Arkiv

Askersunds rådhusrätt och magistrat

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/10031.1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/BBj6bDX9rH6cxG02H087k3

ExtraID

10031

Omfång

39,4 Hyllmeter

Datering

1714

–

1947

(Tidsomfång)

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Askersunds rådhusrätt och magistrat (1640 – 1947)

Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964

Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivet har vid landsarkivet ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990, vilket innebär att vissa serier omförtecknats och givits nya signum jämfört med de arkivförteckningar som medföljde vid ovannämnda leveranstillfällen. Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. Under huvudavdelningarna C och D redovisas de diarier, m.fl. handlingsslag (liggare, förteckningar, etc.), som kan användas vid återsökning av uppgifter/handlingar som är redovisade i andra serier.
Arkivhistorik	Arkivet överlämnades till landsarkivet i en första omgång omfattandes i princip alla rådhusrättens handlingar till år 1900, samt magistratens handlingar t.o.m. 1947. Rådhusrättens handlingar efter år 1900 förvarades fram till 2001 av Hallsbergs tingsrätt, som då överlämnade dessa till landsarkivet. 13 juni 2011 inkom som efterleverans från Askersunds kommun drottning Kristinas bekräftande stadsprivilegier, givna 20 juli 1647.
Inledning (äldre form)	Askersunds stads privilegier utfärdades 1643. I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt. Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen. Askersunds rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1947. Staden överfördes då i judiciellt avseende till Västernärkes domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns 1948-1964 en kommunalborgmästare i staden. I Askersund fanns under en period jämte rådhusrätten även en accisrätt. Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. I Askersund innehades tjänsterna som stadsfogde resp. stadsfiskal (nedan) i regel av samma person. Överexekutor i Askersund var borgmästaren. Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Askersund var stadsfiskalen polischef från den 1 oktober 1941; dock indrogs stadsfiskalstjänsten med årets utgång. Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. Askersund införlivades då med Hallsbergs fögderi (häradsskrivardistrikt). Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren, som utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter. Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Askersund infördes stadsfullmäktige 1895. Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter. På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol. I Askersund synes auktionsmonopolet ha upprätthållits ännu vid början av 1930-talet. Askersunds rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar huvudsakligen fr.o.m. 1700-talets mitt, men en del äldre dokument finns. Handlingar finns till utgången av år 1947, då rådhusrätten och magistraten upphörde. Arkivet innehåller även handlingar efter stadens kronokassör och notarius publicus. Ett antal handlingar från enskilda arkivbildare ingår i ser. F 9. Accisrättens, auktionskammarens och borgerskapets äldstes handlingar utgör egna arkiv.

Ämnesord

Ämnesord, ort

Örebro län

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Krono- och stadskassörskontoret i Askersund (SE/ULA/12325)

Kontroll

Skapad	1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad	2023-12-04 16:19:11

Askersunds stads privilegier utfärdades 1643.
I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Askersunds rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1947. Staden överfördes då i judiciellt avseende till Västernärkes domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns 1948-1964 en kommunalborgmästare i staden.
I Askersund fanns under en period jämte rådhusrätten även en accisrätt.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. I Askersund innehades tjänsterna som stadsfogde resp. stadsfiskal (nedan) i regel av samma person. Överexekutor i Askersund var borgmästaren.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Askersund var stadsfiskalen polischef från den 1 oktober 1941; dock indrogs stadsfiskalstjänsten med årets utgång.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. Askersund införlivades då med Hallsbergs fögderi (häradsskrivardistrikt).
Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren, som utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Askersund infördes stadsfullmäktige 1895.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.
På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol. I Askersund synes auktionsmonopolet ha upprätthållits ännu vid början av 1930-talet.

Askersunds rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar huvudsakligen fr.o.m. 1700-talets mitt, men en del äldre dokument finns. Handlingar finns till utgången av år 1947, då rådhusrätten och magistraten upphörde. Arkivet innehåller även handlingar efter stadens kronokassör och notarius publicus. Ett antal handlingar från enskilda arkivbildare ingår i ser. F 9. Accisrättens, auktionskammarens och borgerskapets äldstes handlingar utgör egna arkiv.

