Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Pionjärkårens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10279
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/olE5IW7RyIPPBZwIILELd1
Omfång
1 Hyllmeter 
Datering
1827–1843(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1984/82
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Pionjärkåren (1827 – 1842)
Kategori: Statlig myndighet. Kriminalvårdsorgan, övriga regionala (Pionjärkåren)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/10279

Förteckning 82/1984









Förteckning

över

Pionjärkårens arkiv





































Upprättad 1984 av
assistent N G Valdén.
Allmän anmärkningSe historik i arkivförteckningen.
Inledning (äldre form)P I O N J Ä R K Å R E N S A R K I V



Pionjärkårens föregångare var de allmänna arbetsställena i form av arbetskompanier som inrättades i Karlskrona och på Sveaborg för "sysslolöse och wanartige Personer" genom kungl. förordning den 27 februari 1804, i syfte att avlasta rikets fästningar som dittills hade varit de huvudsakliga förvaringsfängelserna för lösdrivare. (Se Allmänna arbetskompaniernas arkiv.) Arbetskompanierna visade sig snart otillräckliga för mängden av lösdrivare och därför återgick man till att förvara dessa i fästningarna. Vid dem var det emellertid svårt att ordna arbete och dessutom föreföll det önskvärt att hålla lösdrivare åtskilda från straffångar.

Redan 1807 och sedan 1813 föreslog Kungl. Maj:t i cirkulär till länsstyrelserna att enskilda korrektionsanstalter skulle anordnas och begärde i proposition 1815 medel till inrättande av länskorrektionsanstalter. Men utvecklingen ledde till en centralisering. I Vadstena krigsmanshus öppnades 1819 Vadstena Allmänna Arbetsinrättning med utrymme för 300 korrektionister som sysselsattes med att hugga sten från Borghamns kalkstensbrott till Vanäs fästning. Vidare upprättades två nya arbetskompanier på Kungsholmen utanför Karlskrona som sysselsattes med befästningsarbete.


Eftersom varken sysselsättning eller utrymme räckte till för korrektionisterna i Vadstena beslutade Kungl. Majt. den 21 december 1825 på förslag av den nybildade fångvårdsstyrelsen dels att en allmän korrektionsinrättning skulle anläggas på Långholmen i Stockholm och att Vadstenaanstalten skulle utrymmas den förste maj följande år, dels att vid Vanäs fästning skulle bildas två arbetskompanier under namn av pionjärer och vartdera bestående av 150 arbetsföra män som inte var straffade för grövre brott eller upprepade stölder. Halvtannat år senare, 21 juni 1827, beslutade Kungl. Maj:t att ett nytt arbetsfängelse skulle inrättas i Malmö.

Till korrektionsanstalterna sändes mindre arbetsföra, till arbetskompanierna fullt arbetsföra fångar. Den första uppsättningen av pionjärer vid Vanäs (från 1833 kallat Karlsborg) kom till större delen från arbetsinrättningarna i Karlskrona och Vadstena. Civilister var till en början dömda på obestämd tid, det vill säga tills de hade fått "tjenst eller lofligt näringsfång" (laga försvar), men genom kungl. kungörelse den 30 maj 1834 begränsades tiden till 2-4 år. Soldater, som hade strukits ur de värvade regementenas rullor för olika förseelser fick fullgöra sin "kapitulation"
(tjänstgöringstid) med tvångsarbete. "Fängelsers och Korrektions-Inrättningars egentliga befolkning, inberäknadt Pionnier-Corpsen å Carlsborg och ArbetsCompagnierna i Carlskrona, utgöres av f.d. soldater, f.d. handtverksfolk och f.d. tjenstehjon. Af desse förete de förstnämnde det största antalet, och orsaken härtill ligger klart
för ögonen." (G.F. Åkerhjelm).

Pionjärkåren upplöstes jämlikt kungl. brev den 8 augusti 1842 på samma gång som allmänna arbetskompanierna och manskapet fördelades på den nyinrättade kronoarbetskårens kompanier. Arkivbildningen fortsatte tydligen utan avbrott. Pionjärkårens arkiv består av koncept, orderjournaler, mönsterrullor och inkomna skrivelser 1827-1843.
Det följde med Karlsborgs kronoarbetsbataljons arkiv till Tjurkö kronoarbetsstation 1872 och därifrån till Tvångsarbetsanstalten i Karlskrona 1894. Ett par förteckningar rörande pionjärer ingår i Blekinge landskanslis arkiv E II a:3 och E III a:1 (1834-1843).

LITTERATUR:

C.O Brink: Historisk öfversigt af fängelsesystemerna samt svenska lagstiftningen rör-
ande fängelserna (1848) sidorna 179, 235.

C.G. Hammarskjöld: Om Lösdrifvare och deras Behandling, företrädesvis enligt Svensk Lag.
Akad. afh. (1866).

S. Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård...(1895) s. 333-348, 355, 361-365, 372, 384, 412 f.

G.F. Åkerhjelm: Några Upplysningar och Betraktelser rörande Fångvården i Sverige under sednare
tid, och det korrektionella FångvårdsSystemet i allmänhet (1836).

Se också Svensk författningssamling 1825 ff. och Fångvårdsstyrelsens årsberättelser 1828,
1838-1839.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2020-10-21 08:00:23