlig myndighet. Häradsrätter -1970

Innehåll

Ordning & struktur
Allmän anmärkning
Inledning (äldre form)VÄSTERBOTTENS SÖDRA DOMSAGAS HÄRADSRÄTT (1821-1964)

Domsaga var det område varöver en häradshövding var domhavande och omfattade vanligen ett eller flera tingslag, som var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.

Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.

Tingslagen i södra och västra delen av Västerbottens län tillhörde före 1821 Västerbottens lappmarkers domsaga (cirka 1680-1720), södra lappmarkens domsaga (1720-1742) och Västerbottens södra kontrakts domsaga (1742-1820).

Västerbottens södra kontrakts domsaga omfattade Arvidsjaurs tingslag (Norrbottens län från 1810), Arjeplogs lappmarks tingslag (Norrbottens län från 1810), Bygdeå tingslag, Burträsks tingslag (från 1795), Degerfors tingslag (från 1815), Gällivare lappmarks tingslag (Norrbottens län från 1810), Jokkmokks lappmarks tingslag (Norrbottens län från 1810), Lycksele lappmarks tingslag, Lövångers tingslag (från 1795), Lövångers och Burträsks tingslag (fram till 1795), Skellefteå tingslag och Umeå tingslag.

Arvidsjaurs, Arjeplogs och Lycksele lappmarkers tingslag tillhörde åren 1821-1831 i judiciellt avseende den s.k. lappmarksjurisdiktionen. Dit hörde också Åsele lappmarks tingslag.

Västerbottens södra domsaga bildades 1821 och omfattade då Nordmalings och Bjurholms samt Umeå tingslag. Fr.o.m. 1832 tillkom Lycksele och Åsele tingslag som fr.o.m. 1884 skulle komma att tillhöra Västerbottens västra domsaga. Umeå tingslag bildade fr.o.m. 1921 en egen domsaga medan Nordmalings och Bjurholms tingslag fr.o.m. 1948 tillsammans med Degerfors tingslag bildade Västerbottens södra domsagas tingslag. Västerbottens södra domsagas häradsrätt hade fr.o.m. 1948 kansli i Umeå och tingsställen i Nyåker, Umeå och Vindeln.

Fr.o.m. den 1 januari 1965 förenades Umeå domsaga, med undantag av Umeå landskommun, med Västerbottens södra domsaga. Den nya domsagan övertog namnet Västerbottens södra domsaga.


Källor:
Svensk författningssamling, SFS 1942:740, 1947:679, 1964:276
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Nordisk familjebok

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Om postens upprättande2013-01-22: Arkivförteckning dnr HLA 51-2013/2221 ersätter förteckning II:76/1965. Arkivförteckningen omfattar leveranserna 27/1967, 60/1988, 78/2001 och 324/2001. NW
Skapad1995-08-17 00:00:00
Senast ändrad2016-05-20 11:10:22