Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Bagarelaget i Malmö


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01387
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lsFjehFj2q624L08uB2z93
ExtraIDFRN SKRÅ
Omfång
0,45 Hyllmeter 
Datering
1552–1864(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan)
Arkivbildare/upphov
Bagarelaget i Malmö
Kategori: Övriga. Skrån

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/01387


















Förteckning

över

Bagarelagets i Malmö

arkiv

1496-1866
Inledning (äldre form)Bagarelaget i Malmö

Den äldst kända skråordning för bagarna i Malmö är av år 1430. Författningen, given av borgmästare och råd är, underligt nog, inte införd i Malmö stadsbok (Registrum ville malmöyghe). "Genbrevet" (svarsbrevet eller bekräftelsen) finns däremot införd i stadsboken som dessutom besvarades samma dag som den givna skråord-
ningen, nämligen den 28 juli. Egna arkivalier för de enskilda hantverkslagen kom inte förrän slutet av 1500-talet och början på 1600- talet. Bagarnas lagsbok är här den äldsta i Malmö. Den är från år 1552 men innehåller även enstaka uppgifterfrån år 1496.

Hantverkarna som enskilda lag (ämbeten) innebar en fast organisation med vissa garantier bl a på hantverkspro- dukter. Häri blev det en monopolställning sommissbrukades ofta. År 1526 vidtog regeringen åtgärder mot skråväsendet och förordnade, att inga köpstäder fick ha några gillen eller lag. Detta upphävande var det tydligen ingen som tog på allvar. Städerna fortsatte alltjämt med fungerande hantverksorganisationer. För Malmös del visas detta genom stadens hyllningsbrev till Christian III år 1536 där bl a bagarna medbeseglade med sina ämbetssigill. Med den ökade näringsfriheten under 1500-talet och 1600-talets första hälft drabbades kanske bagarlaget särskilt hårt av konkurrensen från fuskare. I många skrivelser till borgmästare och råd och till kungliga kansliet försökte dom göra sig hörda. För stadens invånare innebar näringsfriheten att de kunde köpa sitt bröd där det var bäst och billigast. Dock, om någon köpstad kunde bevisa, att dess näringar skulle förbättras genom något skrå, skulle man ta det i beaktelse, när så begärdes. Inte förrän år 1652 kunde bagarnas begäran stadfästas och erhöll då sin nya skråordning.

Litteratur: Malmö stads historia (1976-94); C. Nyrop, Danmarks Gilde og Lavsskraaer (1904); Konsthistoriskt lexikon under medeltiden (1956-78); Folke Lindberg, Medeltid och Vasatid (1947).
Källor: Registrum ville malmöyghe (MSA); Magistratens burskapsböcker (MSA).

Arkivförteckningen omarbetad av Staffan Gudmundsson våren 2000.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-09-08 00:00:00
Senast ändrad2019-07-17 10:25:06