Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Norrtälje rådhusrätt och magistrat


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1461A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0fhV5ThljawpnpARa938s2
ExtraID01461
Omfång
24,2 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Norrtälje Magistrat och Rådhusrätt (1684 – 1947)

Innehåll

ArkivhistorikNORRTÄLJE RÅDHUSRÄTT OCH MAGISTRAT 1684-1947

HISTORIK

Fram till 1948 hade Norrtälje stad två domstolar, dels rådhusrätten som var Norrtälje stads domstol och dels Mellersta Roslags domsagas häradsrätt för landsbygden.

Rådhusrätten bestod av borgmästare och rådmän som sammanträdde tre gånger i veckan och fungerade som första instans i de flesta brottmål. I samband med införandet av den nya rättegångsbalken 1948 upphörde rådhusrätten efter 325 verksamma år och staden lades under landsrätt. Det var dock inte förrän 1971 års tingsrättsreform som de gamla häradsrätterna och rådhusrätten smälte samman till en gemensam domstolsorganisation som blev dagens tingsrätter.

Ärendetyperna är de samma som för Mellersta Roslags domsaga fast i mindre skala d.v.s. domstols-, boupptecknings- och konkursärenden.

SAMBAND MELLAN ARBETSUPPGIFTER OCH VIKTIGARE HANDLINGSTYPER

Handlingar som återfinns i arkivet är domböcker, där domar och särskilt uppsatta beslut är inbundna årsvis.
I serien A 2, småprotokoll, återfinns särskilda protokoll som rör uppbud och lagfarter, inteckningar, förmyndarskap, äktenskapsförord, morgongåvobrev, testamenten och bouppteckningar.
Bouppteckningar ger information om arvingars namn och bostadsort, detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. I rådhusrättens arkiv utgör bouppteckningarna egen serie, F 2 liksom även konkursakter, serie F 4.


SÖKINGÅNGAR I ARKIVET

Saköreslängden är en förteckning över alla bötfällda personer vid tingen och vilka summor de skulle erlägga i böter (sakören) och hur böterna fördelades. Saköreslängderna återfinns som regel längst bak i domböckerna och fungerar som sökingång till domböckerna. Där ges upplysningar om bötfällda personer och en kort sammanfattning av brottet med hänvisning till paragraf i domstolsprotokollet.

Sökingångar till bouppteckningarna mellan 1942-1947 utgörs av serie F 1 B, uppgifter om dödsfall som återfinns i Mellersta Roslags domsagas arkiv serie F 3. Registret ger uppgifter om den avlidnes namn, dödsdag och föramling och är ordnat kronologiskt, det vill säga för att det ska vara möjligt att söka här bör man veta den ungefärliga tidpunkten för dödsfallet. Registret hänvisar även till paragraf i bouppteckningsprotokollen, serie A 2, samt bouppteckningsnummer som man sedan använder sig av för att hitta bouppteckningen i serie F 1. Där ligger de inkomna bouppteckningarna kronologiskt i bouppteckningsnummerordning.

Före 1942 får man söka sig till bouppteckningsprotokollen som man i regel finner långt bak i de inbundna volymerna med småprotokoll, serie A 2. Fram till och med 1915 återfinns den avlidnes namn dock inte i protokollets marginal utan i själva texten, detta komplicerar naturligtvis sökningen något men då materialet inte är så omfångsrikt är det fullt möjligt att göra så. Men från och med 1915 förenklas sökningen då den avlidnes namn är placerat i marginalen av protokollet.
Paragrafnummer och bouppteckningsnummer överensstämmer under dessa år.


Arkivförteckningen blev upprättad 1972 och uppdaterades 2001.

I samband med slutleverans till Stockholms stadsarkiv har arkivförteckningen uppdaterats och registrerats i Arkis 2.

Stockholm 2010-03-04

Jörgen Skoglund
Inledning (äldre form)NORRTÄLJE RÅDHUSRÄTT OCH MAGISTRAT 1684-1947

HISTORIK

Fram till 1948 hade Norrtälje stad två domstolar, dels rådhusrätten som var Norrtälje stads domstol och dels Mellersta Roslags domsagas häradsrätt för landsbygden.

Rådhusrätten bestod av borgmästare och rådmän som sammanträdde tre gånger i veckan och fungerade som första instans i de flesta brottmål. I samband med införandet av den nya rättegångsbalken 1948 upphörde rådhusrätten efter 325 verksamma år och staden lades under landsrätt. Det var dock inte förrän 1971 års tingsrättsreform som de gamla häradsrätterna och rådhusrätten smälte samman till en gemensam domstolsorganisation som blev dagens tingsrätter.

Ärendetyperna är de samma som för Mellersta Roslags domsaga fast i mindre skala d.v.s. domstols-, boupptecknings- och konkursärenden.

SAMBAND MELLAN ARBETSUPPGIFTER OCH VIKTIGARE HANDLINGSTYPER

Handlingar som återfinns i arkivet är domböcker, där domar och särskilt uppsatta beslut är inbundna årsvis.
I serien A 2, småprotokoll, återfinns särskilda protokoll som rör uppbud och lagfarter, inteckningar, förmyndarskap, äktenskapsförord, morgongåvobrev, testamenten och bouppteckningar.
Bouppteckningar ger information om arvingars namn och bostadsort, detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. I rådhusrättens arkiv utgör bouppteckningarna egen serie, F 2 liksom även konkursakter, serie F 4.


SÖKINGÅNGAR I ARKIVET

Saköreslängden är en förteckning över alla bötfällda personer vid tingen och vilka summor de skulle erlägga i böter (sakören) och hur böterna fördelades. Saköreslängderna återfinns som regel längst bak i domböckerna och fungerar som sökingång till domböckerna. Där ges upplysningar om bötfällda personer och en kort sammanfattning av brottet med hänvisning till paragraf i domstolsprotokollet.

Sökingångar till bouppteckningarna mellan 1942-1947 utgörs av serie F 1 B, uppgifter om dödsfall som återfinns i Mellersta Roslags domsagas arkiv serie F 3. Registret ger uppgifter om den avlidnes namn, dödsdag och föramling och är ordnat kronologiskt, det vill säga för att det ska vara möjligt att söka här bör man veta den ungefärliga tidpunkten för dödsfallet. Registret hänvisar även till paragraf i bouppteckningsprotokollen, serie A 2, samt bouppteckningsnummer som man sedan använder sig av för att hitta bouppteckningen i serie F 1. Där ligger de inkomna bouppteckningarna kronologiskt i bouppteckningsnummerordning.

Före 1942 får man söka sig till bouppteckningsprotokollen som man i regel finner långt bak i de inbundna volymerna med småprotokoll, serie A 2. Fram till och med 1915 återfinns den avlidnes namn dock inte i protokollets marginal utan i själva texten, detta komplicerar naturligtvis sökningen något men då materialet inte är så omfångsrikt är det fullt möjligt att göra så. Men från och med 1915 förenklas sökningen då den avlidnes namn är placerat i marginalen av protokollet.
Paragrafnummer och bouppteckningsnummer överensstämmer under dessa år.


Arkivförteckningen blev upprättad 1972 och uppdaterades 2001.

I samband med slutleverans till Stockholms stadsarkiv har arkivförteckningen uppdaterats och registrerats i Arkis 2.

Stockholm 2010-03-04

Jörgen Skoglund

Ämnesord

Ämnesord, ort
Stockholms län

Kontroll

Skapad2010-01-04 12:29:03
Senast ändrad2016-05-03 12:33:23