Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Klararoten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/02-03
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/LLKAGFT2X4QaGyEfsQsoL1
ExtraID02-03
Omfång
0,6 Hyllmeter 
Datering
1916-08-01–1926-06-30(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 2 och 3 (Klararoten) sammanslogs till en rote den 1 augusti 1916. Roten kom då att omfatta hela Klara församling. Rotens expedition låg på Slöjdgatan 9. Gustaf F H Öström var roteman mellan 1 augusti 1916-30 juni 1926 då roten upphörde.
Inledning (äldre form)ROTE 2-3 KLARAROTEN
1916-08-01 - 1926-06-30

INLEDNING
I Klara församling bodde 18.600 invånare när Rotemanssystemet infördes år 1878. Stockholms församlingar delades då in i rotar med ca 10.000 invånare i varje rote. Mantalsnämnden ansåg att ansvaret för 10.000 personers folkbokföring var en rimlig arbetsbörda för en roteman. Klara församling delades i två rotar.

Rotegränsen drogs längs Oxtorgsgatan och Mäster Samuelsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Klara sjö. Söder om denna gräns blev Klara södra rote, rote 2. Västra delen av Helgeandsholmen (kvarteret Norrbro) ingick i rote 2 fram till januari 1906 då kvarteret Norrbro kom att tillhöra rote 1, Storkyrkoroten (Gamla Stan). Från och med januari 1894 ändrade rote 2 namn till Klara kyrkorote. Området norr om Oxtorgsgatan och Mäster Samuelsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Klara sjö kom att benämnas Klara norra rote, rote 3. I norr avgränsades roten av Barnhusträdgårdsgatan (Tunnelgatan). Från och med januari 1894 ändrade rote 3 namn till Hötorgsroten.

Den snabba folkökningen i Stockholm ledde till att rotegränserna fick ändras och rotarna delades upp i mindre enheter. Denna befolkningsökning gällde dock inte för Klara församling. Den tidiga kontoriseringen av området gjorde att rote 2:s och rote 3:s invånarantal sjönk. Mantalsnämnden beslöt därför att rote 2 och rote 3 skulle utgöra endast en rote, Klararoten, från och med den 1 augusti 1916. Det gemensamma rotemanskontoret kom att ligga på Slöjdgatan 9 och Gustaf Öström var rotemannen som kom att leda Klara rote ända till 1926 då rotemanssystemet upphörde.

En smärre gränsdragning gjordes 1924 i Klara rote (rote 2 och 3), kvarteren Norra och Södra Blekholmen överfördes från Rote 4 (Kungsholmen) till Klararoten. Större delen av dessa två kvarter byter då namn till Saluhallen.

Rotarna i Klara församling:
Klara södra rote (rote 2) 1878-1893
Klara kyrkorote (rote 2) 1894-31/7 1916
Klara norra rote (rote 3) 1878-1893
Hötorgsroten (rote 3) 1894-31/7 1916
Klararoten (rote 2 och rote 3) 1/8 1916-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 2-3:
Gustaf Öström 1916-1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 2-3:
Slöjdgatan 9 1/8 1916-30/6 1926

Lillemor Björkman/Artikel ur ”Klara”, CD-ROM-skiva, Stockholms stadsarkiv 1999

Inledningen har kompletterats något av undertecknad.

Stockholms stadsarkiv den 14 april 2015
Christina Hellgren

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:02:33
Senast ändrad2021-11-12 10:37:53