Serier (57 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Domböcker	Serien inbunden om ej annat anges. Åren 1715-1750, 1813 saknas.
A 2	Småprotokoll	Serien i kartonger om ej annat anges. I serien ingår protokoll över inteckningar, uppbud och lagfarter, äktenskapsförord, bouppteckningar, morgongåvobrev, avhandlingar om lösöreköp samt förlagsinteckningar. Åren 1759-1764 saknas.
A 3	Syne- och värderingsprotokoll	Serien i kartonger om ej annat anges.
A 4	Magistratens protokoll	Serien inbunden om ej annat anges. Register 1879-1912, se A 4:29. I serien förekommer protokoll ang borgerliga vigslar 1885, 1894-1895, 1897-1899 och 1901-1928. Åren 1807-1816 saknas.
A 5	Memorialprotokoll	Serien i kartonger om ej annat anges. Åren 1835-1856, 1860-1895 saknas.
A 6	Överexekutors protokoll	Serien i kartonger om ej annat anges.
A 7	Notarius publicus' protokoll	Serien inbunden om ej annat anges.
A 8	Taxeringskommitténs protokoll
A 9	Konkursprotokoll
A 10	Ägodelningsdomarens protokoll
B 1 A	Brevböcker	Serien i kartonger om ej annat anges. Åren 1836-1862 saknas.
B 1 B	Brevkoncept	Serien i kartonger om ej annat anges. Åren 1810-1816, 1873-1897, 1926 saknas.
C 1 A	Brevdiarier	Serien inbunden om ej annat anges.
C 1 B	Hemliga brevdiarier
C 2 A	Utmätningsdiarier	Serien i kartonger.
C 2 B	Dagböcker i utsökningsmål mm	Serien i kartonger om ej annat anges. I serien ingår dels utdrag ur stadsfogdens dagbok i utsökningsmål, dels överexekutors utsökningsdiarier.
C 3	Konkursdiarier
C 4	Diarier i bo- och hemskillnadsärenden
C 5	Diarier över beviljade fria rättegångar
C 7	Dagböcker över inskrivningsärenden
C 8	Dagböcker över jorddelningsmål
D 1	Röstlängder	Serien i kartonger om ej annat anges. Röstlängder för skilda val inom staden samt val till landstinget och riksdagen.
D 2	Förteckningar över näringsidkare mm
D 3	Postböcker	Serien i kartonger om ej annat anges. Åren 1824-1879 saknas.
D 4	Arkiv- och inventarieförteckningar
D 5	Liggare i skilda ämnen	Serien i buntar om ej annat anges.
D 8	Fastighetsböcker och register
D 9	Förmynderskapsböcker med register
E 1	Inkomna handlingar och skrivelser	Serien i kartonger.
E 2	Polischefens korrespondens
F 1	Inneliggande handlingar	Inneliggande handlingar saknas för år 1862 samt 1872 - 1900.
F 2	Bouppteckningar och arvskiften	Serien i kartonger om ej annat anges. År 1799 saknas.
F 3	Konkursakter	Serien i kartonger om ej annat anges. Akterna är lagda kronologiskt efter ingivna konkursansökningar.
F 4	Förmynderskapshandlingar	Serien i kartonger om ej annat anges.
F 5	Handlingar ang ärenden för exekution	Serien i kartonger om ej annat anges. Åren 1868-1880, 1912-1915 saknas.
F 6	Handlingar ang tillståndsärenden	Serien i buntar om ej annat anges.
F 7	Handlingar ang stadens förvaltning och ekonomi	Serien i buntar om ej annat anges.
F 8	Handlingar ang stadens jordar och tomter
F 9	Handlingar i skilda ämnen	Serien i buntar.
F 10	Uppgifter om dödsfall
H	Kartor och ritningar
K 1	Kronouppbördsböcker	Serien i kartonger t o m vol 11, inbunden fr o m vol 12. Åren 1865, 1880-1894 saknas.
K 2 A	Mantalslängder	Serien i kartonger om ej annat anges. Åren 1818-1825 saknas.
K 2 B	Mantalsuppgifter	Serien i buntar.
K 3 A	Taxeringslängder	Serien i kartonger om ej annat anges.
K 3 B	Taxeringsuppgifter	Serien i kartonger.
K 4 A	Bötesliggare
K 4 B	Avskrifter av pensionslängder	Serien i kartonger om ej annat anges.
K 5 A	Restlängder	Serien i buntar om ej annat anges.
K 5 B	Redovisningar av indriven kronoskatt	Serien i kartonger.
K 6 A	Månadsräkningar	Serien i kartonger.
K 6 B	Kassajournaler och kassaböcker	Serien i kartonger.
K 7	Övriga kronoräkenskaper	Serien i kartonger om ej annat anges. Begynnelseårtal avser räkenskapsår. Åren 1889-1910, 1913 saknas.
K 8 A	Kassaböcker för stadens enskilda medel	Serien i kartonger.
K 8 B	Verifikationer för stadens enskilda medel	Serien i kartonger om ej annat anges.
K 8 C	Taxeringslängder för stadens enskilda medel	Serien i kartonger om ej annat anges.
K 9	Budgetförslag mm	Serien i kartonger om ej annat anges.