Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Malmö Hospital


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00581
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cBfyyPwKo11e81XKzk88j4
ExtraIDSJU
Omfång
0,9 Hyllmeter 
Datering
1528–1923(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Malmö Hospital och Asyl
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00581














Förteckning

över

Malmö Hospital och Asyls

arkiv

1528-1923
Inledning (äldre form)Malmö Hospital

HISTORIK

Kung Fredrik beslöt 1528-10-10 att Malmö skulle ta över Gråbrödra- och Helgeandsklostren och ansvara för hospitalets skötsel och drift. Genom beslut följande år erhöll magistraten tillåtelse att disponera avkastningen av alla de hus, gårdar och jordar som förut donerats till klostren. Avkastningen skulle bl. a. användas till att bygga ett hospital för sjuka och fattiga. Magistraten fungerade som styrelse och tillsatte bl. a. hospitalsföreståndare. Det äldsta hospitalet var beläget i f. d. Gråbrödraklostret i nuv. Kungsparken men flyttade i slutet av 1600-talet till Rundelsgatan. Någon egentlig sjukvård förekom knappast eller i alla fall bara i mycket begränsad omfattning utan begränsades till försörjning av fattiga sinnessjuka.

Med bestämmelserna i 1686 års kyrkolag upphörde magistratens befattning med hospitalet och styrelseordförande blev istället landshövdingen och i styrelsen skulle också ingå biskopen och borgmästaren. Visst inflytande hade dock magistraten som hade rätt att utse vissa styrelseledamöter. Genom 1858 års stadga fick hospitalet en lokal styrelse, hospitalsdirektionen. Denna bestod av landshövdingen, biskopen och fyra ledamöter.

I mitten på 1700-talet började lasarett inrättas som inte bara vårdade utan också försökte bota sjuka. Hospitalen ålades (1766) att främst ta hand om "dårar", obotligt sjuka eller personer med smittosamma sjukdomar eller andra som lasaretten ej kunde hjälpa.

1756-10-26 tillkom en central myndighet "Riksens ständers hospitals- och barnhusdeputation" som fick överinseende över hospitalen. Deputationen upplöstes 1765 och en överdirektion tillsattes 1766. Från 1773 skötte två serafimerriddare tillsynen, vilka 1787 ersattes av Serafimerordensgillet med överinseende över både lasarett och hospital. 1877 ersattes Serafimerordensgillet med Sundhetskollegiet (fr 1878 benämnt K. Medicinalstyrelsen). Samtidigt blev hospitalen och deras egendom statliga.

Enligt Kungl. brev 1774-11-23 skulle ett större hospital inrättas i varje residensstad och de mindre hospitalen dras in och uppgå i det större. Trelleborg uppgick 1619 i Malmö, Lund 1774, Ystad 1779 och Landskrona 1795. Därigenom blev Malmö ett centralhospital för södra Sverige och bestod i första hand av sinnessjuka patienter. I Kungl. Maj:ts förordning 1825-12-22 fastslogs att Malmö cenralhospital skulle vårda patienter från hela södra distriktet. Då hospitalet vid Höje å i Lund (S:t Lars) stod färdigt 1879 överflyttades uppgiften som centralhospital för södra Sverige till Lund.

Den äldsta delen av arkivet förvaras i Malmö stadsarkiv och den yngre vid landsarkivet i Lund som även i nov.
1989 fått 1880-1927 års handlingar från landstinget i Malmöhus län.

Arkivet ordnades och förtecknades i mars 1995 av stadsarkivare Birgit Arfwidsson Bäck. Förteckningen reviderades i augusti 2008 av arkivare Tobias Bjernehed.


Littratur: Otto Gröné: Malmö allmänna sjukhus hundra år, Malmö 1957

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1996-08-05 00:00:00
Senast ändrad2016-08-17 12:56:23