Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Nora rådhusrätt och magistrat


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11096
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/nxyZIcmaweZJTe018W43t3
ExtraID11096
Omfång
26,4 Hyllmeter 
Datering
1730–1950(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Nora rådhusrätt och magistrat (– 1950)
Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Inledning (äldre form)Nora stad grundades 1643.
I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskade efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Nora rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1950. Staden överfördes då i judiciellt hänseende till Lindes och Nora domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns åren 1951-1964 en kommunalborgmästare i staden.
I Nora fanns tidvis jämte rådhusrätten även kämnärsrätt och accisrätt.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. Överexekutor i Nora var först magistraten, sedan borgmästaren.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Nora var stadsfiskalen polischef från den 1 oktober 1941.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. I regel fanns dock ingen särskild kronokassör, utan sysslan sköttes av stadens egen kassör. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. I vissa städer tillsattes då kronokamrerare, medan andra införlivades med ett fögderi (häradsskrivardistrikt). Så blev fallet med Nora, som från den 1 juli 1946 ingick i Nora fögderi.
Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren. Denne utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Nora infördes stadsfullmäktige först 1912.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.
På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol. Hur auktionsväsendet fungerat i Nora i äldre tid är okänt.

Nora rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar huvudsakligen fr.o.m. tiden omkring 1720. Att äldre handlingar saknas förklaras av att de förstördes i stadens brand 1731. Magistratshandlingar finns till utgången av år 1950, då rådhusrätten och magistraten upphörde. Arkivet innehåller även handlingar efter stadens allmänna rådstuga och notarius publicus. Kämnärsrättens och stadsfogdens handlingar utgör egna arkiv. Stads- och kronokassörens handlingar ingår i rådhusrättsarkivet till omkring år 1830; se därefter kronouppbördsmannens i Nora arkiv. Handlingar efter accisrätten och borgerskapets äldste är veterligen inte bevarade, ej heller auktionskammarhandlingar.
Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. I huvudavdelningarna C och D redovisas diarier m.m., som kan användas vid sökning i andra serier.
Arkivet har ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990. Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts av Mats Molin och Erik Karlsson under ledning av undertecknad.

Uppsala i landsarkivet den 22 april 1998.

Björn Asker

Ämnesord

Ämnesord, ort
Örebro län

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2021-10-20 09:16:56