Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sjömanshusets i Hudiksvall arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1170003
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/bp0ZysGwkIN0K8WUoiEH65
Omfång
4,1 Hyllmeter 
Datering
1814–1946(Tidsomfång)
1870–1939(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning I:97/2007, Ej diarieförd ännu
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46)
Arkivbildare/upphov
Sjömanshuset i Hudiksvall
Kategori: Statlig myndighet. Sjömanshus 1748-1969

Innehåll

Inledning (äldre form)SJÖMANSHUSET I HUDIKSVALL (1814-1939)

Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder, dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. I Hudiksvall som fick stadsrättigheter 1582 och beviljades full stapelrätt 1812 då det Bottnigska handelstvånget hävdes, inrättades enligt en skrivelse till Kommerskollegium 1838 ett sjömanshus 1814. De tidigaste arkivhandlingarna som styrker sjömanshusets verksamhet är dock, precis som nämnda skrivelse, först från 1838. Men att verksamheten startade tidigare än så styrks av protokollen från 1838 (volym A I:1) av vilka framgår att sjömanhuset redan då forfogade över ansenliga penningmedel som förräntades genom utlåning mot inteckningar i fastigheter och borgen.

Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. Sjömanshuset i Hudiksvall tycks ha varit mycket aktivt under andra hälften av 1800-talet eftersom man i dess arkivhandlingar från denna tid finner många noteringar om hur kapitalet förvaltades och vilka utbetalningar som förekom. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg.

Med 1871 och 1911 års sjömanshusreglementen ålade staten sjömanshusen ytterligare förvaltningsuppdrag. Dessa utgjordes bl.a. av att föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem. Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg.

Sjömanshuset i Hudiksvall upphörde den 30 juni 1939 på grund av en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen då 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen drogs in. Längs norrlandskusten drogs förutom Sjömanshuset i Hudiksvall även sjömanshusen i Skellefteå, Piteå och Haparanda in. Hudiksvalls sjömanhusdistrikt uppgick efter indragningen av sjömanshuset i Söderhamns sjömanshusdistrikt. Se vidare i historiken över Sjömanshuset i Söderhamn.


Källor:
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998
Svensk författningssamling (SFS)

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckning I:56/1975 ersatt av förteckning I:91/2003 ersatt av förteckning I:97/2007
2009-12-14: Arkivförteckningen kompletterad med historik över arkivbildaren. NW
Skapad1999-09-14 00:00:00
Senast ändrad2016-02-01 12:29:10